Syftet med studien var att utifrån några pedagogers upplevelser beskriv och analysera hur det relativt nya arbetssättet flexteam påverkar lärmiljöerna i grundskolan. Bakgrunden behandlade olika styrdokument och tidigare forskning kring fysisk, pedagogisk och social lärmiljö, inkludering samt särskild undervisningsgrupp. Studien hade en hermeneutisk ansats och var kvalitativ. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagogoer verksamma i flexteam. Som teoretisk ram har tre specialpedagogiska perspektiv, kategoriskt, kritiskt och dilemma perspektivet, används tillsammans med SPSM:s tillgänglighetsmodell. Studien visar att tillgänglighet är ett komplext begrepp och att flexteam kan vara ett komplement till klassundervisning för att öka tillgängligheten i grundskolans lärmiljöer.

Elever ska undervisas i ordinarie undervisningsgrupp så långt det är möjligt men kan som särskilt stöd bli placerade i särskild undervisningsgrupp för att få sina behov tillgodosedda enligt skollagen (SFS 2010:800, 3:e kap. 11§).  Skolverket (2022a) skriver att huvudmän bör vara restriktiva med denna typ av åtgärd, men ändå visar Skolverkets (2020) statistik på att 1,2 % (13 400) av Sveriges elever får särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp. Vetenskapsrådet (2022) skriver om att det behövs mer forskning om särskilda insatser i skolan och hur det arbetas med att inkludera personer och grupper med funktionsnedsättningar. Denna studie är ett bidrag till denna forskning. Studien utgår från kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma pedagoger inom särskild undervisningsgrupp med inriktning mot elever inom autismspektrumtillstånd (AST).  Forskningsfrågorna avser att ta reda på vilken syn de som arbetar med dessa elever har på inkludering samt ta reda på hur de arbetar med inkludering i den särskilda undervisningsgruppen. Andra forskningsfrågor ämnar att se över hur de arbetar med att inkludera elever i rastverksamhet och friluftsdagar samt hur de arbetar med att återintegrera eleverna i den ordinarie undervisningsgruppen. Studien har utgått från det relationella perspektivet som Aspelin och Persson (2011) skriver om. Vi har även utgått från Asp-Onsjös (2006) teorier om att inkludering går att se ur tre perspektiv; det didaktiska, det rumsliga och det sociala perspektivet. Vi har även belyst Nilholms (2006) framgångsfaktorer på inkludering. Resultatet visar på att pedagogerna utgår från ett relationellt perspektiv i arbetet med eleverna. Struktur, förberedelse, flexibilitet och delaktighet är också sådant som pedagogerna lyfter fram som särskilt viktigt för att lyckas inkludera eleverna i undervisningen. Asp-Onsjös (2006) tre perspektiv på inkludering samspelar i hög grad med varandra. Rumslig inkludering är en förutsättning för att eleven även ska kunna inkluderas ur ett socialt och didaktiskt perspektiv. Det resultat vi har funnit visar på det som forskningen lyfter om att ordet inkludering är svårt att definiera. Vår studie är ett viktigt bidrag till att förstå inkludering i verksamheten utifrån Asp-Onsjös tre perspektiv på inkludering. Med den kunskapen kan pedagogen analysera sin verksamhet för att utveckla det inkluderande arbetet.

Studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att identifiera särskilt begåvade elever i matematik samt lärares erfarenheter av att undervisa dessa elever. Studien syftar vidare till att undersöka eventuella hinder kopplade till detta. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare i lågstadiet. Resultatet visade att lärarna främst upptäckte särskilt begåvade elever i matematik i den ordinarie undervisingen. Att identifiera särskilt begåvade elever i matematik var inget som lärarna beskrev som svårt, ett möjligt hinder kunde dock vara att veta huruvida eleven var särskilt begåvad eller högpresterande. Lärarna differentierade undervisningen för särskilt begåvade elever i matematik på så sätt att dessa elever ofta arbetar i en matematikbok som ligger på en lite svårare nivå än övriga elevers matematikbok. Någon använde sig av problemlösning och nivågruppering. Hinder kopplade till undervisningen av särskilt begåvade elever var att hitta utmaningar på rätt nivå, material och tid. Lärarna beskrev också att ofta prioriteras de elever som har svårt att nå målen framför de elever som behöver extra utmaningar.

No description available.

This thesis aims to illustrate the didactical challenges with giftedness. The research questions for the thesis are “what definitions of giftedness has research developed?” and “how can gifted children be supported within social science subjects?”. The method of the thesis is a literature research strategy. The focus is on elementary school and other global equivalences. The result that presents suggests that there are several different definitions of giftedness that do not always correlate with each other. Although some research suggests that giftedness is an innate quality no consensus has been reached. This lack of consensus results in a lack of knowledge and competence with teachers in how to best cater for gifted childrens’ needs. Several different didactical strategies are suggested as suitable in social science classrooms. Working with a differentiated teaching approach is one of the best suited didactical strategies, as well as adjusting the content according to students' own interests. The thesis comes to the conclusion that no matter the definition, there are common distinctive character traits and needs with gifted children that need to be catered to. The unclear definition of giftedness results in negative consequences for the children. Despite the several different didactical strategies suggested by research, teachers seem to lack knowledge and competence. We have with this thesis identified a need for further research within the field. A consensus on how giftedness should be defined is something to strive after.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö.Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov avsärskilt stöd krävs det en förståelse kring vilka faktorer som är framgångsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger på resursskolor som har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd kan man få kännedom om vilka faktorer de upplever framgångsrika. Denna kännedom kan öka förutsättningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljära skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi närmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie är att bidra till en förståelsekring pedagogernas upplevelse av framgångsrika och icke framgångsrika faktorer på enresursskola, men även vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgångsfaktorer som trädde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och på vilket sätt eleverna bemöts. Vidare måste eleverna känna en känsla av sammanhang för att klara av sin vardag, det måste vara begripligt, meningsfullt och hanterbart. En annan viktig framgångsfaktor är pedagogers samsyn men även den psykiska och fysiskalärmiljön är av stor betydelse. Kring frågan på vilka möjligheter och eventuella hinder det finns för att implementera framgångsfaktorerna i den reguljära skolverksamheten lyfte pedagogerna bland annat organisationen som det största hindret, de menade att det krävs mer pedagoger i klassrummen samt ett mod att öppna upp för individuella lösningar kring hur eleverna arbetar optimalt.

Bakgrund: Övergången från det egna hemmet till ett särskilt boende kan vara en påfrestande och komplicerad process för de äldre personerna enligt sjuksköterskor och anhöriga. Övergången kan ske på grund av att de äldre personerna inte längre kan tillgodose sina grundläggande behov. Det egna hemmet har dock en viktig roll för dem äldre personernas identitet, trygghet och självbestämmande. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av övergång från det egna hemmet till särskilt boende. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans. Resultat:I resultatet uppkom det två teman. Inom temat “Upplevelser av existentiella förluster” framgår det tre subteman, förlust av trygghet, självbestämmande och identitet. I temat “Upplevelser av att finna sig till rätta på det särskilda boendet” framgår det tre subteman, upplevelser av samhörighet, kontroll och att bibehålla identiteten. Slutsats: Övergången kan vara en komplicerad process där olika aspekter av de äldre personernas upplevelser träder fram. De äldre personernas bibehållande av självbestämmande är av betydelse för dem äldres upplevelse av övergången. Det är med hjälp av kunskapen gällande vad som ger upphov till upplevelserna som sjuksköterskor kan bidra till att de äldre upplever en värdig övergång till det särskilda boendet.

Studiens syfte var att undersöka om det genom en intervention med Bravkod gick att påverka avkodningsförmågan hos elever med avkodningssvårigheter. Syftet var vidare att undersöka om en förbättrad avkodningsförmåga kunde leda till en förbättrad self-efficacy kopplad till läsförmåga. Studien av avkodning genomfördes i form av en single-case study och studien av self-efficacy hade en före och efter-design. Deltagarna i studien var tre elever i årskurs 8 vilka var placerade i särskild undervisningsgrupp. Under sju veckor fick de 20 träningspass med avkodningsmaterialet Bravkod. Före, under och efter interventionen mättes deras avkodning med hjälp av avkodningstest. Deras self-efficacy mättes med hjälp av en self-efficacy scale före och efter interventionen. Studien visade att det gick att påverka avkodningen positivt för två av tre elever och att den förbättrade avkodningsförmågan verkade ha samband med ökad self-efficacy kopplad till läsförmåga för dessa två elever. För en elev skedde ingen utveckling av vare sig avkodningsförmåga eller self-efficacy.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för arbetet med särskilt begåvade barn och elever utifrån organisationsnivå inom både förskola och grundskola. För att skapa en uppfattning om hur rektorer och specialpedagoger arbetar praktiskt i sina verksamheter gällande detta ämne utgick vi från en kvalitativ forskningsansats. Studiens frågeställningar besvarades genom tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma rektorer och specialpedagoger på enhets/ eller huvudmananivå från olika delar av Sverige. Genom analys mot relevant tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter visade studiens resultat att det saknas kunskap och kompetens på alla nivåer gällande särskild begåvning, framför allt efterfrågas en nationell handlingsplan för hur detta arbete ska utformas samt tydliga riktlinjer för hur dessa barn och elever kan identifieras. I resultatdiskussionen lyfts aspekten av att särskild begåvning behöver bli ett obligatoriskt ämne på alla pedagogiska utbildningar i Sverige för att kunna höja den grundläggande kunskapen på alla nivåer inom svenska skolverksamheter. Skolan behöver fortsätta aktivt arbeta bort missuppfattningarna att särskilt begåvade elever ”klarar sig själva”. Denna grupp behöver lika mycket stöd, vägledning och stimulans som barn och elever med andra former av utmaningar.