Högbegåvade barn och ungdomar har uppmärksammats mer i Sverige de senaste åren. Litteraturen presenterar divergerande uppfattningar kring om hög begåvning främst är en skyddsfaktor eller en sårbarhetsfaktor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag. Tio högbegåvade tonåringar intervjuades och materialet bearbetades med induktiv tematisk analys med deduktiva inslag som resulterade i ett övergripande huvudtema högbegåvade tonåringars energiflöde i en modell som kan utläsas ”Jag har stora energikällor och om jag får utlopp för energin i dessa genom intellektuell stimulans och gemenskap bidrar detta till god psykisk hälsa vilket i sin tur ger mer energi. Om energin hindras av t.ex. brist på intellektuell stimulans och gemenskap bidrar det till psykisk ohälsa och minskad energi.” Resultatet diskuteras utifrån betydelse för frigörande av potential och förbyggande av psykisk ohälsa.

The aim of this qualitative study is to understand whether there is a difference for people with mental disabilities to grant the intervention housing with special service; according to either the Law of Support and Service for Persons with certain Functional Impairments (LSS) or to the Law of Social Welfare (SoL). Furthermore, the aim of the study is to explore how user organizations describe their cooperation with the municipality. In this study, I compare the municipalities of Malmö and Stockholm. Individual interviews were conducted with three persons from different user organizations and three interviews were conducted with persons working in the municipality. Information and official documents describing the intervention and the municipalities’ organization were also used for this study. The empirical data was analyzed through the sociology of law approach. The main results indicate that there is a difference between the intervention housing with special service depending on the regulation applied. Regarding housing with special service according to LSS, fewer persons live together and the cost is higher. The analysis shows that SoL and LSS differ in various ways which affect the intervention. The user organizations described the collaboration with the municipality as good but also containing several challenges.

Abstrakt Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.

This study examines secondary schoolteachers’ experiences regarding the conditions for learning and inclusion that the Swedish school system offers newly arrived students. The results suggest that the framework and guidelines for learning and inclusion are seen by the teachers as both enabling and restricting. Frames and guidelines regarding pedagogical inclusion were described as a tool for developing the students’ (Swedish) language and as a possibility for them to be a part of a Swedish school-context and other students. The opposite teaching-method where newly arrived students are placed in a separate class, apart from the regular classes, are described as enabling in that sense that it allows more individual-adapted teaching. But this way of teaching was also described to have negative effects on the student’s conditions for social inclusion. Further were some frames and guidelines regarding evaluation and grading not in line with most of the teacher’s images of newly arrived students and what these students need in order for the teachers to enable their possibilities for learning. All teachers described a restricted capacity to meet their images of what enables the student’s possibilities for learning as the power of their actions as teachers was perceived as governed by the frames ang guidelines composed by Swedish authorities. The study further suggested that these images of newly arrived students and the perceptions of restricted capacity to meet their needs were created through social processes.

Särskilt begåvade elever utgör ungefär 5% elevpopulationen, det här är elever som kognitivt skiljer sig från resten och som behöver uppmärksammas för att inkluderas i undervisningen. Studiens bakgrund presenterar innebörden av begreppet särbegåvning samt hur det visar sig inom matematikämnet, det dras även gränser mellan särbegåvade och högpresterande elever. Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv där inkludering och kommunikation står i fokus, även den proximala utvecklingszonen används som utgångspunkt. Syftet med den här studien är att undersöka vilka kunskaper och uppfattningar verksamma lärare har kring särskilt begåvade elever i lågstadiets matematik. För att ta reda på det har två forskningsfrågor utformats och sex verksamma lärare har intervjuats utifrån en kvalitativ metod. De svar som framkom under intervjuerna har analyserats utifrån nyckelord och kategorier för att få fram ett resultat. Det framkommer i resultatet att lärarna uppmärksammat en utmärkande resonemangsförmåga och stora intressen inom specifika områden som kännetecknande för en särskilt begåvad elev.  I utformningen av undervisningen visar resultatet att den främsta anpassningen som görs för de här eleverna i undervisningen är att ge dem svårare uppgifter inom aktuellt undervisningsområde. Resultatet diskuteras dels utifrån den teoretiska utgångspunkten, dels utifrån definitioner och särdrag som finns för begreppet särbegåvning. Slutsatser från studien är att det både finns utmaningar och möjligheter för elever med en särskild begåvning inom lågstadiets matematik. De kan med enkelhet anamma nya regler snabbt, se samband och bygga vidare på sina förkunskaper. Det är däremot vanligt förekommande att det handlar om en ojämn begåvningen, det vill säga att det endast visar sig inom begränsade ämnen.

Denna studie består av en analys av den forskning som berör särskild begåvning i mate-matik och hur man stimulerar elever som är särskilt begåvade. Analysen består i största del av en kartläggning och fördjupas sedan genom att redogöra för ett par identifierade teman. Re-sultatet visar att organisatorisk och pedagogisk differentiering är något som gynnar särskilt begåvade elever i matematik. Diskussionen går in på om resultatet är något som enbart kan appliceras på fenomenet särskild begåvning i synnerhet eller alla elever generellt. / This study consists of an analysis of relevant research within the subject, research about mathematically gifted students and how to stimulate these students. The analysis is partly a mapping of the subject and partly a deeper identification of some themes. The result shows that cluster grouping is something that helps stimulate mathematically gifted students. Teacher´s knowledge and commitment to the students is also of great matter to the teaching. The discussion dispute if the result is only applicable to gifted students or students in general.

Idag utbildas speciallärare med olika inriktningar, mot språk, mot särskolan och mot matematik. Det utbildas också specialpedagoger. Dessa examinas sedan för att inneha olika yrkesroller. Syftet med denna studie är att undersöka glappet mellan verksamhetens behov och policydokumenten i relation till yrkesroller som definieras i styrdokumenten. Sju rektorer och en biträdande rektor har intervjuats. En skola hade två speciallärare, en med inriktning språk och en med inriktning matematik. Detta var en F – 9 skola med närmare 400 elever. Vid en skola, F – 9 hade man en specialpedagog med en gammal utbildning som vid legitimationsreformen hade fått behörighet som specialpedagog, speciallärare med inriktning matematik och speciallärare med inriktning språk. Hon jobbade dock uteslutande som specialpedagog. Ingen annan skola i hade en speciallärare med inriktning matematik anställd. Flera rektorer utryckte en önskan om att ha en speciallärare med inriktning matematik i sin organisation men ansåg att dom inte hade utrymme för både en med inriktning språk och matematik. Flera rektorer ansåg att det var inom svenska som de största behoven av särskilt stöd fanns. Flera rektorer sade sig känna till att det fanns olika inriktningar i utbildningen för specialpedagogisk kompetens. En rektor ansåg att de olika yrkesrollerna är bara titlar som inte har någon praktisk betydelse. En rektor ansåg att:   Det primära för verksamheten var att få tag på rätt person, om den personen har en speciallärarexamen, oavsett inriktning, är det ett stort plus.  Empirin till denna studie har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Den teoretiska bakgrunden till denna studie är inspirerad av Claes Nilholms didaktiska teorier.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i moderna språk har för kunskaper för att kunna identifiera, uppmärksamma och anpassa sin undervisning för att bemöta elever med särskild språkbegåvning och tillgodose deras behov.  Studiens teoretiska utgångspunkter är Sternbergs och Zhangs Pentagonal implicit teori (1998) och Renzullis The Three Ring Conception of Giftedness teori (2016). Studiens material är kvantitativ och kvalitativ enkät som har vänt sig till lärare i moderna språk i tre olika kommuner. Ytterligare material är svar från kvalitativa intervjuer med specifika respondenter. Med hjälp av de teoretiska begreppen analyseras lärarnas svar och deras tankar och uppfattningar som finns kring begreppet särskild språkbegåvning.   Resultatet visar att de insatser som förekommer på skolor och som är inriktade till särskilt språkbegåvade elever är i form av kompetenshöjande föreläsningar och information. Det saknas ofta konkreta handlingsplaner som lärare kan förhålla sig till. Vidare synliggör resultatet att det inte finns en gemensam riktlinje för hur undervisningen för den särskilt språkbegåvade eleven kan anpassas. Slutligen finns det fortfarande utmaningar för lärarna att identifiera den särskilt språkbegåvade eleven.

Rektorers pedagogiska ledarskap har betydelse för hur arbetet på skolorna fortlöper med syfte att främja särskilt begåvade elever i matematik och att dessa elever ska få den stimulans de är berättigade. Studiens syfte är att undersöka hur rektorer påverkas av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik med fokus på särskilt begåvade elever. I studien har intervjuer använts som metod för att ta reda på rektorers påverkan av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik. Ramfaktorteorin är den teori som beskriver vilka ramar och faktorer rektorer har att förhålla sig till. Resultatet visar att av rektorerna indirekt drar paralleller till budget i frågan om resursfördelningen, men kopplar också detta till flera andra ramfaktorer som samverkar. Alla rektorer uppger också att lärarnas egen kompetens är viktig för att kunna stimulera särskilt begåvade elever inom matematik. Slutsatsen i undersökningen blir därför att rektorers resursfördelning inom matematik med fokus på elever med särskild begåvning är styrd av flera faktorer och att dessa påverkar. De resultat som finns i studien kan ge ökad kunskap hos lärare eller andra kollegor för att det bidrar till en ökad medvetenhet om rektorers ramar och faktorer i det vardagliga arbetet. / How school works with gifted students depends on the pedagogical leadership of the principals’ and their decisions regarding the distribution of resources. It’s these decisions that define how the students develop and if they get the right kind of stimulants that they need. The aim of this study is to examine how the frame factor theory influences the principals’ work with distributing resources for gifted students in mathematics. This study have been using interviews as method to find out how the frame factor theory influences principals work. The result of the study shows that principals instantly draw parallels to the budget in the question of distribution of resources, but also link this to several other framework factors that interact with each other. All of the principals state that the teachers’ competence is important in order to stimulate gifted students in mathematics. The conclusion of this study is that the principals are controlled by several of the factors in the frame factor theory regarding the distributing resources for gifted students in mathematics. The results from the study can increase the teachers’ knowledge, and other colleagues, and hopefully it can increase an awareness of how the principals' work regarding distributing resources for gifted students in mathematics are affected by the frame factor theory in their line of work every day.

No description available.