No description available.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieoch yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter. Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper. Nyckelord Abstrakt   Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.  Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper.

No description available.

Ett inom forskningen, såväl som inom media och bland allmänheten, omtvistat ämne är det om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Aspergers syndrom är per definition en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna studies syfte är att genom en kritisk diskursanalys synliggöra diskurserna kring elever som är diagnosticerade med Aspergers syndrom och få en förståelse för dessa diskursers relation till den bredare sociala praktiken som de är en del av genom de inkluderingsdiskurser som genomsyrar skolan. Studiens utgångspunkt ligger i ett antal artiklar som är publicerade i tidningen Specialpedagogik, vilken riktar sig till specialpedagoger som möter barn dessa som beskrivs ha särskilda behov. Tidigare forskning kring barn i svårigheter, barn med särskilda behov eller barn i särskilda undervisningsgrupper påvisar att problemorsakerna ofta beskrivs som individuella och biologiska och därmed problematiseras inte den sociala kontextens reciproka påverkan. Denna studies resultat befäster tidigare forskningsresultat om att problemorsaker oftast beskrivs som individuella och biologiska. I studien framkommer tre huvudteman kring hur eleverna som är diagnosticerade med Aspergers syndrom framställs. Dessa teman är: svårigheter, förmågor och inkludering. Svårigheter är vidare det tema som förekommer mest frekvent i samtliga artiklar vilket påvisar att dessa elever övervägande gestaltas, av sig själva och av andra, utifrån det som kan tänkas vara orsaken till deras svårigheter, konsekvenser av deras svårigheter och genom olika beskrivningar av de som avviker och är annorlunda. I resultatet påvisas att inkluderingsdiskurserna kan ha motstridiga betydelsebildningar med underliggande diskurser som får motsats effekt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Övergången från grundskolan till gymnasieskolans introduktionsprogram är viktigt både för eleven och lärarna på den mottagande skolan. I studien har lärarnas upplevelse av överlämningar och den information som lämnas till mottagande skola studerats. Genom att säkerställa att information om elevens behov av stöd, eventuella diagnoser och elevens kunskapsnivå i ämnena överlämnas kan läraren skapa en lärandesituation för eleven som upplevs som stöttande och bidragande till ökad måluppfyllelse för eleven.   Studien syftar till att undersöka hur lärare upplever att överlämningsinformationen kan användas för att skapa en skolsituation där eleven får stöd att lyckas i sina studier på introduktionsprogrammet. Vidare syftar studien till att analysera vilken information som lärarna upplever är relevant att få om sina nya elever.   Det är en kvalitativ studie där fem semistrukturerade intervjuer med lärare på gymnasieskolans introduktionsprogram bildar underlag för analysen. För att undersöka lärarnas upplevelser har en fenomenologisk analysmetod använts. Tidigare forskning tillsammans med empiriskt underlag från intervjuer med lärare analyseras ur en fenomenologisk ansats med stöd av ekologisk systemteori.   Att få med all relevant information vid en överlämning från grundskolan till gymnasieskolans introduktionsprogram är inte något som ska betraktas som enkelt. Studien visar att lärarna upplever att den information som överlämnas är viktig för att kunna ge eleven stöd från början på introduktionsprogrammet. Även om det förekommer att lärarna upplever att informationen inte alltid är relevant för elevens lärande och måluppfyllelse. Konklusionen i studien är att hur dokumentationen utformas och vilken information som den innehåller är viktigt att diskutera mellan skolformerna och inom skolorna. Det är viktigt att det finns en samverkan mellan lärare, elevhälsa och skolledning i de olika skolformerna för att information som är relevant ska kunna överlämnas. Introduktionsprogrammets lärare och elevhälsa behöver även ta del av samma information om eleven.

Studien berör området digitala verktyg i skolväsendet med särskilt fokus på skrivverktyget lärplatta och hur det kan användas i undervisningen för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd med inriktning på elever med dyslexi eller ADHD. Detta är ett relevant område att studera eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle där elever i årskurs F-3 möter digitala verktyg i skolan och i hemmet, vilket vidare beskrivs i inledningen. I bakgrunden förklaras digitala verktyg och lärplattan samt vad det innebär för en individ att ha dyslexi och ADHD. Syftet med denna studie är att granska hur digitala verktyg med särskilt fokus på lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel behandlas inom forskning i svenskämnet, med fokus på elever med dyslexi eller ADHD i årskurs F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om stöd i skrivutvecklingen för elever som är i behov av särskilt stöd. Material har varit vetenskapliga studier som har sökts på olika söktjänster, bland annat Primo, ERIC och SwePub. Samtliga artiklar är peer reviewed. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket redovisas i resultatdelen. Några fördelar som lyfts fram är ökad motivation och koncentration samt ökad flexibilitet. Nackdelar är att eleverna inte utvecklas motoriskt och utmanas inte lika mycket kognitivt. Avslutningsvis motiveras att det behövs mer forskning i området, speciellt i de yngre åldrarna och med fokus på elever med dyslexi eller ADHD eftersom det inte finns tillräckligt med tidigare forskning som berör detta.

Syftet är att undersöka hur det särskilda stöd som elever behöver för att nå målen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att få svar på det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel. Vilka likheter och skillnader finns i tillvägagångssätt, behov, och det skolan ger mellan litteraturen vi läst och de intervjuer och enkätundersökningar vi gör. Vi har läst aktuell litteratur i form av böcker, rapporter och andra tryckta källor. I studien intervjuas en rektor, en specialpedagog. Vi gör en enkätundersökning bland 43 stycken elever i åk 8 och 9. Med hjälp av detta har vi då fått reda på hur sambandet mellan den hjälp som skolan erbjuder stämmer överens med den hjälp som dessa elever får. Det visar sig att antalet elever som är i behov av särskilt stöd ökar och i arbetet får vi fram olika exempel på vad som kan vara orsak till det. Har det ett samband med elevers språkkunskaper eller att antalet obehöriga lärare har ökat i samma takt som elever i behov av särskilt stöd ökar? Examensarbetet visar att i många fall får eleverna vad de har behov av, men också att det kan vara tvärtom på grund av olika anledningar som till exempel resursbrist, bristande kompetens hos personal. Det får inte vara de ekonomiska ramarna som avgör stödinsatserna utan det stöd som eleven behöver skall ges. / The purpose of this examination is to look at how pupils with special needs in school get help and if the needs they have correspond to the help they get. Which similarities and differences are there in procedure, need of help, between literature, interviews and surveys we are doing. We have read literature in form of books, studies and other printed sources. We have watched TV-interviews, made interviews and surveys to get as much relevant information as possible. With these qualitative and quantitative investigations we have a good base for this dissertation and it gives us the possibility to get answers of the purpose in a good way. With help of this we have found out how the relationship between the help that the school offers match those of the help that these students receive. It shows that the number of pupils that are in need of special support increases and in this essay we can see different examples of the possible cause of it. Does it relate to students language skills or the number of unauthorized teachers that have increased at the same rate as pupils with special needs. The examination shows that in most cases the pupils get the help they are in need of but it also shows the opposite because of different reasons. It can not be the economic limits that determine the support to be given but the support the pupil needs shall be given.

Vi har fördjupat oss i inkluderande pedagogik på fritidshem med fokus på barn med särskilda behov. Arbetet omfattar hur pedagoger arbetar och tänker kring inkludering på fritidshem, vad gäller barn med särskilda behov. Under arbetets gång har vi, genom olika teorier, forskning och intervjuer, tagit reda på hur pedagoger tänker kring sitt arbetssätt för att inkludera alla barn. De teorier vi utgått ifrån är kopplade till en modell för inkluderingens olika aspekter utformad av Claes Nilholm och Kerstin Göransson. Vidare har vi utgått ifrån den så kallade Delaktighetsmodellen, hämtad från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tidigare forskning har hämtats ur litteratur om inkluderande pedagogik, inkludering i skolmiljö och fritidsmiljö och om barn med särskilda behov.Vår slutsats leder till den medvetna pedagogen som arbetar inkluderande för alla barn i fritidsverksamheten och som genom barns olikheter och förmågor kan samarbeta för att hjälpa varje barn mot en individuell utveckling.

Detta examensarbete handlar om hur förskollärare arbetar utifrån barns särskilda behov av stöd. Frågeställningarna till syftet är:•Vad innebär "särskilda behov"?•På vilket sätt anpassas verksamheten till särskilda behov?För att ta reda på svaren till frågeställningarna och syftet så genomfördes tre intervjuer med tre förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade så svaren från förskolelärarna blev väldigt varierande och det blev fokus på olika områden under varje intervju. Något som intervjuerna hade gemensamt var att de någon gång under intervjun kom att handla om kommunikation.Examensarbetets teoretiska perspektiv utgår ifrån Korczaks teori om barns rätt och Gustafssons syn på barn, samt på vilken roll de vuxna har i barnets liv. Resultaten av analysen påvisade att det finns många olika särskilda behov och de är oftast väldigt miljö och norm beroende. Ett barn som inte är på samma nivå som de andra i ett område eller på något annat sätt skiljer sig från resten av barnen i barngruppen ses som speciellt. När det handlar om hur verksamheten anpassas så görs detta så gott det är möjligt utifrån de särskilda behov individen har och vilken form av stöd som passar individen bäst.