Bakgrund: Sömn är ett grundbehov och människans främsta källa till återhämtning, men i takt med stigande ålder förändras sömnmönstret vilket leder till att hälften av alla äldre upplever sömnsvårigheter. Sömnbrist kan leda till konsekvenser som orsakar lidande för patienten. Fysisk aktivitet har visat sig ha lika god effekt på sömnen som farmakologisk behandling men innebär färre risker för personen. Sjuksköterskans arbete ska vara hälsofrämjande och utgå från bästa tillgängliga evidens med hänsyn till personens unika behov. Stark evidens stödjer att fysisk aktivitet optimerar sömnen direkt men även långsiktigt och är en omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan kan ordinera på recept. Syfte: Att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet hos personer över 60 år med sömnsvårigheter i Blekinge. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv analys baserat på Swedish National Aging and Care i Blekinge, baseline 2001-2003.  Resultat: Resultatet visade att 60 % av deltagarna över 60 år hade sömnsvårigheter. En stor andel (62 %) av de med sömnsvårigheter utövade regelbunden fysisk aktivitet i någon grad. Ett intressant fynd var att i den äldsta åldersgruppen (87-96 år) var andelen med sömnsvårigheter minst (50 %) samtidigt som de i denna åldersgrupp med sömnsvårigheter hade den procentuellt lägsta andelen som var fysiskt aktiva (39 %). Av kvinnor och män med sömnsvårigheter förekom fysiskt aktivitet i nästan lika stor utsträckning (61 % respektive 62 %).  Slutsats: Sömnsvårigheter var ett vanligt förekommande fenomen hos äldre personer över 60 år i Blekinge och majoriteten av de med sömnsvårigheter skattade sig som fysiskt aktiva. Det är svårt att uttala sig om hur stor påverkan fysisk aktivitet har på sömnen då aktuell studie inte har undersökt förekomsten av fysisk aktivitet hos de utan sömnsvårigheter. Fysisk aktivitet skulle kunna vara en lämplig omvårdnadsåtgärd som ett komplement i behandlingen mot sömnsvårigheter.

It is estimated that 25 % of children suffer from sleeping disorders. This is worrying as sleep is essential for children's health and is required for normal development of both body and brain. When changes in sleep hygiene are not sufficient to improve sleep, there is a need for pharmacological options. One of those is to use the endogenous substance melatonin, which for instance controls the body's sleep/wake phases. In Sweden the use of exogenous melatonin as a hypnotic for children has increased significantly in recent years. The aim of this study was to examine the existing evidence for the use of melatonin in children with sleeping disorders.  In this literature review clinical studies, in which melatonin's efficacy in children with sleeping disorders is evaluated, have been analyzed. The studies were found by searching the data base PubMed.  Earlier sleep onset, shortened sleep onset latency, extended total sleep time and an earlier DLMO (dim light melatonin onset, the time when plasma melatonin levels reaches 10 pg/ml) were endpoints used in the majority of the studies. Most of the results for these sleep-specific parameters show a statistically significant improvement in melatonin treated subjects compared with placebo treatment. This is also confirmed by results from questionnaires. No dose-response relationship was found from analysis of the studies. Overall, the results show that melatonin has a good effect on sleeping disorders and that adverse effects that occur are mild.  The conclusion is that there is strong evidence for the use of melatonin for sleepingdisorders in children and that the increased use of melatonin can be motivated by this.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet påverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det påverkar deras mattider och matvanor. Metoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer män och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades. Koderna sammanställdes sedan till kategorier. Resultat som framkom av studien var att informanterna angav att de påverkades både fysiskt och psykiskt av att arbeta skift. De upplevda fysiska symptom som rapporterades till följd av att arbeta skift var trötthet och sömnsvårigheter. De upplevda bakomliggande faktorerna till de fysiska symptomen var svårigheter att koppla av, omställning mellan skift samt intensiteten på arbetet. De upplevda psykiska symptom som rapporterades var trötthet, nedstämdhet och stress. De upplevda bakomliggande faktorerna som informanterna angav till de psykiska symptomen var störd sömnrytm, rädsla för att göra fel i arbetet samt matvanor. Informanterna uppgav att de upplevde att deras mattider och matvanor påverkades av att de arbetar skift. Gällande skiftarbetets påverkan på mattiderna uppgavs problematiska mattider, hungrigare på kvällarna samt sockersug nattetid som påverkansfaktorer. Informanter angav svårigheter att äta nattetid, mättnad, rörligt schema samt sömnbrist som upplevda bakomliggande faktorer. Informanternas upplevelser av hur skiftarbetet påverkar deras matvanor uppgavs att de äter onyttigare kvällstid samt att de äter onyttigare nattetid. De upplevda bakomliggande orsakerna till skiftarbetets påverkan på matvanorna var snabb energipåfyllning samt lathet. Resultaten visade att det finns ohälsosamma effekter av skiftarbete för personer som arbetar skift, vilket motiverar och därför är det en viktig aspekt för folkhälsovetenskap att fortsätta sin ytterligare forskning om riskfaktorer och förebyggande åtgärder. / The aim of this study was to learn about how shift workers experience how the shiftwork affect them both physically and psychologically and to study if they experience that their mealtimes and eating habits are affected by the shift work. The method used was a qualitative semi-structured interview. Content analysis was used to analyze the interviews. The results showed that the informants were affected by working shift both physically and psychologically. Physical symptoms reported were fatigue and insomnia. Reported psychological symptoms were fatigue, stress and low mood. All informants reported that both their mealtimes and eating habits were affected. The results showed that mealtimes were affected by sleep deprivation and variable schedule. The eating habits were reported to be unhealthier when the informants were working evening or night shift. The results showed that there are unhealthy impacts from shiftwork on individuals who are working shift, which motivates further research on risk factors and preventive measures.

No description available.

Background: Sleep is important for the experience of health and is of great importance for patients’ recovery. Nurses view sleep as healing and beneficial for patients. Sleep enhancing measures are used in varying degrees and can for example include attenuation of noise and light, timing of care and clarifying information. Problem: Sleep disorders are frequentamong patients in hospitals. Sleep is important for patients’ recovery and in order for nurses to reduce sleep discomfort, it is important to identify what causes sleep discomfort. Aim: The aim is to create an overview of what patients describes influence their sleep in hospitals. Method: General literature overview with eight quantitative studies, two qualitative studies and one mixed-method study. Findings: Several recurring causes of disturbed sleep in hospitals appeared. The patients described different conditions related to the environment, such as noise and light that disturbed their sleep. Care-related conditions affecting the sleep were for example nursing and medication at night, as well as patients’ experiences of lack of control and influence. In patient-related conditions the patients experienced that pain and anxiety complicated their sleep. Conclusion: There are different causes for sleep in patients in hospitals. Common causes of disturbed sleep in hospitals include pain, noise, caring during night and anxiety.

Sleep difficulties are a widespread problem that is often caused by high stress and can have negative consequences for many functions such as memory difficulties. The purpose of this thesis was to investigate gender differences between self-rated sleep difficulties, perceived stress and everyday life memory difficulties in university students. Furthermore, associations betweenself-rated sleep difficulties, stress and memory difficulties were investigated. To answer the research questions, three validated questionnaires were used regarding sleep difficulties measured with Insomnia Severity Index (ISI), perceived stress measured with Percevied Stress Scale (PSS) and memory difficulties measured with Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ). The survey was completed by 99 students at Luleå University of Technology, of which 88 answers (50 women and 38 men) were included in the analysis. The results showed that there were differences between women and men regarding perceived stress, where women reported higher levels of stress. Furthermore, the results showed positive associations between self-reported sleep difficulties and stress, as well as stress and self-reported memory difficulties. In a multiple regression analysis, perceived stress was the only factor associated with memory difficulties. In conclusion, the study showed that women experienced more stress than men, that stress and sleep are strongly correlated, and that stress was the only factor associated with memory difficulties in everyday life in university students. / Sömnsvårigheter är ett utbrett problem som ofta orsakas av hög stress och kan få negativa konsekvenser för många funktioner såsom minnessvårigheter. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka könsskillnader mellan självskattade sömnsvårigheter, upplevd stress och minnessvårigheter hos universitetsstudenter. Vidare undersöktes associationer mellan självskattade sömnsvårigheter, stress och minnessvårigheter. För att besvara frågeställningarna användes tre validerade frågeformulär gällande sömnsvårigheter mätt med Insomnia Severity Index (ISI), upplevd stress mätt med Percevied Stress Scale (PSS) och minnessvårigheter mätt med Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ). Enkäterna besvarades av 99 universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet, där 88 enkätsvar (50 kvinnor och 38 män) sedan analyserades. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kvinnor och män gällande upplevd stress, där kvinnor rapporterade högre nivåer av stress. Vidare visade resultatet att det fanns positiva samband mellan självskattade sömnsvårigheter och stress, samt stress och självskattade minnessvårigheter. I en multipel regressionsanalys var upplevd stress den enda faktorn som var associerad med minnessvårigheter. Sammanfattningsvis visar studien att kvinnor upplever mer stress än män, att stress och sömn är starkt korrelerade samt att stress var den enda faktor som var associerad med minnessvårigheter i vardagen.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden. Metoden vårt arbete grundar sig på är enkätundersökning som riktar sig till alla elever på en gymnasieskola och intervjuer med skulans kurator och tre av skolans elever. Resultatet redovisas utifrån våra frågeställningar och i diskussionsdelen ställs det i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar våra undersökingar på att många gymnasieelever upplever stress idag. Skolan upplevs som den mest stressande miljön och det är framför allt prov och betyg som är de dominerande stressorerna. Flera elever har också svårt att hantera sin stress på ett konstruktivt sätt.

Bakgrund: Sömn är grundläggande för alla människor, en av förutsättningarna för en god hälsa är en god sömn. Idag är det vanligt förekommande med sömnsvårigheter hos ungdomar. Främja hälsa och en god sömn, är en del i skolsköterskans profession. Idag finns det begränsad forskning på hur skolsköterskor arbetar med ungdomars sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur skolsköterskor arbetar med ungdomar som har sömnsvårigheter. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor som arbetar med ungdomar på högstadium och gymnasium. Resultat: Resultatet mynnar ut i fyra kategorier, tio underkategorier och ett övergripande tema. Kategorierna påvisar att hur skolsköterskorna arbetar med ungdomars sömnsvårigheter är genom att främja en relation, att identifiera sömnsvårigheter, att stödja ungdomar och att motivera till förändring. Det övergripande temat genom dessa kategorier är den meningsfyllda dialogen. Konklusion: Skolsköterskorna arbetar med ungdomars sömnsvårigheter genom en dialog. Dialogen sker i samtal med ungdomar för att stödja dem i att få en förståelse för deras sömnsvårigheter och sambandet med hälsan. Att främja en relation är viktigt för att kunna samtala. I samtalet är delaktighet betydande. Att motivera till förändring är en stor del av skolsköterskans arbete med sömnsvårigheter, vilket görs genom motiverande samtal. / Background: Sleep is fundamental for all humans, one of the requirement for a good health is a good sleep. Today, sleep difficulties are common among adolescents. To promote health and a good sleep is a part of the school nurse’s profession, but today there is limited research on how school nurses work with adolescents’ sleep difficulties. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how school nurses work with adolescents who have difficulty sleeping.  Method: To answer the purpose a qualitative content analysis was used. The data material consists of nine semi-structured interviews with school nurses who work with adolescents at high school and senior high school.  Result: The results were categorized in four categories, ten subcategories and an overarching theme. The categories demonstrate that school nurses work with adolescents’ sleep difficulties by means of fostering a relationship, identifying sleep difficulties, supporting adolescents and motivating change. The overarching theme of these categories is the meaningful dialogue. Conclusion: The school nurses work with adolescents’ sleep difficulties by means of dialogue. The dialogue takes place in conversation with adolescents to support them to gain an understanding of their sleep difficulties and the connection with health. To foster a relationship is important to be able to talk. In the conversation, participation is important. Motivating change is a large part of the school nurse’s work with sleep difficulties, which is done through motivational talks.

Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn på flera sjukdomar som påverkar hjärnans kognitiva funktion och drabbar främst äldre personer. Sömnsvårigheter är vanligt förkommande hos personer med demens. Sömnen är ett sätt för kroppen att koppla av och återhämta sig. Det finns olika faktorer som kan påverka sömnen och orsaka sömnsvårigheter hos den drabbade personen. Miljöfaktorer, smärta och substansanvändning kan påverka sömnen negativt. Syfte: Syftet var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan främja sömnen hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg bestående av 12 artiklar varav 10 kvantitativa studier och två kvalitativa studier. Resultat: I resultatet lyfter olika omvårdnadsåtgärder upp som kan främja sömnen hos personer med demens. Analysen av artiklarna utmynnade i kategorierna: betydelsen av miljön, betydelsen av beröring och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Omvårdnadsåtgärderna i de olika kategorierna kan utifrån det som redovisas i resultatet användas för att främja sömnen hos personer med demens. Genom en personcentrerad och individanpassad vård kan sjuksköterskor tillgodose patienternas behov och önskemål. / Bakgrund: Demens är ett samlingssubstantiv för flera sjukdomar som påverkar hjärnans kognitiva funktion och främst drabbar äldre. Sömnstörningar är vanliga hos personer med demens. Sömn är ett av kroppens sätt att slappna av och återhämta sig. Det finns olika faktorer som kan påverka sömnen och orsaka sömnstörningar hos personer med demens. Miljöfaktorer, smärta och droganvändning kan påverka sömnen negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan främja sömn hos personer med demens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Friberg bestående av tolv artiklar: tio kvantitativa studier och två kvalitativa studier. Resultat: Resultaten presenterar olika åtgärder som kan främja sömn hos personer med demens. Resultaten innehåller följande kategorier: miljöns betydelse, vikten av fysisk kontakt och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömn hos personer med demens. Sjuksköterskor kan möta patienters behov och önskemål genom en personcentrerad och individanpassad vård.

Bakgrund: I Sverige ökade den psykiska ohälsan mellan åren 2006 – 2016 med 100% i åldersgruppen 10 – 17 och med 70% i åldrarna 18 – 24 år. Forskning visar att det finns en relation mellan psykisk ohälsa och användning av sociala medier bland ungdomar. Ur ett genusperspektiv visar studier att det finns likartade motiv bakom användning av sociala medier hos killar och tjejer. Nämligen tenderar killar och tjejer att använda sociala medier för att ingå i en ungdomskultur. Syfte: Att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga gymnasieelevers användning av sociala medier ur ett genusperspektiv. Därtill undersöka om det fanns genusskillnader gällande upplevelser av koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes genom enkätutlämnande. Studien grundade sig på en enkätstudie (n= 130) på en gymnasieskola i Skåne. Resultat: 88,5% av ungdomarna upplevde att det fanns en koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Ur ett genusperspektiv visade resultatet att det inte fanns skillnader mellan killar och tjejers "upplevelser". Dessutom visade resultatet även att det inte fanns skillnader mellan båda könen gällande "användning" av sociala medier. Konklusion: Eftersom det inte fanns några genusskillnader kan det vara tänkbart att tillämpa olika insatsåtgärder jämlikt för båda könen.