Syftet med studien var att undersöka hur lärare kan identifiera och utmana elever som är särskilt begåvade i matematik. Genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer och en enkätundersökning som har besvarats av 20 verksamma lärare har jag fått in data om hur lärare identifierar och utmanar särskilt begåvade elever. Studien visar att flertalet lärare tycker det är svårt att utmana dessa elever med särskild begåvning då de saknar kunspa inom det området, samt att det inte finns några specifika metoder på de flesta arbetsplatserna för identifiering av den här typen av begåvning. Det vanligaste sättet lärarna i studien använder är att utmana eleverna genom acceleration i form av att låta de arbeta vidare i matteboken eller med problemlösning. Eleverna arbetar antigen kvar i matteboken som tillhör årskursen eller så får de arbeta i en mattebok för en annan årskurs.

Syftet med denna intervjustudie är att få ett inifrånperspektiv på respondenters upplevelser av skolgång i särskild undervisningsgrupp och deras upplevelser av övergången till stor klass. Respondenterna var placerade i en särskild undervisningsgrupp med inriktning på funktionsnedsättningen Aspergers syndrom. Studien belyser skillnader och likheter i deras upplevelser av gruppen, den stegvisa övergången till stor klass och övergången till gymnasiet. Respondenterna beskriver vilka svårigheter de mötte och vilka strategier de använde för att överkomma dem. Resultatet visar att deltagarna tog sig an utmaningen att komma tillbaka till stor klass på väldigt olika sätt beroende på hur tidigare skolgång hade sett ut och variationen i individuella förutsättningar. En viktig förutsättning för att det skulle fungera var att övergången gjordes stegvis med ett eller ett par ämnen i taget och att personal från den särskilda undervisningsgruppen medverkade och var ett stöd den första tiden i klassen. Det gjorde förändringen hanterbar och känslan av att lyckas med framförallt studierna i de ämnen de började med höjde självförtroendet att ta fler ämnen i klassen. Utmaningar och utveckling gick hand i hand allteftersom de vågade, ville och klarade mer och ville få ta del av det som alla andra får vara med och lära sig i den stora klassen. Det stora sociala sammanhanget var svårare att bli en del av delvis på grund av funktionsnedsättningen men också att de kom in i redan etablerade klasser där grupper och vänskap gick långt bak i tiden. Den sociala inkluderingen blev däremot mer påtaglig vid övergången till gymnasiet. De fick möjlighet att lära av och reflektera över erfarenheterna från stor klass och använda dem i en ny situation, på en ny plats, med nya människor och bli en inkluderade i en klass.

Studien syftar till att undersöka vilken form av undervisning som sker i särskild undervisningsgrupp och om lärares syn på relationell pedagogik. Intervjuer har utförts med sex olika lärare som undervisar i särskild undervisningsgrupp i Sverige. En tematisk analys användes för att analysera data. Studiens resultat analyserades med stöd av det relationella perspektivet och tanken om att se elever som att de befinner sig i svårigheter. Resultatet visar att undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen är individanpassad utefter elevers förmågor. Lärare tar bort ämnen med en grundtanke i elevers känsla av att få lyckas men också för att ta hänsyn till elevers ork och motivation. Lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar relationellt där tillit och omsorg presenteras som en grund i att bygga relationer men också till elevers lärande. Resultatet visar på en skillnad i att se elever i svårigheter snarare än med svårigheter, detta beskrevs som viktigt av lärarna att svårigheterna inte fanns inom individen utan snarare i miljön och relationer hen möter. Lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar med att lära känna eleven och lyssna in elevens behov och intressen.  Elever i särskild undervisningsgrupp beskrivs ha hög skolfrånvaro, stämplade av omgivningen med en avsaknad av verktyg till att lyckas i skolan. Resultatet lyfter att elever får insatser i skolan men att de oftast ges för sent. Slutsatser kring resultatet är att elever i särskild undervisningsgrupp har ett inflytande i sin undervisning, lärarna arbetar relationellt genom att motivera och bygga upp elevers självförtroende och skolmotivation. Särskild undervisningsgrupp är en viktig del av skolan, många elever har behov av att undervisas i ett mindre sammanhang men den särskilda undervisningsgruppen behöver integreras mer i skolan för att minska elevers känsla av exkludering.

Syftet med undersökning är hur lärare i årskurs F–3 beskriver hur de arbetar utvecklande och uppmuntrande med särskilt begåvade elever i svenskämnet. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i årkurs F–3 och som har erfarenhet av särskilt begåvade elever deltar. Det teoretiska ramverket i undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen i den här undersökningen visar att vikt bör läggas på individanpassad undervisning för alla elever. Ofta läggs vikt vid individanpassning av svagare elever samtidigt som det är minst lika viktigt som de särskilt begåvade eleverna. Genom att individanpassa undervisningen kan särskilt begåvade elever bli utmanade, vilket då gör att eleverna blir mer motiverade. Att eleverna känner sig motiverade i undervisningen är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till särskilt begåvade elevers lärande. / <p>Svenska</p>

Den här systematiska litteraturstudiens syfte är att beskriva hur multimodalitet påverkar elevers lärande i matematik. Studien utgår ifrån tre olika frågeställningar som alla sammankopplar till syftet. Informationen är hämtad från tio artiklar och studier som alla har sökts fram systematiskt via olika databaser med noggrant utvalda sökord, inkluderings- samt exkluderingskritereier. Ur en del av litteraturen kan antingen ett kognitivistiskt eller ett sociokulturellt perspektiv urskiljas. En del litteratur utgår ifrån mindre ramverk medan viss litteratur helt saknar teoretiska utgångspunkter. Samtliga artiklar belyser innebörden av multimodalitet och olika positiva aspekter av multimodalt lärande. Artiklarna diskuterar multimodalitet utifrån olika perspektiv såsom digitala verktyg, utomhusundervisning, elever i svårigheter och särskilt begåvade elever. Resultatet av studien visar att multimodalitet är ett mycket brett begrepp som innefattar många olika representationer såsom ljud, gester, bilder och videor. Multimodalitet gynnar såväl elever i svårigheter som särskilt begåvade elever. Slutligen framkommer en samstämmig och tydlig bild över vad multimodalitet innebär och hur det påverkar elevers lärande i matematik.

Kunskapsöversikten kommer att undersöka begreppen inkludering och inkluderande undervisning samt dess betydelse för matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Utgångspunkten i kunskapsöversikten är frågeställningen; Vilka effekter kan inkluderande undervisning ha för elever i matematikämnet? Tillvägagångssättet har bestått av sökningar i databaser och tryckt litteratur för att skapa en kunskapsöversikt om effekterna av inkluderande undervisning. Resultatet visar att inkludering av många ses som ett begrepp med en mycket tvetydig definition. Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov av särskilt stöd, men undersökningen visade även att elever som är särskilt begåvade inom matematik har fördel av inkluderande undervisning. I resultatet framgår att lärare med positiva attityder och höga förväntningar på eleverna samt specialpedagogiska kunskaper är en stor framgångsfaktor för inkluderande matematikundervisning. En effekt av inkluderande undervisning och interaktionen elever emellan har visat sig vara en ökad måluppfyllelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är ett positivt laddat sådant, och att forskningen är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.

Denna studie avser att belysa den fysiska lärmiljön i särskilda undervisningsgrupper. Målet är att ge kunskap om vad i den fysiska lärmiljön som kan utvecklas och förändras för att skapa bättre förutsättningar för elever i svårigheter så att de lyckas med sin skolgång. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den fysiska lärmiljöns betydelse för elever i särskilda undervisningsgrupper. Genom att utgå från empiriskt insamlat material och tidigare forskning vill jag förmedla kunskap om hur en god fysisk lärmiljö ser ut för elever i svårigheter och vad som är betydelsefullt för dessa elever för att lyckas med sin utveckling och skolgång. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som beskriver att barnet i samspel med miljön påverkar hur och vad barnet utvecklas till. Barnen ingår i många olika miljöer som påverkar dem och där inlärning sker. Bronfenbrenner betonar att barns utveckling, psykiskt, socialt och känslomässigt, påverkas av hur barnet och deras omvärld kan samspela med varandra och framhåller interaktionen mellan person och miljö. För att få ett ytterligare perspektiv söks studiens förklaring i Antonovskys begrepp KASAM som bygger på de tre delarna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att människor ska må bra krävs, enligt Antonovsky, ett starkt KASAM. Ju starkare KASAM desto bättre mår vi. Det empiriska materialet har samlats in genom kvantitativa enkäter som 15 elever och 12 pedagoger har svarat på. Jag har använt mig av tre olika enkäter där en av dem var digital. Den insamlade empirin analyserades sedan på ett kvalitativt sätt. Den insamlade empirin och tidigare forskning överensstämmer och pekar på att utformningen av den fysiska lärmiljön är ytterst viktig för elever, men i synnerhet för elever med olika funktionsnedsättningar och koncentrationssvårigheter. Miljön i klassrummen bör vara tydligt utformad och utgå från elevernas olika behov för att på så sätt underlätta för deras inlärning. Elever med olika former av koncentrationssvårigheter påverkas av de intryck som finns i den fysiska lärmiljön, därför är det betydelsefullt att eliminera dessa intryck så att eleverna inte tappar sitt fokus. Interaktionen mellan person och miljö är betydande som Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser. Det framkommer även i studien och i tidigare forskning att den fysiska lärmiljön ute i form av skolgårdar och skolans lokalisering har stor betydelse för eleverna eftersom de mår bra av att komma ifrån sin gamla skola och bryta negativa mönster samtidigt känner de sig ofta inkluderade i den nya skolan vilket de tidigare aldrig har känt på sin gamla hemskola. Eleverna får på så sätt ett stärkt KASAM. Tidigare forskning pekar på att eleverna blir exkluderade från sin hemskola och i min studie framkommer det att eleverna känner sig inkluderade i den särskilda undervisningsgruppen. På så sätt skiljer sig min studie mot tidigare forskning. Skolgården och utemiljön är betydelsefull ur den synpunkten att elever har olika intresseområden, de är mer eller mindre lekfulla, de behöver lugn och ro, tillfälle att vara för sig själv, röra på fysiskt eller kunna umgås med sina kompisar. Miljöer som stöder ökade fysiska interaktioner förbättrar social kompetensutveckling. För att göra skolan tillgänglig för alla elever kan specialpedagogen leda och utveckla undervisning och verksamhetens fysiska lärmiljö. Identifiera och analysera svårigheter som uppstår i lärmiljön samt genom att avlägsna olika intryck i den fysiska lärmiljön och utforma klassrummen efter elevernas behov. Specialpedagogen i en särskild undervisningsgrupp ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att skolan ska kunna möta alla elever. Specialpedagogen besitter kompetensen att utifrån vetenskaplig grund identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbeta med att utveckla lärmiljöer som gör skolan tillgänglig för alla elever.

Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa de särskilt begåvade eleverna, hur lärare kan möta och upptäcka dem så attde får den kunskapsutveckling de har rätt till. Att särskilt begåvade även kan hainlärningssvårigheter, att begåvningen också kan vara ett hinder i deras inlärning och döljaandra svårigheter p.g.a. deras verbala förmåga. Lyfta fram elevernas uppfattningar om sittskriftspråk och det stöd de får av lärarna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare på två olika skolor i Sverige förhåller sig ocharbetar med särskilt begåvade elever i deras kunskapsutveckling. Detta för att öka kunskapenom hur lärare kan stötta särskilt begåvade elever i undervisningen. Det centrala iundersökningen är att undersöka om lärare använder något speciellt arbetssätt för att utvecklasärskilt begåvade elevers skrivutveckling, samt att undersöka elevernas uppfattning om sittskriftspråk och hur de upplever lärarnas stöd.De preciserade frågeställningarna:- Vilka kunskaper har lärarna för att upptäcka och möta särskilt begåvade elever.- Hur arbetar lärarna med de särskilt begåvade i deras skrivutveckling.- Hur upplever eleverna sitt skriftspråk och det stöd läraren ger.TeoriDe teoretiska perspektiv vilka studien är baserad på är sociokulturellt perspektivet för attspråket anses vara ett redskap för lärande och att människan samspelar med sin omgivning i sinutveckling. Det kognitiva perspektivet är viktigt ur de synvinkeln då de särskilt begåvade oftaär exceptionella i sitt tankesätt. Specialpedagogiskt perspektiv är viktigt för studiens syfte dådet belyser var och hur svårigheter och problem läggs.4MetodStudien är en fallstudie, då är det lämpligt att använda sig av triangulering, för att få kunskapoch djupare förståelse av det undersökta. I studien användes halvstrukturerade intervjuer ochobservationer.ResultatStudien visar att det finns viss kunskap hos lärare för att möta och upptäcka särskilt begåvadeelever, men att kunskapen behöver fördjupas och breddas. Acceleration i form av att hoppa överårskurser användes på båda skolorna. Lärarna i studien använde sig inte av något specielltarbetssätt eller arbetsmetod i undervisningen med de särskilt begåvade elevernasskrivutveckling. Eleverna arbetade med samma uppgifter som erbjöds övriga elever, detta föratt eleverna hade accelererat i form av att de hoppat över årskurser. Eleverna upplevde att dehade svårigheter med sitt skriftspråk, i form av att de hade svårigheter att få ner det i skrift.Eleverna tyckte det var svårt att forma bokstäverna när de skrev för hand, även att stava ordenansåg de var svårt. Svårigheterna avhjälptes inte med hjälp av datorn. Däremot hade de ingasvårigheter att komma på vad de skulle skriva och berätta det verbalt.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att särskilt begåvade elever kan vara i behov av särskilt stöd, då deraskunskapsinhämtning kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- ochskrivutveckling kan vara ett stort stöd både för eleven, men även för läraren i sitt arbete med desärskilt begåvade.NyckelordIdentifiera, skriftspråk, speciallärare, särskild begåvning, twice- exceptional, upptäcka.

Tanken med denna praktiknära studie har varit att genom vårdnadshavares berättelser beskriva och skapa förståelse för hur ett barns placering i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp relaterar till en inkluderande skola. Jag har fokuserat på frågeställningarna hur vårdnadshavare beskriver och upplever sina erfarenheter av barnets skolgång före, under och efter placeringen i den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen samt vilka hinder och möjligheter vårdnadshavarna sett vad gäller barnens skolgång. Som metod har jag använt kvalitativ forskningsintervju med narrativ ansats och fått möjlighet att intervjua åtta vårdnadshavare om deras erfarenheter. Dessa åtta vårdnadshavare har det gemensamt att de alla har ett barn som varit placerat i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Det övergripande resultat som framkommit är att vårdnadshavarna känner en känsla av svek av inkluderingen av barnet i hemskolan där barnet inte mötts av de anpassningar som varit nödvändiga för en fungerande skolgång. Resultatet visar även på viktiga vändpunkter där placeringen i särskild undervisningsgrupp är en sådan. Vidare visar resultatet på en svårighet för barnen att återskolas till den ordinarie skolan. En slutsats som framkommit är att inkluderingsuppdraget är komplext och handlar om mer än var ett barn är placerat. Det handlar om vikten av tillhörighet och gemenskap men även om vikten att få samma rättigheter och samma förutsättningar.

Studiesyftet är att undersöka vad förskolepedagoger har för uppfattning om särbegåvning och behovet av stöd för att genomföra ett bra pedagogiskt arbete tillsammans med dessa barn. Kvalitativ studie med semistrukturerad intervju används som metod och fem förskolepedagoger intervjuades via e-post. Vi valde tematisk analysprocess med stöd av sociokulturellt perspektiv och begrepp från tidigare forskning, kring definition av särbegåvning. Resultatet visar att de informanter som har särbegåvade barn i sin närhet har kunskap och förståelse för dessa barn på förskolan. Pedagogernas uppfattningar är att majoriteten av deras kollegor saknar kunskap och har en negativ inställning gentemot särbegåvning. Därför anser de att pedagoger ska ha möjlighet att utföra ett bra arbete för de särbegåvade barnen på förskolan krävs utbildning och mindre barngrupper.