Syftet med arbetet var att få förståelse för de föreställningar personal i fritidshem harom funktionshinder. Syftet var även att undersöka uppfattningar hos yrkesverksampersonal om elevers särskilda behov i fritidshem. Hur de talade om funktionshindersamt elever med särskilda behov analyserades baserat på två modeller avfunktionshinder - den kategoriska modellen samt den relationella modellen. Trefritidspedagoger samt en fritidsledare i södra Sverige deltog i kvalitativa djupintervjuer.Resultat visar att trots fritidshemsverksamhetens möjlighet att erbjuda inkluderandeaktiviteter baserade på varje elevs särskilda behov visade intervjupersonerna ett synsätt,medvetet eller omedvetet, som domineras av den kategoriska modellen avfunktionshinder. Slutsatsen är att medvetenhet gällande de två modellerna avfunktionshinder samt hur de kan påverka inkluderingen av elever med särskilda behov,kan ge möjligheter att skapa en kultur av förståelse, solidaritet och enfritidshemsverksamhet som möter varje elevs behov.

Beskriver förhållnings sättet och samspelet mellan föräldrar och pedagoger i skolan.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited.Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna:Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd?Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen?För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola. Dessutom gjordes en observation på förskolan, för att kunna se hur deras vardagliga arbete kan se ut. I litteraturgenomgången förklaras att det finns ungefär 3000 barn med synskador, enligt Synskadades Riksförbund. Den innehåller också barns språkutveckling från födseln upp till 4-5 årsåldern. I den behandlas också den konstruktivistiska synen, vilket enligt Jean Piaget och Lev Vygotskij handlar om att barnet själv ska ta till sig och skaffa ny kunskap. I resultatet förklarar pedagogerna om hur arbetet kan se ut när man arbetar med barn som har synnedsättning. För att barnet ska kunna vara med i sociala sammanhang har samspelet en stor betydelse, vilket också förklaras av pedagogerna. Med hjälp av mina frågeställningar har denna fallstudie gett svar på hur arbetet och hur ett samspel kan se ut. I slutsatsen beskrivs bland annat om att barn som är i behov av särskilt stöd också ska kunna integreras i den vanliga försoklan i den utsträckning det går.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Syftet är att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med särskilda behov på en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ämneslärare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mål samt att skapa förståelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger på en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare år, tre av informanterna är språklärare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju återkommande teman som har stor betydelse för framgångsrik undervisning med elever med särskilda behov. Dessa teman är bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssätt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utsträckning innehållet i undervisningen som betydande för motiverande och framgångsrik undervisning. Istället anser informanterna att framförallt resurser och kunskap är av yttersta betydelse för att elever med särskilda behov ska få optimala förutsättningar för lärande, och det är också just resurser och kunskap som informanterna anser sig sakna i sitt arbete. Att elever med särskilda behov ofta sätts i särskilda undervisningsgrupper, vilket Skolverket påpekar, kan vara ett resultat av undervisande lärares bristande kunskap om vilka behov dessa elever har. Resultatet av mitt arbete tyder på att ökad kunskap om elevers svårigheter och motiverande undervisning samt fler resurser i form av utbildade pedagoger i klassrummen hade kunnat lösa många problem och öka graden av inkluderande undervisning för alla elever i skolan.

Varje skola får utforma sitt specialpedagogiska stöd och det får konsekvenserna att det organiseras på olika sätt, att insatserna varierar och att tillfället när stödet sätts in varierar. Det innebär att speciallärare ofta är ensamma i sitt uppdrag. Specialpedagogisk personal och matematiklärare har ofta olika uppfattning av hur kompetensen ska utnyttjas i verksamheten. Ännu ett problem är att skollagens skrivelse om att elever har rätt till den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt kan tolkas på olika sätt. Studiens syfte var att bidra med kunskap om speciallärares uppfattningar om arbetet med särskilt undervisningsbehov i matematik (SUM) och vilka specialpedagogiska perspektiv speciallärares uppfattningar kan ses som. Studiens frågeställningar var: Vad lyfter speciallärare fram som stödjande/hindrande faktorer i arbetet med SUM? Hur skulle arbetet med SUM skulle kunna förändras i framtiden, för att fler elever ska nå minst de kunskaper som krävs, enligt speciallärare? En kvalitativ studie genomfördes i form av en fallstudie. Fyra speciallärare i matematik från en mindre kommun i Sverige intervjuades. Lärarnas uppfattningar tematiserades och analyserades genom Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultaten visade att speciallärarna ansåg att relationer, extra anpassning, målorienterat lärande, elevstärkande arbete, samarbete, förutsättningar för specialpedagogiskt arbete och enskild undervisning/liten undervisningsgrupp var stödjande faktorer för arbetet med SUM. Uppfattningarna samstämde med Nilholms kritiska perspektiv utom enskild undervisning/liten undervisningsgrupp som tillhör det kompensatoriska perspektivet. Speciallärarna ansåg att brist på lärares kunskaper, brist på elevstärkande arbete, brist på elevers uthållighet, brist på elevers ansvarstagande och brist på prioritering av arbetet med SUM är hindrande faktorer. Det samstämde med Nilholms kompensatoriska perspektiv när det gäller brist i lärares kunskaper och brist på elevstärkande arbete. Speciallärarna antog ett dilemmaperspektiv när det gällde brist på uthållighet, brist på elevers ansvarstagande och brist på prioritering av arbetet med SUM. Speciallärarna ville se en förändring på arbetet med SUM när det gällde organisation, undervisning och det specialpedagogiska uppdraget. Uppfattningarna överensstämde med Nilholms kritiska perspektiv, med ett undantag: speciallärarna angav att enskild undervisning/liten undervisningsgrupp var en stödjande faktor. Det visade på en ett kompensatoriskt perspektiv. / In Sweden, each school can design its own special education support, which leads to several different consequences, such as variation in how and when the support is used. This means that special education teachers often are alone in their work. Special education staff and mathematics teachers often have different views on how the skill of special education teachers should be used in school activities. Another problem is the wording in the Education Act, which states that students have the right to guidance and stimulation to develop their abilities and their knowledge as far as possible, can be interpreted in different ways. The purpose of this study was to contribute knowledge about the understandings of special education teachers’ work with special education needs in mathematics (SUM) and which special education perspectives special education teachers' perceptions can be seen as. The questions of the study were: What do special education teachers emphasize as supporting/obstructing factors in the work with special education needs in mathematics? In the opinions of special education teachers, how could the work with special education needs in mathematics change in the future, to make more students reach a minimum of the required knowledge? A qualitative study was conducted in the form of a case study. Four special education teachers in a small municipality in Sweden were interviewed. The results were thematized and was analysed through the special education perspective of Nilholm. The results showed that the special education teachers considered relationships, extra adaptation, goal-oriented learning, student strengthening work, collaboration, prerequisites for special educational work and individual teaching/small teaching groups were supporting factors for the work with SUM. The perceptions of the special education teachers agreed with the critical perspective of Nilholm except for individual teaching/small teaching groups, which belongs to the categorial perspective. The special education teachers considered teachers’ lack of knowledge, lack of student strengthening work, lack of students’ diligence, lack of students’ ability to take responsibility, and lack of prioritizing the work with SUM are obstructing factors. The opinions agreed with the compensatory perspective of Nilholm regarding teachers’ lack of knowledge and lack of student strengthening work. The special education teachers adopted a dilemma perspective regarding lack of students’ diligence, lack of students’ ability to take responsibility and lack of prioritizing the work with SUM. The special education teachers wanted to see a change in the work with SUM when it came to organisation, teaching, and the assignment of special education. The perceptions agreed with the critical perspective of Nilholm, with one exception, the special education teachers acknowledged that individual/small teaching groups were supporting factors, which indicated a categorical perspective.

Förskolan är den utbildningsinstitution som tar emot alla barn, det vill säga även barn med funktionsnedsättningar som exempelvis autism spectrum disorder [ASD]. Barn i behov av särskilt stöd ska bli bemötta och inkluderade i förskolan och det är förskollärarens uppgift att anpassa och bemöta dessa barn. Förskollärarens kompetens kring diagnosen har en avgörande betydelse för att skapa en förståelse och därav kunna inkludera dessa barn i verksamheten. Forskning (e.g. D´Agostino & Douglas, 2021; Gaffney Catalano, Fives, Mckeating & Barnes,2022) visar att attityden till att inkludera barn med ASD blir mer positiv om det finns förståelse och kunskap. Därav blir kvalitén på den utbildning och den grad av inkludering dessa barn kan få beroende av den kunskap och verktyg som förskolläraren besitter. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att översiktligt beskriva de granskade artiklarnas syfte, metod och resultat för att vidare kunna kartlägga och analysera vad forskningen visar när det gäller inkludering av barn med ASD i förskolan. Vidare är syftet även att undersöka inom vilka områden det finns en samsyn mellan den studielitteratur som läses vid Högskolan i Borås och forskningen. Efter noga formulerade urvalskriterier samt sökord som är kopplade till våra frågeställningar genomfördes sökningar i två olika databaser för att finna artiklar relaterade till vårt område. Sökprocessen resulterade i tolv relevanta artiklar som sammanställdes i en tabell. Tabellen är basen för den systematiska litteraturstudien. Artiklarnas syfte, frågeställningar, metod och resultat analyserades för att kartlägga forskningsområdet. Resultaten i denna systematiska litteraturstudie visar att pedagogens kunskap och attityd är avgörande när det kommer till att inkludera barn med ASD i förskolan. Kommunikation och samarbete mellan förskola och hemmet är viktigt, detta för att utbyta information och kunskap kring det enskilda barnet och därav kunna bemöta på bästa sätt. Kartläggning, anpassning och hjälpmedel bör ske utifrån varje enskilt barn med ASD. Resultaten visade även på att användning av program som är utformade för barn med ASD ger positiva resultat.

Studien syftar till att synliggöra och förstå fritidshemslärarens roll och förutsättningar för att stötta elever i behov av särskilt stöd i sina sociala relationer. Pedagogiska strategier och metoder samt hinder och utmaningar för detta arbete har undersökts. Studien belyser även fritidshemslärarens upplevelse av samarbete med övrig personal på skolan samt möjligheten till kompetensutveckling för att öka förmågan att stötta elever i behov av särskilt stöd socialt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem behöriga fritidshemslärare och ligger till grund för studiens resultat. Intervjuerna har analyserats med hjälp av två teoretiska ramverk som består av ett specialpedagogiskt dilemmaperspektiv samt ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultaten har visat att fritidshemslärarna upplever att stöttning till elever med särskilda behov i sina sociala relationer är en stor del av deras uppdrag. Ett flertal pedagogiska strategier och metoder har belysts i denna studie. Hinder och utmaningar som fritidshemslärarna har lyft fram är tidsresurser, stora elevgrupper och en bristande förståelse för elever med särskilda behov. Dessutom har resultatet synliggjort en upplevd brist på samarbete med elevhälsoteamet kring fritidshemmets verksamhet och elevernas sociala relationer. Kompetensutveckling är något som fritidshemslärarna uttrycker ett behov av men som resultaten har visat är något som inte prioriteras. Slutsatsen i denna studie är att fritidshemslärarens arbete med att stötta elever i behov av särskilt stöd i sina sociala relationer är av största vikt för att skapa en inkluderande verksamhet. Arbetet försvåras dock på grund av att fritidshemslärarna upplever att fritidshemmets verksamhet inte får samma prioritet som skolundervisning. Detta gör att fritidshemslärare står inför ett komplext uppdrag i form av att skapa en meningsfull fritid för alla elever samtidigt som alla elever ska få den stöttning de behöver. / This study aims to highlight and understand the role and prerequisites of the leisure time teachers in supporting students in need of special support in their social relationships. Pedagogical strategies and methods as well as obstacles and challenges are examined. The study also highlights the leisure time teacher's experience of collaboration with other school staff as well as the opportunity for skills development to increase the ability to support students in need of special social support. Semi-structured interviews have been conducted with five qualified leisure time teachers and forms the basis of the study's results. The interviews have been analyzed with the help of two theoretical frameworks consisting of a special educational dilemma perspective and a curricular theoretical perspective.  The results show that leisure time teachers believe that the support for students with special needs in their social relationships is a large part of their overall assignment. Several educational strategies and methods are highlighted in this study. Obstacles and challenges that the leisure time teachers highlight are time resources, large student groups and a lack of understanding students with special needs. Furthermore, the leisure time teachers experience a lack of cooperation with the student health team regarding the education of the leisure time center and the students' social relationships. Skills development is something that leisure time teachers express a need for, but as the results show is something that is not prioritized. The conclusion of this study is that the leisure time teacher's work in supporting students in need of special support in their social relationships is of the utmost importance for creating an inclusive environment. That work is made more difficult according to the leisure time teachers due to the fact that the education in the leisure time center does not receive the same priority as school education. This means that leisure time teachers are faced with a complex task by creating a meaningful leisure time for all students, while ensuring that all students receive the support they need.