Idén till detta arbete kommer utifrån min sons önskan om att bli riddare. Syftet är att belysa och reflektera över hur studie- & yrkesvägledare hanterar elevers idéer om ovanliga yrkesval, i en tid när samhällsförändringar kan ändra förutsättningarna och utbudet för olika yrken. Första delen är en genomgång av tidigare forskning samt av användbara teoretiska utgångspunkter och begrepp. Den teoretiska delen behandlar främst utvalda delar av Anthony Giddens omfattande arbete. Sedan tas det intressanta begreppet gatekeeper upp från den statliga utredningen SOU 2003:77. Till sist behandlas Gerard Egans tankar om att i vägledningssamtalet uppmuntra och skapa förutsättningar för galna idéer. Undersökningen är uppdelad i två delar. Först en förundersökning i form av enkät till tio studie- & yrkesvägledare för att fånga in fler och för mig okända beståndsdelar. Efter det gjordes djupintervjuer med tre utbildade och erfarna studie- & yrkesvägledare med olika bakgrund och arbetsplatser. De främsta resultaten från enkäten var dels att svaren om ovanliga val visade tre mönster; Att det är snävt, att det låter konstigt och att inget kan anses vara ovanligt, samt dels att elevvårdarbetet kan skärma av vägledarens och elevens arbetsutrymme. När elever presenterar tokigt formulerade idéer, kan vissa vägledare ge en negativ respons. Intervjuerna visar istället att vägledarna är öppna och möjliggörande för det oväntade, att de utgår från elevens situation på ett neutralt och värderingsfritt sätt, men samtidigt att det lurar både yttre och inre begränsningar runt och hos vägledaren som kan utgöra hinder för eleven.

Det har skett en ökning sedan 1980-talet av användandet av visioner inom samhällsplanering. Ökningen kan ses som en konsekvens av olika förändringar. Förändringar både i den fysiska miljön och i tankesätt med vilka samhällsplanering bedrivs som har gett upphov till nya förutsättningar och med det nya behov av framtida utveckling. Mot bakgrund av de förändringar som skett undersöker den här uppsatsen användandet av visioner i svenska kommuner. Genom att beskriva förändringarna över tid går det att kartlägga hur olika anledningar till att använda visioner har uppstått och med det går det även att se vilka behov som visionerna svarar mot. Visioner utrycks inte sällan i vaga former och som uteslutande demokratiska och positiva för alla. Resultatet av det här arbetet visar på att visioner innebär mycket mer än så, trots sina vaga uttryck anger de riktningar och mål och kan liknas vid en rationell planering. Resultatet visar även, trots visioners till synes demokratiska uttrycksform, hur medborgarnas delaktighet är långt ifrån självklar.

Problem och syfte Det har länge debatterats om människors jämlikhet. Kampen för alla människors lika värde har därefter tagits vid av många olika aktörer i samhället. Sådan kommunikation får dock också bemöta kritik och därför är syftet med den här studien att undersöka reklambyrån Forsman och Bodenfors arbete med normbrytande kommunikation och kritik riktad mot det. Metod och material Studien kombinerar tre olika metoder, kvalitativ e-postintervju, kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ innehållsanalys, där två normbrytande reklamkampanjer ligger till grund. Huvudresultat Resultatet visar att ett arbete med normbrytande kommunikation kan användas som en strategi för att få genomslag. Reklambyrån är medveten om dess inflytande och försöker ta ansvar för den påverkanskraft de har på samhällets normer och värderingar även om det också konstateras svårt att göra alla till lags. Bland de positiva och negativa åsikterna visar resultatet en jämn fördelning. Huruvida reklamkampanjerna bryter mot normer eller inte, vad meningen bakom dem är och vad de genererar, exempelvis kvinnoförtryck eller inkludering, är alla exempel på återkommande teman bland åsikterna.

<p>Förändrade samhällsstrukturer har lett till att ungdomars uppväxtvillkor under de senaste decennierna har förändrats. Föräldrarna ses idag inte längre som självklara förebilder och identifikationsobjekt när det handlar om norm-, värderings- och kunskapsförmedling. Familjens roll som förmedlare av dessa värden har istället delvis förskjutits till förmån för exempelvis media, skola, dagis och andra samhällsinstitutioner. Vi ställde oss frågan hur denna samhällsförändring påverkar ungdomars identitetsbildning och då framförallt ungdomar som är i behov av stödinsatser av olika slag. Studien bygger först och främst på tankar sprungna ur den konstruktionistiska teoribildningen. Vi tar där fokus på hur den kulturella friställningsprocessen medför att vi får svårt att orientera oss och där självklara ledstjärnor angående hur livet skall levas och vilka värden som skall gälla inte längre existerar i samma utsträckning som förr. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med fem ungdomar som har eller har haft stöd via socialtjänsten i form av en kontaktperson. Syftet med studien är att genom ungdomars egna upplevelser försöka förstå vilken påverkan stödinsatser genom socialtjänsten kan tänkas ha i deras identitetsbildning och vilka förändringar hos sig själva ungdomarna anser sig ha upplevt. De frågor vi ställer oss i studien är vilken roll stödinsatsen spelar i ungdomarnas syn på sig själva i relation till skola, familj och vänner och hur ungdomarna upplever att kontaktpersonernas förhållningssätt har påverkat dem i deras liv. Studiens resultat visar att de lärdomar och förändringsprocesser ungdomarna beskriver i intervjuerna pekar på att deras sätt att se på sig själva, idag ser annorlunda ut än vad det gjorde innan de träffade sina kontaktpersoner. Resultaten visar vidare att vissa av ungdomarna uppfattar sig själva på ett annat sätt idag medans andra anser att de med hjälp av sina kontaktpersoner lärt sig tänka på ett annat sätt än tidigare. I studien framkommer det att familjens roll när det handlar om att sörja för ungdomarnas känslomässiga välbefinnande av olika anledningar inte har fungerat. Vi kan i intervjuerna se att föräldrarna men även skolan har tappat mycket av sin legitimitet. Den roll som kontaktpersonerna tagit i förhållande till skola, familj och vänner i ungdomarnas syn på sig själva, upplever vi genom ungdomarna handlar om att kontaktpersonerna: Med deras kunskap och kompetens angående hur det är att växa upp i dagens samhälle skapat sig legitimitet gentemot ungdomarna. I sina relationer till ungdomarna skapat förutsättningar för ett förändringsarbete. Via dialogen medverkat till att ungdomarna intagit rollen som kritiska medundersökare. Genom att förena övriga punkter med ett maktmedvetande så leder det till att de skapat förutsättningar för ungdomarna, att som aktiva subjekt tillåtas erövra självtillit, kontroll och stolthet. Med andra ord empowerment med syfte att frigöra.</p>

Förändrade samhällsstrukturer har lett till att ungdomars uppväxtvillkor under de senaste decennierna har förändrats. Föräldrarna ses idag inte längre som självklara förebilder och identifikationsobjekt när det handlar om norm-, värderings- och kunskapsförmedling. Familjens roll som förmedlare av dessa värden har istället delvis förskjutits till förmån för exempelvis media, skola, dagis och andra samhällsinstitutioner. Vi ställde oss frågan hur denna samhällsförändring påverkar ungdomars identitetsbildning och då framförallt ungdomar som är i behov av stödinsatser av olika slag. Studien bygger först och främst på tankar sprungna ur den konstruktionistiska teoribildningen. Vi tar där fokus på hur den kulturella friställningsprocessen medför att vi får svårt att orientera oss och där självklara ledstjärnor angående hur livet skall levas och vilka värden som skall gälla inte längre existerar i samma utsträckning som förr. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med fem ungdomar som har eller har haft stöd via socialtjänsten i form av en kontaktperson. Syftet med studien är att genom ungdomars egna upplevelser försöka förstå vilken påverkan stödinsatser genom socialtjänsten kan tänkas ha i deras identitetsbildning och vilka förändringar hos sig själva ungdomarna anser sig ha upplevt. De frågor vi ställer oss i studien är vilken roll stödinsatsen spelar i ungdomarnas syn på sig själva i relation till skola, familj och vänner och hur ungdomarna upplever att kontaktpersonernas förhållningssätt har påverkat dem i deras liv. Studiens resultat visar att de lärdomar och förändringsprocesser ungdomarna beskriver i intervjuerna pekar på att deras sätt att se på sig själva, idag ser annorlunda ut än vad det gjorde innan de träffade sina kontaktpersoner. Resultaten visar vidare att vissa av ungdomarna uppfattar sig själva på ett annat sätt idag medans andra anser att de med hjälp av sina kontaktpersoner lärt sig tänka på ett annat sätt än tidigare. I studien framkommer det att familjens roll när det handlar om att sörja för ungdomarnas känslomässiga välbefinnande av olika anledningar inte har fungerat. Vi kan i intervjuerna se att föräldrarna men även skolan har tappat mycket av sin legitimitet. Den roll som kontaktpersonerna tagit i förhållande till skola, familj och vänner i ungdomarnas syn på sig själva, upplever vi genom ungdomarna handlar om att kontaktpersonerna: Med deras kunskap och kompetens angående hur det är att växa upp i dagens samhälle skapat sig legitimitet gentemot ungdomarna. I sina relationer till ungdomarna skapat förutsättningar för ett förändringsarbete. Via dialogen medverkat till att ungdomarna intagit rollen som kritiska medundersökare. Genom att förena övriga punkter med ett maktmedvetande så leder det till att de skapat förutsättningar för ungdomarna, att som aktiva subjekt tillåtas erövra självtillit, kontroll och stolthet. Med andra ord empowerment med syfte att frigöra.

Denna kvalitativa fallstudie utgår från det teoretiska ramverket om teorin och metoden 'de förtrycktas teater'. Augusto Boal formade 'de förtrycktas teater' utifrån tanken om att teatern skulle vara ett vapen för folket i förändring av samhällets strukturer och normer. Teorin och metoden appliceras på fallet; Antanas Mockus teatrala aktioner för förändring i Bogotá. Frågeställningen gäller Hur teater kan fungera som metod för att skapa samhällsförändring? och På vilket sätt Antanas Mockus har använt 'de förtrycktas teater' i sitt arbete för samhällsförändring i Bogotá? Resultatet når en diskussion om att deltagande är vitalt i skapandet av samhällsförändring och det specifikt genom teater som metod. Men också att vara aktiv inte är det mest centrala för att ett samhälle ska kunna förändras. Utöver betydelsen av deltagandets vikt för teater som metod för samhällsförändring men berör även begrepp som politik, konst, pedagogik och lek.

The purpose of this study was to try to understand the Swedish population regarding the perceptions of the Swedish welfare system, based on the reactions that occurred after Sweden's Prime Minister Fredrik Reinfeldt's statement about raising the retirement age. Our results demonstrate that the reactions on changes in the pension system in fact rooted in a safety factor and not the change in the pension system itself, through which the Swedish welfare system acts as a safety net for the population. Further the results shows that these safety factors create a form of egoism. With an interaction between empiricism and theory, where the starting point of the material was of an inductive approach, the material abstracted into different levels from which the result emerged. The focus of this study lies in the understanding of how human beings act according to one's need for security in major changes, which may be of importance to a comprehensive understanding of changes in social structures.

Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet. Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad. Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet. / Today’s cities are built and shaped with a large inequality in how the space is distributed between different vehicles and way of transportation. Parking located along roads only function as storage for cars. Streets have become walk-through paths lacking identity. The focus lies on parkings along roads and how we can turn some of them into something new. My graduation project is exploring how small changes at several different locations can bring the local spirit into the city, while creating a vibrant and dynamic cityscape.  The aim is to make the urban development to start from its grassroots and from there determine in which way we will change our cities. The goal is to redefine the public space in between the buildings, that today is used by motor vehicles, and to create something new and something that can enrich the city as a whole.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnans livssituation har förändrats i det svenska samhället sedan 1940-talet och om kvinnorna själva upplevt skillnader/förändringar kopplat till deras könsroll och position. Vi har valt att undersöka kvinnornas livssituation utifrån tre områden: karriär, privatliv och relationer. Studiens frågeställning var ”Hur ser kvinnor i Halmstad på de förändringar av könsrollerna som ägt rum sedan 1940-talet?” Resultatet har samlats in via åtta livsvärldsintervjuer tillhörande den kvalitativa metodologin med en induktiv förståelseansats samt ett fenomenologiskt förhållningssätt. För att analysera resultatet har Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt George Herbert Meads socialisationsteori tillämpats. Studiens huvudsakliga resultat visar att kvinnor märkt att det har skett stora förändringar av könsrollerna sedan 1940-talet. De är positiva och tacksamma för den samhällsstrukturella utvecklingen. Vi kan utläsa att kvinnorna är fast i de mer traditionella könsrollerna vilket visar att könsrollerna är svårförändeliga. Kvinnorna uttrycker dessutom en positiv inställning till att unga kvinnor i dagens samhälle har bättre förutsättningar för att stäcka ut sin kvinnliga roll. / The aim of the study is to investigate how women's life situation has changed in the Swedish society since the 1940s and whether the women themselves have experienced differences/changes linked to their gender role and position. We have chosen to investigate the women's life situation based on three important areas: career, private life and relationships. The study's question was "How do women in Halmstad view the changes in gender roles that have taken place since the 1940s?" The results have been collected via eight life-world interviews belonging to the qualitative methodology with an inductive understanding approach and a phenomenological approach. To analyze the results, Yvonne Hirdman's theory of gender systems and George Herbert Mead's socialization theory have been applied. The main results of the study show that women have noticed that there have been major changes in gender roles since the 1940s. They are positive and grateful for the social structural development. We can deduce that the women are stuck in the more traditional gender roles, which shows that the gender roles are difficult to change. The women also express a positive attitude to the fact that young women in today's society have better conditions for expanding their female role.

No description available.