Alla barn har rätt till en likvärdig förskola, ibland föreligger dock särskilda behov vilket kan kräva särskilt stöd. Tidigare forskning visar att barn i behov av särskilt stöd är ett begrepp som är mångfacetterat vilket gör att även stödet blir svårt att definiera. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap om förskollärares uppfattningar av derasarbete med barn i behov av särskilt stöd. Detta genom att tydliggöra vilka barn förskollärarna beskriver som barn i behov av särskilt stöd samt hur förskolläraren definierar det särskilda stödet. I studien används en kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som grundas ur ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av kartläggningar och observationer som strategier för att synliggöra vilka barn som är i behov av särskilt stöd. Definitionerna av barn i behov av särskilt stöd skiljer sig åt. Förskollärarna menar å ena sidan att alla barn kan vara i behov av särskilt stöd, samtidigt som de även definierar barn i behov av särskilt stöd som barn med någon form av funktionsvariation eller diagnos. Orsaken till stödbehovet placeras alltså både hos barnet och i miljön. Stödet uppfattas av förskollärarna som svårt att genomföra, och de menar att flera aspekter påverkar möjligheten till att ge rätt stöd. Slutsatserna av studien är bland annat att specialpedagogiken är ett komplext ämne samtatt det upplevs svårt att definiera barn i behov av särskilt stöd och att ge dessa barn det stöd de behöver. En annan slutsats av studien är att ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam definition av barn i behov av särskilt stöd har stor betydelse för barns möjlighet till en likvärdig utbildning.

Digitaliseringen i samhället har ökat markant under kort eftersom digitaliseringen har tagit en stor plats i det moderna samhället, vilket gör det relevant för oss att undersöka hur arbetet med digitala verktyg används i nuläget. I tidigare forskning betonar de att förskollärare inte har tillräckligt med kompetens av användandet av digitala verktyg. Det finns även utmaningar och möjligheter gällande användandet av digitala verktyg som vi kommer att synliggöra men även barns lärande och utveckling i relation till digitala verktyg. Syftet med vår studie är att tillföra kunskap om hur 38 förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan utifrån deras egna erfarenheter samt hur de digitala verktygen kan förstås bidra till barns lärande och utveckling. I vår studie besvaras följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärarna med digitala verktyg i verksamheten? och vilka utmaningar och möjligheter upplever förskollärarna i arbetet med digitala verktyg i förskolan? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi kommer använda oss av de centrala begreppen som är mediering, artefakter, interaktion, kommunikation, stöttning och den proximala utvecklingszonen. Metoden vi har använt oss av är enkäter som är en webbaserad enkätundersökning. Det är ett frågeformulär för att få svar på våra frågeställningar som vi har skickat ut via mejl samt att vi har lagt ut vår enkät i olika Facebook grupper. Utifrån studiens resultat har vi fått en bättre uppfattning och förståelse om hur förskollärare kan främja barns utveckling och lärande kring digitala verktyg. Förskollärarnas yrkeserfarenheter skiljer sig från varandra men har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg.

Bakgrund: I skolor har det socialpedagogiska perspektivet börjat ta en större plats i det pedagogiska arbetet med elever. Grunden i socialpedagogik är den samhälleliga fostran som genom socialpedagogiskt arbetsätt leder till ett förändringsarbete. Det socialpedagogiska bemötandet är en viktig del i arbetet med elever som har ADHD. Socialpedagogiska utgångspunkten ger dessa elever individuella förutsättningar för att klara av vardagen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilket socialpedagogiskt stöd elever med ADHD får i skolan. Det som ytterligare ska beaktas är socialpedagogernas arbetssätt och metoder i skolan för stödet elever erbjuds, dessutom ska socialpedagogens roll i skolan utforskas. Metod: Det är en kvalitativ studie där anställda socialpedagogoer blivit intervjuade och där det gjorts en tematisering på empirin. Resultat: Slutsatsen visar att elevers välbefinnade, närvaro och sociala svårigheter har främjats i de skolor socialpedagoger varit anställda. Dessutom är samverkansprocessen en central del i det socialpedagogiska arbetet med elever. Därför att socialpedagogen behöver samarbeta med olika professioner för elevens individuella behov. Resultatet visar att varje elev med ADHD har ett individuella socialpedagogiskt behov. / Background: In schools, the social pedagogical perspective has begun to occupy a more prominent role in the educational work with students. The foundation of social pedagogy is societal upbringing, which, through social pedagpgical methods, leads to a process of change. The social pedagogical approach is a crucial component in working with students who have ADHD. The social pedagogical framework provides these students with individual conditions to cope with their everyday lives. Purpose: The aim of the study is to investigate the social pedagogical support received by students with ADHD in school. Additionally, the working methods and approaches of social pedagogues in the school for the support offered to students with ADHD will be investigated. Furthermore, the role of the social pedagogue in the school will be explored. Method: A qualitative thematic analysis of the interviewed social pedagogues in schools. Conclusion: The conclusion of the study results in student´s well-being, attendance in school and social difficulties that social pedagogues have promoted. In addition, the collaborative process is important in the social-pedagogical work with students in school. Because the social pedagogue needs to collaborate with other professions for the student´s individual needs. The results show that each student with ADHD needs an individual social-pedagogical plan.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I