Global ETD Search

61	Borgenärsskydd för lösöre i överlåtarens vård : Besittningskonstitut - hur främmande är det egentligen för svensk sakrätt? / Protection Against the Transferor’s Creditor for Movable Property Detained With the Transferor : Possession Agency - Is It Really That Alien for Swedish Property Law Danielson, Axel January 2022 (has links) Swedish property law, when it comes to acquisition of movable property, the transferee does not acquire ownership as such, instead, the sale is considered protected against the claim of the seller’s creditors (borgenärsskydd). This is achieved through the delivery principle (traditionsprincipen), meaning in its Swedish sense that movable property must not necessarily be delivered into the trans- feree’s possession, but rather that the transferor’s possibility to dispose over the movable is severed. This principle has been subjected to considerable alterations, mainly due to allowing situations where the delivery principle would otherwise be practically impossible. These alterations raise the question of how far these legal solutions can be detached from the fundamental principle. Therefore, it is relevant to ponder, if these solutions, which can merely be considered as artificial solutions to satisfy a formal requirement, are like the constitutum possessorium of civil law orders This thesis will attend to this issue, addressing the following three questions: Question (i): how does the concept of ownership apply to legal questions in relation to the delivery principle in Swedish property law and the Draft Common Frame of Reference respectively? Question (ii): does Swedish property law grant protection against the transferor’s creditors although the movable is detained with the transferor? Question (iii): is there any systematic compatibility in relation to the delivery principle in Swedish property law and DCFR respectively? Espe- cially when the movable is detained with the transferor. In relation to question (i), it has been found that in DCFR, ownership is closely linked with possession, which means that ownership follows the delivery of possession. This is not necessarily the case in Swedish property law. Question (ii) is answered in connection to a study of Swedish case-law, which results in that the movable can be detained with the transferor, provided that some require- ments are fulfilled, only if it is a result of a physical action and not solely due to a contract. However, case-law has evolved this general rule to be subjected to a propensity of looking past, or creating new, requirements in order not to create unnecessary complications of compliance as far as it concerns honest transac- tions. This has resulted in a kind of peculiar flexibility. In answer to question (iii), due to the new types of solutions created not to complicate certain transactions, the possibility of reaching similar results as the continental principle is more prominent than one might have thought. Despite certain resemblances, the sys- tematic compatibility must be seen as limited, due to the difference in the respec- tive rules’ aim. Possession agency delivery principle limited right possessor property law DCFR Traditionsprincipen tradition tradera borgenärsskydd mottagandelegitimation publicitet denuntiation långhandstradition korthandstradition besittning medelbar besittning omedelbar besittning självständig besittning osjälvständig besittning vård rådighet sken av rådighet rådighetssken avskuren rådighet lösöre säkerhet överlåtelse tredje man förfoganderätt förfogandemöjlighet insolvens sakrätt Constitutum possessorium traditio traditio brevi manu traditio longa manu animus corpus Law Juridik
62	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

Search results

Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token