<p>This study is qualitative and will show what’s causing anxiety in a class. Further it will describe how teacher’s act and how they handle when anxiety becomes a problem in the education. How can one as a teacher handle and act in to these disturbing situations? The children, who are anxious, take important time from those students who really need help in their learning. To reach our purpose participating observations were made and teachers were interviewed. The result shows what apprehends the most important aspects, namely to prevent anxiety through among other things a structural way of work and self-awareness to their own teacher’s part. The teacher’s show that they are preventing anxiety by staying calm, good planning, which means for example that teachers always have to be one step further, to be sharp and aware of their one’s own action. In the result many different approaches were discovered, some ways were foregone conclusions, but some times the teachers gave a rather surprising result. The teachers have a complex day, for that reason tools are needed to simplify and to prevent some disturbing moments so a good learning environment is encouraged.</p>

Although Sweden is considered to be in the lead concerning an open-minded perception of the lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) population, very little attention has been given to the elderly within this target group. The elder LGBT population’s got special needs that haven’t been made sufficiently visible, neither as a research field, from social institutions nor from the LGBT movement itself. This study has described the target group's specific needs, based on the results of a focus group consisting of older LGBT people. Their experiences and stories have given an idea of what adjustments must be made to satisfy their specific needs. These needs have included the development of housing with LGBT focus, education for health care workers, information about the existence of the target group to other elderly and changes in the practice of social workers. Respondents' attitudes, opinions and ideas have been analyzed by means of queer theory, ageism and the intersectional perspective. Finally, the results have been discussed and a few recommendations are provided.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher. I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching. I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs. I wanted to compare the teachers answer with the student’s answer about participation and including of student with special needs. I also did observations to see how the students with special needs where participation and including in the teaching. In my result I was found that both of the two students with special needs can feel participation and including through the dialogue in the teaching and in the class, even though they go to the special aid teacher for a while every day. I also found out in my study that students with special needs want to go to the special aid teacher because it is calm there but one of them also wanted to have the special teaching in the classroom instead, so he/she can work where her/his friends are.

The purpose with this study is to examine how educators work with ACC (KWS) as inclusion in preschools. As future educators it is in our interest to contribute with more knowledge about the method and its ability for inclusion for all children. The study was carried out as a qualitative investigation. The empirical material was gathered thru semi-structured interviews in form of interviews with different educators and with different experience of the method. We chose the sociocultural theory, the communication theory and the didactic theory for our analysis of the material. The result of the study shows that although the educators have the proper education with the method, the use of it is sometimes sparse due to time, will or effort of the co-workers, themselfs or families of the children. It is important to work with ACC (KWS) from both an organization, group and individual perspective, as it takes time to build up effective communication methods. All the educators we interviewed are comfortable with the use of the ACC (KWS) method and see the positive outcome of the method. The result of our study also shows that the educators who regularly use the method see more opportunities for inclusion of all children.

Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av arbete med inkludering för elever med särskilda behov på fritidshemmet. Ett mål med studien var även att undersöka lärares perspektiv på hur arbetet med inkludering, enligt dem, kan utvecklas, underlättas och förbättras. Vid insamling av data användes semistrukturerade intervjuer med sex lärare, samtliga utbildade till lärare i fritidshem. Resultatet av intervjuerna visar att flera av respondenterna använder sig av olika metoder för att inkludera elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens resultat visar även att flera av lärarna anser att det inte finns tillräckligt med resurser vilket gör att de känner sig otillräckliga. För att utveckla kompetensen – och därmed förutsättningar för att arbeta med inkludering i allmänhet och mot elever med särskilda behov – uttryckte respondenterna betydelsen av att läsa litteratur och/eller gå kurser och föreläsningar om olika NPF-diagnoser och funktionshinder samt specialpedagogik.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur olika förskolor i Stockholm anpassar sin verksamhet för att skapa en lekmiljö som möjliggör inkludering av barn med funktionsnedsättningar. Den datainsamlingsmetoden vi har använt var en enkätmetod som skickades ut till flera förskolor runt om Stockholms län för att ta reda på hur olika förskolor i Stockholm arbetar med anpassningen för att möjliggöra en inkluderande lekmiljö för barn i behov av särskilt stöd. För att analysera den insamlade datan från vårt enkätformulär har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa analysmetoder. Vidare användes även specialpedagogiska perspektiv för att se hur olika förskolor arbetar. Resultaten av studien visade att förskollärarna arbetade aktivt för inkludering genom att skapa en plats där alla barn kände sig inkluderade. Det gjordes genom att erbjuda aktiviteter och miljöer som kunde anpassas efter barnens olika behov. Det framkom att det var utmanande att hitta ett standardiserat arbetssätt för inkludering för samtliga barn och att det inte fanns något färdigt recept att följa. Istället betonades vikten av att anpassa verksamheten och aktiviteterna utifrån barnens individuella behov och önskemål. Slutsatsen visar att specialpedagoger spelar en viktig roll i verksamheten genom att ge olika stöd till pedagogerna för att främja barnens utveckling och lärande. Tyvärr har inte alla förskolor tillgång till specialpedagoger och en liten andel har inte tillgång till något stöd alls för att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd, oftast handlar det om brist på ekonomi.

Syftet med vårt arbete är att belysa vilket synsätt som förskollärarna har på det inkluderande arbetet kring barn i förskolans verksamhet. Inkludering är ett teoretiskt begrepp som kan vara svårt att tolka för förskollärare. Både i ordet i sig, som kan betyda olika för alla förskollärare samt hur man ska jobba och tänka kring inkludering i förskolans verksamhet. Som teoretisk ansatts har vi använt oss av dilemmaperspektivet, eftersom vi inte kommer komma fram till någon lösning kring inkluderingsarbetet utan mer belyser förskollärares olika synsätt och vilka perspektiv dem använder sig av i sin syn på inkludering. För att få fram hur förskollärarna ser på inkludering i förskolans verksamhet har vi använt oss av semistrukturerad intervju, öppna frågor och följdfrågor för att få fram en beskrivande berättelse av förskollärarna. Som vi kunde se i vår tidigare forskning så är inkludering ett ord som många av förskollärarna tycker är svårt att arbeta kring och förstå. Det är ett begrepp som behöver planering, kunskap och en inkluderande grundsyn för att uppnå inkludering i förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna ser inkludering som viktigt och ett måste, men svaren skiljer sig åt beroende av tolkningen av inkludering i förskolans verksamhet som helhet eller som inkludering i olika aktiviteter och undervisningssituationer. Resultatet i studien visar även vad inkludering i förskolans verksamhet är för varje respondent, varför inkludering behövs i förskolans verksamhet samt hur varje respondent ser att inkludering bör arbetas med.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur fritidslärarna inom fritidshemmet planerar och genomför sina verksamheter med ett specialpedagogiskt perspektiv, med särskild inriktning på inkludering och anpassning för elever med olika behov. Syftet är att undersöka metoder och som används för att säkerställa att verksamheten fungerar väl och att alla elever inkluderas, oavsett deras individuella behov. För att uppnå detta syfte undersöks tre huvudområden: Vilken syn har fritidsläraren om specialpedagogik, vilka olika metoder och arbetssätt använder fritidsläraren sig av inom specialpedagogik, samt vilka möjligheter och problem de ser i arbetet med specialpedagogik. Studien använder sig av kvalitativa metoder genom semistrukturerade intervjuer för att göra en djupare förståelse av ämnet. För att undersöka fritidslärarnas synval valde vi att intervjua sex erfarna fritidslärare som aktivt arbetar inom 6 olika fritidshem och som har ackumulerat flera års erfarenhet i verksamheten. Ur teoretiska förankring har vi använt oss av kategoriska perspektivet, inkluderingsperspektivet, relationella perspektiv. Resultatet av vår studie indikerar att det specialpedagogiska perspektivet inom fritidsverksamheterna behöver vidareutvecklas. Enligt fritidsläarna i verksamheten skulle detta kunna åstadkommas genom ökade möjligheter till kompetensutveckling, vilket skulle underlätta skapandet av en inkluderande miljö för alla elever, oavsett deras individuella behov eller krav på extra anpassningar. Dessutom är relationella perspektivet avgörande för fritidslärare eftersom de behöver en relationell kompetens för att arbeta inkluderande i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare och speciallärare i samundervisning, på grundskolan och i gymnasiet, fångar upp och stöttar elever som har behov av extra anpassningar. Extra anpassningar innebär att pedagogen gör de anpassningar som eleven behöver så långt det är möjligt inom klassens ram. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger som samtliga har erfarenhet av samundervisning på grundskolan och gymnasiet, varav fyra är ämneslärare och tre är speciallärare. Studien belyses genom ett kritiskt perspektiv vilket innebär att man istället för att se eleven eller dess hemmiljö som orsak till inlärningsproblemen vänder blicken mot skolsystemet och den pedagogik som förs. Denna studie försöker att hålla ett kritiskt perspektiv på specialpedagogiken och samundervisning. Metoden innebär att man är två pedagoger i en undervisande klass. Med inkluderande metod menas att eleverna passar in i den undervisning som förs och inte t ex behöver gå ifrån undervisningen för att få det den behöver. I min studie arbetar specialläraren tillsammans med huvudläraren i klassrummet och genom flexibla lösningar på plats behöver inte eleverna gå ifrån undervisningen till specialläraren för att få den undervisning som behövs. Istället får eleven sina behov tillgodosedda inom den ordinarie undervisningen. Det kan då betraktas som ett inkluderande arbetssätt. Samundervisningen visar sig ha olika former med varierande kvalitéer. Specialläraren och skolledningen har möjlighet att påverka samundervisningen till ett inkluderande arbetssätt. Ämneslärarna upplevde inte alltid att speciallärarna tillförde något särskilt förutom en extra pedagogisk insats. Studien visar därmed att upplägget kräver pedagogiska insikter och stöd av skolledningen för att få rätta de förutsättningarna för att metoden ska lyckas. Ökad måluppfyllelse är en grundfaktor för att arbeta med samundervisning men hur vet man om man lyckas om utvärderingar av metoden inte görs? / The purpose of this study is to examine how regular teachers and special needs teachers can work together in order to help students in need of special adjustments. These adjustments are preferably carried out within the framework of the regular classes if it is possible. Seven teachers have been interviewed, all of whom having experience from working with co-teaching at compulsory school level as well as upper secondary school and high school levels. This study takes on a critical approach in pointing out the school system and its pedagogy as mainly responsible for reduced learning ability rather than putting the blame on the student and his or her home environment. This study aims at keeping a critical perspective on remedial pedagogy and co-teaching. The ensuing question is then if this can really be regarded as an inclusive method. An inclusive pedagogy means that the student fits in and feels comfortable and does not have to leave the classroom in order to get what he or she wants. In this study the special needs teacher works alongside the regular teacher in the classroom and by making use of flexible solutions there is no need for a student with reduced learning ability to leave the class in order to find a special needs teacher. His or her needs are instead met directly in the classroom. This can be viewed as an inclusive method of working. The special needs teacher as well as the head of school can influence co-teaching to encompass an inclusive way of working. Subject teachers in this study sometimes felt that the addition of a special needs teacher did not mean more than an increase in the number of pedagogues. The study shows that in order for the method to be successful there needs to be pedagogic insight and awareness as well as support from the head of school. Reaching one’s goals is a mainstay in working with co-teaching but how do you know if you are successful if the method is not properly evaluated?

The aim of this study was to examine how the process of IEP worked at six different schools, and how some of the schools professions, collaborated on the procedurers for the establishment and evaluation of the IEP. The aim has been to study how special educators and special education teachers, which in Sweden now are a part of the student health organization, collaborate with teachers in dealing with the challenges and opportunities which arise when working with IEP. The data was collected through semi-structured interviews with twelve teachers including four special educators, a special education teacher and seven teachers. The result is reported based on three themes: anchoring of documents, the informants' perception of participation, documentation and the process of the IEP and an overall theme, communication, which we felt  permeates all three of the above themes. The survey showed that the majority of teachers felt that there was a lack of clarity and uncertainty after an IEP has been written. Especially when it came to evaluating an IEP and when an IEP should be completed. Uncertainty about the differences between additional adaptations and special support appeared when it came to documentation and monitoring the IEP. The study showed that the obstacles that educators have encountered was the feeling of lack of time and lack of clarity in the work process of the IEP. This in turn contributed to obstacles in the school's approach to students in need of support.