The purpose of this study is to contribute to knowledge about the influence of pupils in compulsory school for pupils with learning disability in parent-teacher conferences and in the work on individual developing plans (IUP) by examining teachers´ descriptions about this topic. The study has been done through a qualitative research approach, and five teachers who teach in compulsory school for pupils with learning disability has been interviewed. Theoretically, the study is based on Pathways to participation by Shier. Five concepts have been used for analyzing the results of the interviews: openings, possibilities, limitations, obligations and scaffoldings. Through these concepts it has become clear how the teachers experience the pupils´ possibilities for influence, but also what can be understood as limitations for it. By analyzing openings for influence it has become clear that the teachers do want to develop the influence of the pupils, but it requires different forms of scaffoldings. Three different aspects of the participation for pupils were discerned from the teacher interviews; Pupils´ motivation for practicing participation, Pupils´ possibilities for making choices and Teachers´ sensitivity to make pupils participation possible. These three aspects of pupils´ participation has also been analyzed from the theoretical concepts. The results indicate that the possibility for pupils to have influence in parent-teacher conferences and in the work on IUP requires them having access to a functional communication and an understanding for what influence is and how it can be used by practicing in everyday school-life. Pupils´ communication difficulties and lack of understanding constitute the large challenges in enabling participation for pupils in parent-teacher conferences and in the work on IUP. The results also show that the teachers´ attitude towards pupils´ possibility to participate is crucial. The teacher to be responsive is also crucial for these pupils´ motivation to practice their influence in parent-teacher conferences. The concept of pupils´ possibility to participate is close to the concept of participation (influence), due to some of the teachers in this study. For other teachers, pupils´ possibility to participate is more similar to pupils´ ability to influence. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om grundsärskoleelevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med individuella utvecklingsplaner, IUP, genom att undersöka lärares beskrivningar av ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats där fem intervjuer av lärare i grundsärskolan genomförts. Med utgångspunkt i Shiers delaktighetsmodell har fem begrepp använts som analysverktyg då empirin analyserats utifrån forskningsfrågorna: öppningar, möjligheter, begränsningar, skyldigheter samt stödstrukturer. Detta har tydliggjort hur lärarna upplever att grundsärskoleelevers möjligheter till inflytande ser ut idag, men också vad som kan förstås som begränsningar för detsamma. Genom att analysera öppningar har det blivit tydligt att det finns en genuin vilja hos lärarna att utveckla elevernas inflytande, men att det kräver olika former av stöttning, det som tolkas som stödstrukturer. Tre olika aspekter av grundsärskoleelevers inflytande i utvecklingssamtal och IUP framträdde i empirin; Elevers motivation till att utöva inflytande, Elevers valmöjligheter samt Lärares lyhördhet för att möjliggöra elevers inflytande. Även dessa tre aspekter av elevers inflytande har analyserats utifrån de teoretiska begreppen. Resultatet visar att grundsärskoleelevers möjlighet till inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP förutsätter att de har möjlighet till fungerande kommunikation och att de utvecklar en förståelse för vad inflytande är och hur det kan utövas genom att få öva på det i skolvardagen. Elevers kommunikationssvårigheter och bristande förståelse utgör de stora utmaningarna i arbetet med elevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP i grundsärskolan. I resultatet framgår också att lärarens inställning till elevers inflytande är avgörande för deras möjlighet att utöva inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP. Att läraren är lyhörd för elevernas intresse lyfts som en förutsättning för att eleverna ska motiveras att utöva inflytande vid utvecklingssamtal. Begreppet elevers inflytande står för flera av lärarna nära begreppet delaktighet, andra lägger en betydelse av att eleverna kan vara med och påverka i begreppet.

<p>In 2002 the Norrköping municipality decided to establish a number of supportive teams and one teaching group with the purpose of developing alternative supporting efforts for children with social problems. This development work came to be called BUSS. BUSS today consists of four local teams, team Ett, team Norra, team Torpet and the Mathson School.</p><p>The teams’ focus, beyond the commission from Norrköping municipality, is to reduce the number of children being placed outside their own homes, get them to function in school, develop their self-confidence and social competence. Also their task is to support parents and take up a functional spare time for the children. In our study we start with a child’s perspective and focus on three different dimensions: the child’s view of its own existence within the development work, the parents’ view of the supporting efforts, and finally whether the children and parents feel that the teams and municipality manage to achieve their goals. The study is qualitative and has its foundation in interviews and written inquiries with a total of 17 children and parents. The purpose of this study is to try to ascertain what children and parents mean when they tell us about the development work of BUSS.</p><p>To help us we have found inspiration from the hermeneutic theory where interpretation is the main research method. We highlight what the informant tells us using symbolic interactionism and knowledge sociology, two theories which emphasize human interaction and language.</p><p>The study indicates that children and parents find the help and support received to be sufficient. The children describe support received in different spheres, such as school and spare time. The parents emphasize that it is important they also receive help and support. The parents question that the focus is on the school’s compulsory subjects. It appears that the teams do not achieve their goals at present, but the parents are of the opinion that the help and support received has its foundation in the teams’ goals. Furthermore it appears that the staff have a significant role in the children’s socialization, as they are seen as adult role models. The value of continuity in the children’s development is emphasized, and changes in staff are perceived as having a negative effect. The time limit on the supporting effort and reduced time for the children in the school environment is also called into question.</p> / <p>Norrköpings kommun beslutade 2002 att starta ett antal stödteam samt en undervisningsgrupp i syfte att utveckla alternativa stödinsatser för barn med sociala problem. Utvecklingsarbetet kom att kallas BUSS, Barn – Ungdom – Social – Samverkan. BUSS innefattar fyra lokala verksamheter: Team Ett, Team Norra, Team Torpet och Mathsonskolan. Kommunens mål och teamens uppdrag är att</p><p>utveckla alternativa stödinsatser i närmiljö i syfte att minimera placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan skola och socialtjänst.</p><p>Teamens verksamhetsmål, utöver uppdrag från Norrköpings kommun, är att skapa en fungerande skolgång, utveckla barnens självförtroende och sociala kompetens, arbeta med föräldraarbete samt skapa en fungerande fritid för barnen.</p><p>Studien utgår från ett barnperspektiv med fokus på tre olika dimensioner: barnens syn på sin egen tillvaro inom utvecklingsarbetet, vårdnadshavarnas syn på utvecklingsarbetets stödinsatser samt huruvida barn och vårdnadshavare anser att kommun och team lever upp till uppsatta mål. Studien är kvalitativ och har främst sin grund i intervjuer och enkäter tillsammans med totalt 17 barn och vårdnadshavare.</p><p>Syftet med studien är att synliggöra vad barn och vårdnadshavare berättar om utvecklingsarbetet BUSS. För att tydliggöra vad som berättas har inspiration hämtats från hermeneutiken, en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden. Vi lyfter fram vad informanterna säger med hjälp av symbolisk interaktionism och kunskapssociologi, två teorier som betonar betydelsen av mötet med andra och betydelsen av språk.</p><p>Barn och vårdnadshavare i studien upplever att det stöd och den hjälp de erhåller är bra. Barnen skildrar att de får stöd inom olika sfärer, så som skola och fritid. Vårdnadshavarna betonar även vikten av att de själva får hjälp och stöd. Vårdnadshavarna ifrågasätter att fokus ligger på skolans kärnämnen. Det framgår att teamen ännu inte lever upp till verksamhetsmålen, men vårdnadshavarna anser att den hjälp och det stöd som erhålls har sin grund i teamets verksamhetsmål. Vidare framgår att personalen har en betydande roll i barnens socialisering, då de ses som vuxna förebilder. För barnens utveckling poängteras vikten av kontinuitet och förändringar inom personalstyrkan framförs som negativt. Att insatsen är tidsbegränsad samt att barnen får mindre tid i skolans miljö ifrågasätts.</p>

In 2002 the Norrköping municipality decided to establish a number of supportive teams and one teaching group with the purpose of developing alternative supporting efforts for children with social problems. This development work came to be called BUSS. BUSS today consists of four local teams, team Ett, team Norra, team Torpet and the Mathson School. The teams’ focus, beyond the commission from Norrköping municipality, is to reduce the number of children being placed outside their own homes, get them to function in school, develop their self-confidence and social competence. Also their task is to support parents and take up a functional spare time for the children. In our study we start with a child’s perspective and focus on three different dimensions: the child’s view of its own existence within the development work, the parents’ view of the supporting efforts, and finally whether the children and parents feel that the teams and municipality manage to achieve their goals. The study is qualitative and has its foundation in interviews and written inquiries with a total of 17 children and parents. The purpose of this study is to try to ascertain what children and parents mean when they tell us about the development work of BUSS. To help us we have found inspiration from the hermeneutic theory where interpretation is the main research method. We highlight what the informant tells us using symbolic interactionism and knowledge sociology, two theories which emphasize human interaction and language. The study indicates that children and parents find the help and support received to be sufficient. The children describe support received in different spheres, such as school and spare time. The parents emphasize that it is important they also receive help and support. The parents question that the focus is on the school’s compulsory subjects. It appears that the teams do not achieve their goals at present, but the parents are of the opinion that the help and support received has its foundation in the teams’ goals. Furthermore it appears that the staff have a significant role in the children’s socialization, as they are seen as adult role models. The value of continuity in the children’s development is emphasized, and changes in staff are perceived as having a negative effect. The time limit on the supporting effort and reduced time for the children in the school environment is also called into question. / Norrköpings kommun beslutade 2002 att starta ett antal stödteam samt en undervisningsgrupp i syfte att utveckla alternativa stödinsatser för barn med sociala problem. Utvecklingsarbetet kom att kallas BUSS, Barn – Ungdom – Social – Samverkan. BUSS innefattar fyra lokala verksamheter: Team Ett, Team Norra, Team Torpet och Mathsonskolan. Kommunens mål och teamens uppdrag är att utveckla alternativa stödinsatser i närmiljö i syfte att minimera placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan skola och socialtjänst. Teamens verksamhetsmål, utöver uppdrag från Norrköpings kommun, är att skapa en fungerande skolgång, utveckla barnens självförtroende och sociala kompetens, arbeta med föräldraarbete samt skapa en fungerande fritid för barnen. Studien utgår från ett barnperspektiv med fokus på tre olika dimensioner: barnens syn på sin egen tillvaro inom utvecklingsarbetet, vårdnadshavarnas syn på utvecklingsarbetets stödinsatser samt huruvida barn och vårdnadshavare anser att kommun och team lever upp till uppsatta mål. Studien är kvalitativ och har främst sin grund i intervjuer och enkäter tillsammans med totalt 17 barn och vårdnadshavare. Syftet med studien är att synliggöra vad barn och vårdnadshavare berättar om utvecklingsarbetet BUSS. För att tydliggöra vad som berättas har inspiration hämtats från hermeneutiken, en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden. Vi lyfter fram vad informanterna säger med hjälp av symbolisk interaktionism och kunskapssociologi, två teorier som betonar betydelsen av mötet med andra och betydelsen av språk. Barn och vårdnadshavare i studien upplever att det stöd och den hjälp de erhåller är bra. Barnen skildrar att de får stöd inom olika sfärer, så som skola och fritid. Vårdnadshavarna betonar även vikten av att de själva får hjälp och stöd. Vårdnadshavarna ifrågasätter att fokus ligger på skolans kärnämnen. Det framgår att teamen ännu inte lever upp till verksamhetsmålen, men vårdnadshavarna anser att den hjälp och det stöd som erhålls har sin grund i teamets verksamhetsmål. Vidare framgår att personalen har en betydande roll i barnens socialisering, då de ses som vuxna förebilder. För barnens utveckling poängteras vikten av kontinuitet och förändringar inom personalstyrkan framförs som negativt. Att insatsen är tidsbegränsad samt att barnen får mindre tid i skolans miljö ifrågasätts.

During the last 20 years a new category of schools, schools for children with special needs, has settled to be a growing part of the Swedish school system. This is despite the political aim in Sweden to achieve an educational inclusion. The aim of this study is to compare the school situation for children with special needs in regular schools with the situation in schools for children with special needs. To investigate the routines associated with the change of school and the role of a neuropsychological diagnosis in the process. The main research questions were if the school is adapted to the needs of the child from a neuro-didactic point of view, whether the special school provides something the public school doesn’t and if the diagnosis helps to take pedagogical measures. The method used in this study is semi-structured interviews. The theory of inclusion and the neurological function constitute the theoretical frame. The result of the study shows that the special schools which provide a supportive social and educational environment are better adapted to the children with special needs. However, the difficulties associated with changing school are huge. A neuropsychological diagnosis might be helpful when the decisions about special assistance are made, but the choice of particular assistance is made on other premises. The conclusion is that as long as the regular schools aren’t adapted for all children and the neurological knowledge isn’t taken into account, it will be crucial for a number of pupils to be taught in special schools.

The purpose of my scientific essay is to examine how children with special needs should be included in school and after school center and which preconditions i have as a pedagogue to work with this. During my writing process, I have made my own thoughts and experiences visible by reflecting on them, and put them against other educationalists’ thoughts, discussed with other students and looked back through my own work experiences. The problem of inclusion is too common in our school and it has been interesting to work with what the literature has to say about the subject, and what experiences colleagues and co-students have had. Through the writing process I have examined the notion of inclusion, especially inclusion concerning children with special needs. The pupils behavioral problems affects classmates and me as a pedagogue at the after school center. In my work role in school and at the after school center i face inclusion processes with children with special needs, where my strategies do not work and where my reception does not have any effect. In the inclusionwork at a school, many different knowledge, properties and prerequisites are required in order for the educationalists to make the day bearable for the pupils, which the management has to give them. My conclclusion is that there is not one way to interact with people, the interaction needs to be formed individually. Every now and then I meet pupils where the way throught the school systems is not straight forward. To assist every pupil the teamwork among pedagogues key to reach the goal. / Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka hur elever med särskilda behov ska inkluderas i skolan och på fritidshemmet. Samt vilka förutsättningar har jag som blivande fritidshemslärare i mitt arbete med detta? Under min skrivprocess har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, samtalat med studiekamrater och gått tillbaka till mina yrkeserfarenheter. Dilemmat jag beskriver är ett alltför vanligt exempel i verksamheten. Det har varit intressant att utforska vad som sägs i litteraturen, vad studiekamrater samt vad kollegor haft för upplevelser om inkludering. Genom skrivprocessens gång har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd. Beteendeproblem hos eleven påverkar klasskamrater samt påverkar mig som fritidshemslärare. I min yrkesroll i skolan och på fritidshemmet står jag inför inkluderingsprocesser med barn i behov av särskilt stöd där mina strategier inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. I arbetet med inkludering på en skola, krävs det många olika kunskaper, egenskaper och förutsättningar hos pedagogerna för att få till en bra vistelsetid för eleverna och det måste skolans ledning se till att ge. Jag har kommit fram till att det finns inte enbart finns ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver utformas för varje elev. Då och då möter jag en elev där vägen mot målet inte är så enkel att gå. Men samarbetet och förutsättningarna i arbetslaget är kärnan för att försöka nå målet.

The purpose of this study has been to contribute knowledge to research in the leisure area. The study has focused on leisure staff without college education. The aim was to determine how they interpreted and worked with the concept of inclusion for pupils with special needs. This has been done using a qualitative research methodology and a case study. Interviews have used as a data collection technique. The theoretical framework from which the study was examined were three different definitions of the concept of inclusion; the placement-oriented, the individual-oriented and the communityoriented. In this framework, there are two special pedagogical perspectives that is; the categorical and the relative perspective.  In the result, it was found that leisure time staff associate the concept of inclusion with the adaptations they make for pupils in need of support. Which suggests an individual-oriented definition of inclusion. Their way of working showed two directions in the result. The one against the individual-oriented and the other community-oriented. The challenges that existed were that the number of pupils in the groups were many and that made hard to see pupil and hence created a stressful environment.

This is a case study influenced by Grounded Theory and Symbolic Interactionism. Its focus is on a small group of pupils isolated both geographically and socially from the ordinary school. The composition is written from the children’s perspective. Observations and interviews have made it possible to study both the interaction between the children and also the adults, how the children are described by the adults working with them and what expectations they have on the children. In the light of earlier research, our case study can be seen as an example how the school is dealing with the children’s problems. The children’s school day seems to be characterized by frames that differ from between tight to and wide. Tight, in the sense that thesepupils are located in a restricted part of the school, together with just a few other pupils and adults. Wide in the sense that these pupils behaviour are all the same whether it is break or lesson. The social interaction between the children and the adults aims to be directed to show the pupils what they are, instead of what they can become. This attempt indicates that the teacher thinks that the children’s problems are caused by the individual child. The children’s individual biographical schemes are seen as the cause of the problem. Even if the children not have been moved from their originally classes only because of this problem, it is still mentioned as a strong argument for not letting the children return to their original classes. The school thinks that these children have bad influence on so called “normal children”, they even speak in terms as "risk of infection".

The purpose of this study is to generate further knowledge about preschool teachers' work with newly arrived children who are in need of special support. Presently, there is a small amount of research in this subject and therefore I think it is a relevant topic to study. The study is conducted with semi structured interviews as a qualitative method for accessing the preschool teachers’ description of their work with newly arrived children in need of special support due to disabilities. It appears that it is a challenge for preschool staff to know what the need for special support is based on, whether due to disability or of being a refugee and the difficulties it contains. In order for preschool teachers’ to have the opportunity to use appropriate support, they need to have knowledge of the child's background and they also need to have well function communication with the parents. It is usually the staff at the preschool who first notice when a child needs supplementary support. With the preschool teachers' descriptions this study examines what perspective preschool teachers’ have on their work with newly arrived children in need of special support. This is done with help of four different special educational perspectives. This study shows that it is important to have good cooperation between preschool and parents, the parties are then dependent on well-functioning interpretive opportunities for the cooperation to function, which turns out to be varied.

Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa hur kollektivet (i detta fall barngruppen och arbetslaget i en förskola) kan fungera som resurs för att främja lärande och utveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Aktuell frågeställning bygger på hur ett inkluderande arbetssätt i praktiken kan se ut för barn i behov av särskilt stöd och ställs mot bakgrunden av sparkrav och nedskärningar som slår mot förskolan på många olika håll i landet och det inflytande det har på förskolans resurser. Som metod för datainsamling har fokusgruppsintervjuer genomförts med förskollärare och den teoretiska anknytningen finns i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på tydliga brister i förskollärares möjligheter att jobba utifrån en inkluderande praktik där ambition och prestation sällan går ihop i förskolans vardag med allt för stora barngrupper och för lite personal. Samtidigt erbjuder barngruppen i sig en viktig resurs genom att barnen kan komplettera varandra och hjälpas åt. Slutsatser som dragits är bland annat att de begränsade ekonomiska förutsättningarna i stor utsträckning hindrar förskollärarna i den offentliga förskolan från att införskaffa de verktyg och hjälpmedel som är nödvändiga för att främja lärande och utveckling hos barn med särskilda behov på bästa sätt och väcker därför frågan om inkludering i den stora gruppen i  den offentliga förskolan verkligen passar för alla barn.

Syfte med studien är att undersöka hur förskollärarna arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd, hur barnen inkluderas i undervisningen och vilka hjälpmedel och resurser de har att tillgå, samt om förskollärarnas arbetssätt och kompetens har betydelse i verksamheten. Genom en kvalitativ metod har strukturerade intervjuer av fyra förskollärare genomförts i Gävle kommun. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har vi sammanställt det insamlade materialet och kommit fram till fyra olika teman som sammanfattar förskollärarnas svar. Resultatet visar att förskollärarnas tolkningar av vilka barn som är i behov av särskilt stöd är en definitionsfråga, förskollärarna inkluderar barnen genom att anpassa undervisningen och miljöerna. Relationen till vårdnadshavare framgår i resultatet som viktigt. Hjälpmedel som förskollärarna har att tillgå kan vara en specialpedagog och olika material som underlättar barnets tillvaro på förskolan. Förskollärarna anser sig ha tillräckligt med kompetens men antyder att mer utbildning alltid är bra. Slutsatsen är att förskollärarna tycker de har tillräcklig med kompetens att möta barnen som är i behov av särskilt stöd, förskollärarna anser även att det är deras uppdrag att anpassa verksamheten för barnen och vikten av att bygga bra relationer till barn och vårdnadshavare. Tillgång till hjälpmedel och resurser ansågs vara tillgängliga när behovet fanns för det individuella barnet som är i behov av särskilt stöd.