Föreliggande arbete inriktar sig på att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur sånglärares elevbemötande påverkas av elevens biologiska kön. Med hjälp av videoobservationer av lärarnas sångundervisning i kombination med semistrukturerade intervjuer med de observerade lärarna har olika teman framkommit i analysarbetet av lärarnas elevbemötande och uttalade uppfattningar kring kön och genus. Resultatet visar att den mest markanta skillnaden i lärarnas bemötande är hur mycket lärarna skrattar eller skämtar med eleverna. Lärarnas förhållningssätt till sångarens roll presenteras samt hur det påverkar lärarnas lektionsupplägg. Vidare behandlar resultatet hur det sociala samspelet mellan lärare och elev fungerar, hur uppmuntran och beröm ges samt hur lärarnas uppfattningar kring känslomässiga skillnader mellan pojkar och flickor tycks påverka sångundervisningen och lärarnas elevbemötande. I diskussionen behandlas bland annat hur genusordningen styrks genom såväl lärarnas elevbemötande som elevernas bemötande av lärarna samt hur normer och förväntningar färgar deras sociala interaktioner. / The purpose of the study is to, from a gender perspective, investigate how vocal teachers treatment of the student is affected by the student’s biological sex. With the help of video observations of the teachers vocal tutoring in combination with semi-structured interviews certain themes have emerged from the analysis of the teachers treatment of the students and stated views on sex and gender. The result shows that the most significant difference in the teacher’s attitude towards the students is the amount of teachers joke and laughter. The teachers approach towards the singers function is presented along with how that seems to affect the teachers approach towards vocal tutoring. The result also display how the social interaction appears between the teacher and students, how encouragement and praise is given and how the teachers perceptions on emotional distinctions between boys and girls are effecting the vocal tutoring and the teachers treatment of the students. In the chapter on discussion I present, among other things, how both teachers and students due to their attitude towards each other confirm the gender order and lastly how social structures and expectations affects their social interactions.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur några sånglärare på gymnasiet uppfattar begreppet personligt uttryck och hur de erfar att de arbetar med det i sin undervisning. I bakgrundskapitlet tas tidigare forskning och litteratur upp om personligt uttryck. Den metod som användes var fem enskilda semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektivet som används är fenomenografi. Resultatet visar att det finns många olika sätt att tolka och definiera begreppet personligt uttryck i sång. Förmedling av känslor är en central del för samtliga informanter inom det personliga uttrycket, utöver det har alla informanterna en individuell syn på hur personligt uttryck kan tolkas. Det finns många likheter mellan de olika tolkningarna men de skiljer sig åt på olika sätt då alla informanter har olika fokus i stunden för intervjun och olika sätt att se på fenomenet. Något som alla informanter pratar om är att det personliga uttrycket kan skilja sig åt från elev till elev. Beroende på hur eleven är som person blir det personliga uttrycket olika och lärarens sätt att arbeta blir därmed också olika. Studien visar att det inte finns något konkret rätt eller fel när det gäller personligt uttryck. Vad personligt uttryck innebär och hur arbetet med det kan utformas är upp till varje individ att utveckla utifrån personlighet hos läraren och eleven och/eller fokus under lektionen. / The purpose of this study is to explore how vocal teachers in upper secondary school or high school understand the term ‘personal expression’ and how they experience their work with ‘personal expression’. The background chapter describes previous scientific research and literature on ‘personal expression’. The method that was used were separate qualitative interviews. The theoretical perspective that is used is phenomenography. The result shows that there are many ways to interpret and define the term ‘personal expression’ in song. To convey feelings while singing is imperative for all sources in regards to ‘personal expression’, but every source has their own interpretation of the term ‘personal expression’. There are many similarities between the different interpretations, but they vary depending on the differences in the source’s perspective. Something that all sources mention is how the ‘personal expression’ varies depending on the student. Depending on the student’s character, background and influences, their ‘personal expression’ varies and therefore, the teacher’s process of teaching varies. In conclusion, the study shows that there is not any right or wrong in regards to ‘personal expression’. How to define ‘personal expression’ and how to work with it is up to every teacher to decide based on the teacher’s and the student’s personality and/or focus during the lesson.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt hur sånglärare beskriver och tolkar kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Syftet var att jag ville få en djupare förståelse av innebörden i personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) så att mina bedömningar blir mindre personberoende och att jag blir bättre på att förklara och konkretisera kunskapskraven för mina elever och på att ge stödjande återföring på deras prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys tankar om konst och estetisk erfarenhet. Som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppintervju och en ”stimulate recall”- intervju. I studiens resultat framkom att det fanns ett stort hos behov hos sånglärarna att resonera kring kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSIN03S (Skolverket, 2011) och att sånglärarna hade olika uppfattningar om hur de skulle tolkas. Sånglärarna hade också två olika sätt att se på konstnärligt uttryck. Vidare framkom att sånglärarnas uppfattning om nivån på det personliga och konstnärliga uttrycket i MUSINS03S var oklar och att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag upplever att jag i och med studien har fått en djupare förståelse för vad kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) innebär, men att det finns mer att utforska och ta reda på för att tydligare precisera deras innebörd. Jag har också kommit fram till att jag som lärare bör undvika värdeomdömen om elevernas personliga identitet eller känsloliv eftersom de riskerar att kränka eleverna samt att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt utryck i sång i MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag hoppas också att andra ska ha nytta av det jag kommitfram till.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva nutida folksångares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial från Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhändelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar från Svenskt Visarkiv och fyra nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förändrings-faktorer gjorts. Studien utgår från teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition. Resultatet visar att faktorer som förhållandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvändning och instrumentanvändning är förändrade i de nutida inspelningarna. Faktorerna text och form är oförändrade. En övergripande trend i resultatet är att de nutida sångarna har ett något mer nyanserat och genomarbetat sätt att framföra sångerna på än vad som återfinns hos föregångarna, vilket märks särskilt tydligt i instrumentanvändning och i förhållandet till pulsen. / The study aims to identify and describe contemporary folk singers’ interpretation in the case of recording old songs from Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research. To learn more about the process of interpretation, I have compared songs from three archive recordings and four modern recordings of the same songs. By transcriptions and “soundstories” I have analyzed the factors of change which has appeared in the process. The study is based on theories about “silent knowledge”, culture heritage and tradition. The result shows that factors like the attitude towards pulse, embellishments and melody variations and the use of the voice and instruments are changed in the modern recordings. Elements like text and structure are unchanged. An overall tendency in the result is that the contemporary singers have a more nuanced manner of performing the songs than what is exposed of the traditional singers, most evident in the use of instruments and in the attitude towards pulse.

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

Den här kvalitativa studien fokuserar på sånglärares exemplifieringar av övningar inom andning, stöd och avspänning vid sångundervisning. Det insamlade materialet består av intervjuer som spelats in med några sånglärare verksamma i södra Sverige där utgångspunkten har varit samtal kring övningar inom andning, stöd och avspänning. I studien framkommer det att sånglärarna har ämnes- och pedagogiska ämneskunskaper som kommit till uttryck under intervjuerna och det är bland annat att de använder sig av olika former och sätt att förklara samt visa det som ska läras ut så att det ska bli förståeligt för eleven.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur sånglärare talar om undervisningsmetoder i konstnärligt uttryck. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre sånglärare på gymnasiet. Därefter har sånglärarnas utsagor analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv och en tematisk analys för att uppfatta vilka undervisningsmetoder sånglärarna talar om. Resultatet visar att sånglärarna talar om flera tillvägagångssätt i undervisningen vilket har sammanställts i fem kategorier: Reflektion, Anpassning, Interpretation, Relationsskapande och Inspirationskällor. De främsta undervisningsmetoderna i konstnärligt uttryck sånglärarna talar om är: Att ställa frågor till eleverna för att skapa reflektion och medvetenhet, anpassa metoder utifrån elevens behov och förutsättningar samt att skapa en trygg miljö för eleverna.