Sammanfattning/Abstract Jönsson, Malin (2024). Särskilt begåvade grundskoleelevers trivsel och motivation – hur påverkar skolors arbete med ledning och stimulans?  Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Studien vill belysa kunskap om hur skolans ledning och stimulans påverkar särskilt begåvade elevers trivsel och motivation. Studien problematiserar även de riktlinjer som nationellt finns för arbetet samt undersöker skolmyndigheters ställning till begreppet ledning och stimulans i relation till särskilt begåvade elever. Studien syftar till att bidra med kunskap om vilken effekt de insatser som görs idag har för särskilt begåvade elever och granskar om de kan ses som tillräckliga.  Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka om särskilt begåvade elever i grundskolan upplever trivsel och motivation till följd av den ledning och stimulans som ges. Studien syftar även till att undersöka hur arbetet och uppföljningen av ledning och stimulans fungerar i praktiken och vilken stödjande roll svenska skolmyndigheter har. Frågeställningarna som studien besvarar är: - Hur beskriver vårdnadshavare och elever upplevelsen av trivsel och motivation i grundskolan för särskilt begåvade elever? - Vilken inverkan har ledning och stimulans för elevernas upplevelse av trivsel och motivation i grundskolan? - Hur anser Skolverket att begreppet ledning och stimulans ska gestaltas i praktiken för de elever som når längre än kunskapskraven? Teori De teoretiska perspektiv som genomsyrar studien är självbestämmandeteorin samt relationell pedagogisk teori. Med självbestämmandeteorin förstås inre motivation, yttre motivation samt amotivation. Självbestämmandeteorin förklarar även vilka grundläggande behov som kan ses som nödvändiga för att motivation ska uppstå och konsekvenserna om det inte gör det. Genom relationell pedagogisk teori förstår vi relationernas bärande roll och konsekvenserna av brister i det mellanmänskliga. Med dessa teorier tolkar och förstår vi studiens resultat. Teorierna förklarar fenomen, genererar hypoteser och ger grund för en diskussion och kritisk analys. Metod Studien bygger på en digital surveyundersökning med 190 respondenter och 1046 självinitierade skriftligt utvecklade svar samt en ostrukturerad intervju med två tjänstemän vid en skolmyndighet. Surveyundersökningens respondenter inkluderar särskilt begåvade elever som har gått i grundskolan efter 2010, samt vårdnadshavare till elever som har gått i grundskolan efter 2010. Resultatet från surveyundersökningen redovisades i en deskriptiv analys samt frekvensanalys och intervjun redovisades med en deskriptiv ansats för att bibehålla närheten till det empiriska materialet. I en efterföljande analys jämfördes den kvantitativa och kvalitativa datan med studiens teoretiska ramverk och befintlig forskningslitteratur, vilket bidrog till en fördjupad insikt i studiens tematik. Resultat Studiens resultat indikerar fortsatt stor vantrivsel samt låg motivation hos särskilt begåvade elever, kopplat till deras skolgång. Skolornas arbete med ledning och stimulans upplevdes av många som obefintligt eller otillräckligt. Vidare synliggjordes att en stor andel lider av psykisk ohälsa, till följd av bla understimulans i skolan. Skolverkets tjänstemän som intervjuades är medvetna om problematiken kring särskilt begåvades skolgång, men påpekar att deras handlingsutrymme är begränsat på grund av att de styrs av politiska beslut. Specialpedagogiska implikationer Resultatet av studien visar på ett behov av att anpassa undervisningen och lärmiljön för att möta särskilt begåvade elevers unika behov och förutsättningar. Arbetet med särskilt begåvade elever kan ses som ett specialpedagogiskt uppdrag, vilket stödjs av Högskoleförordningen (SFS 2017:1111) som fastställer att specialpedagoger ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet för att säkerställa att alla barn och elevers behov möts. Föreliggande studie understryker behovet av förebyggande och hälsofrämjande arbete för särskilt begåvade elever, något som kan ses som elevhälsans uppdrag. Slutligen måste skolans samlade potential tillvaratas för att göra ledning och stimulans tillgängligt för alla elever. Specialpedagogens processkompetenser kan bidra till ett främjanande arbete och förebyggande insatser och samtidigt stärka lärarna i sin professionsutveckling.

Syftet med detta examensarbete är att få reda på hur speciallärare i en mellansvensk kommun stöttar och utmanar särskilt begåvade elever i ämnet matematik.  Genom kvalitativa interjuver och en kvantitativ enkätundersökning fick speciallärare svara på hur de arbetar för att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i ämnet matematik. En kvalitativ intervju genomfördes även med en vårdnadshavare till en särskilt begåvad elev. Med dessa undersökningar framgår att kunskap om särskilt begåvade elever finns men att det saknas fastställda rutiner kring hur arbetet med dessa elever ska genomföras.  Enligt skollagen ska alla elever ges möjlighet att utvecklas vilket i praktiken är svårt att genomföra då det saknas rutiner för hur särskilt begåvade elever ska upptäckas och hur arbetet för att utmana och fortsätta utveckla dessa elever saknas idag.

Abstract Sweden has had a long tradition of freedom of the press and freedom of speech. Today the judicial area is regulated by the constitution of the press and the constitution of speech. The purpose of the two constitutions is to secure the right for every Swedish citizen to express their thoughts, opinions and feelings. The constitutions are designed to regulate the techniques with which the information is distributed and not to regulate the information in itself. This fact has caused a debate to arise on the subject whether the constitutions are still suitable to regulate the judicial area when the technical development causes the constitutions to get out of date and in need of constant updating. As a rule the usage of social media is not regulated by the constitution of speech the information distributed through these webpages can be included by the protection given by the constitution but very few of these webpages fulfill the criteria’s demanded by the constitution. The purpose of this essay is to ask the question whether the constitution of speech should be reformed to better regulate the technical development in the future. The essay examines whether a new constitution can be developed so that it no longer is tied to a certain technique and if it, in the future, should include all the information distributed through social media. It is the author´s conclusion that the constitution of freedom of speech should be concentrated on giving a special protection to professional companies’ whose occupation it is to distribute information to the public. This is the best way to preserve a regulation that is clear, consistent and easy to practice. A constitution that is given an area that is too wide to regulate will only restrain the freedom of speech and its founding principles and should therefore be avoided.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera elever med utvecklingsstörning och ett annat modersmål än svenska som studerar inom särskild utbildning för vuxna. Studien utgår från ett pedagog perspektiv, där pedagoger beskriver olika verktyg och strategier som de anser skapar delaktighet och inkludering för elever med utvecklingsstörning och ett annat modersmål som studerar inom särskild utbildning för vuxna. Studien är en kvalitativ studie med en sociokulturell utgångspunkt. För att samla in data har intervjuer med 10 pedagoger gjorts. Resultatet av studien visar att pedagoger använder sig av olika strategier och pedagogiska verktyg för att eleverna ska bli delaktiga och inkluderade i gruppen. Det har även visat att pedagogerna använder sig av pedagogiska strategier och verktyg så att det uppstår kommunikativa processer. Det framkommer även att det används olika korta benämningar om särskild utbildning för vuxna, vilket innebär att det skapar en osäkerhet vilka elever som studerar inom skolformen.

En av de största utmaningar som en skola ställs inför idag är att möta och ta tillvara på elevernas unika förutsättningar för att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. Skolan är en del av vårt samhälle och den återspeglas i det rådande samhällssystemet. Det är skolan som håller i de avgörande möjligheterna för elever att övervinna klyftor som kan finnas i deras livsvillkor mellan samhället och skolan. Skolan skapar förutsättningar för elever att lyckas (Göransson, 2011; Carlsson & Nilholm, 2004).   Syftet med arbetet är att belysa hur rektorer och specialpedagoger definierar och bedömer elever i behov av särskilt stöd och där det särskilda stödet utgörs av särskild undervisningsgrupp.   Resultatet visar att skolorna genomgående förhåller sig till ett relationellt perspektiv, där mycket fokus läggs på helheten kring eleverna även om skolorna till viss del placerar elever i särskilda undervisningsgrupper när elevens behov hamnar utanför möjligheterna inom klassrummets ram. Fokus ligger på att i största möjliga mån arbeta med en flexibel stödorganisation som bygger på elevens unika behov. De elever som ur ett kategoriskt perspektiv nästan per automatik hamnar i särskilda undervisningsgrupper är elever med diagnosen autism. En skola för alla blir, enligt Nilholm (2007), uteslutande för elever som anses normala även om intentionen för alla organisationer är att skapa en inkluderande skola.

No description available.

The aim of this study was to examine how adaptations in the teaching of gifted children of two preschools can be understood from the perspective of teachers, parents and children. The intent with the study was also to examine how the teachers worked to follow the curriculum and adapt the teaching, how the children could be affected by being seen as gifted and how the parents experienced the cooperation with the preschool regarding the teaching of their gifted children. Through observations and interviews four themes were discovered – characteristics and to be seen, teacher's knowledge and education on giftedness, working methods and adaptations, and transition from preschool to school. The study’s results showed that the different perspectives differ, both between parents, educators and children, but also between the two preschools and their surrounding culture. The surrounding culture had a larger impact than expected. The analysis, based on Stern’s theory of intersubjectivity and intercultural perspective, also showed the importance of gifted children to be seen as gifted and to interact with other gifted children.

Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.

Att arbeta inom ambulanssjukvård är emellanåt mycket psykiskt påfrestande. Den verklighet man agerar i är fri från all censur och förskönande omskrivningar. Med all sannolikhet påverkar dessa händelser vårdaren, men exakt vad är det som påverkar och hur hanterar ambulanspersonalen dessa känslor?Syftet med studien är att undersöka hur ”särskilda händelser” påverkar privatlivet och det fortsatta vårdandet. Metoden för att besvara detta är kvalitativ intervju med utgångspunkt i informantens livsvärld. Åtta personer som arbetar inom ambulanssjukvården deltog i studien. För att finna ny kunskap inom området fick informanterna berätta om en särskild händelse som påverkat dem, istället för att de styrdes att berätta om kategorier såsom barnolycksfall, trauma etc.Oförutsägbarhet, kontrollförlust och overklighet utmärkte sig och fick stor plats i intervjuerna. Att inte kunna ”greppa” en situation ledde till frustration och maktlöshet. Händelser förblev ibland obearbetade då individen inte kunde få ett avslut på händelsen. Informanter beskrev att de blivit mer distanserade och avtrubbade, men även positiva effekter såsom ödmjukhet och tillfredsställelse framkom. Det tydligaste och mest anmärkningsvärda var dock att informanterna värderade det kollegiala stödet högst. De upplevde att bearbetningen av händelser enkom skedde med kollegor och att närstående inte hade förmågan att förstå vad yrket innebar. Dock hade närstående en stor funktion som fundament i individens grundtrygghet.Resultatet visar att det är högst personligt vad som påverkar personalen i arbetet. Detta kan ofta förbises när man inriktar forskningen på ett alldeles för smalt område. Vidare tror vi att det är viktigt att medvetandegöra för ambulanspersonal att hantering av känslor är mycket betydelsefullt. Oavsett om arbetsgivaren ger möjlighet till detta eller inte, så måste individen själv lyfta dessa frågor för att bevara sin egen psykiska hälsa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet är mer accepterat och efterfrågas i större grad än tidigare. Vidare framgick vikten av återkoppling till händelsen. Den familjära gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård