No description available.

In recent years, The Swedish Moderate Party have repeatedly used the term social contract. What do they mean by this concept that has its roots in the philosophers during the Enlightenment? These thinkers lived in a different time with political problems of ther time. To answer the reserach question, the Moderates' new proposal for an idea program has acted as a research object and a discriptive idea analysis have been done on the text. To then analyze this material, different Ideal types have been used that have been inspired by Enlightenment philosophers and given diffrent types of contract theories. Central points of the social contract theory have been examined and similair ideas as to the philosophers has been found in the idea proposal, some more than others. New ideas have also been seen that can be linked to the social contract. Finally, it is discussed whether the concept has to some extent lost its meaning or whether it is relevant that the concept does not mean the same thing today as three hundred years ago.

Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för statstjänstemännens arbete på Kronofogden och till den övergripande samhälleliga diskursen om skuld, genom att undersöka hur praktikerna på myndigheten upplever och handlar i sin tjänsteutövning. Studiens empiri utgörs av intervjuer med tjänstemännen och deltagande observation. Uppsatsen använder sig av kvalitativ metod i sitt tillvägagångssätt, genom hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt i dess tolkning och bearbetning. Idealtypsmetodologin tillämpas i studien vars reflektion tydliggör de sociala fenomenens sammanhang och betydelser i samhället. Studiens teoretiska kontext relateras framförallt till Habermas kolonisering av livsvärlden, med termerna system och livsvärld samt av Webers rationalisering och idealtypbegrepp. Resultatet visar på att praktikerna på Kronofogden tampas med det professionella utförandet i förhållande till vad statstjänstemannauppdraget kräver i spektrumet av; arbetssätten inom myndighetsorganisationen med dess förväntningar och mål, samspelet med kollegor, samverkan med övriga institutioner samt den konkreta handläggningen av gäldenärs ärenden. Studiens analys och reflektion tyder på; att det myndighetsspecifika uppdraget sker genom olika förbindelser till en övergripande kontext, den om samhällskontraktet och myndighetens roll i stort, med växelverkande innebörder från de andra aktörerna på olika nivåer i samhället. Men framförallt om de direkta sociala konsekvenserna för välfärdssamhället genom skuldens olika förkroppsliganden och dess konkreta konsekvenser för människan under kapitalismen.

Bakgrund: Utifrån det förändrade och förvärrade säkerhetsläget i Europa har frågan om livsmedelsberedskap aktualiserats i den svenska politiska diskussionen. Ansvar och utformande av en sådan beredskap saknar idag tydlig organisation. Livsmedelverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt nämner i en utredning avseende underlag för beredskap att bland annat de regionala livsmedelsstrategierna bör adressera livsmedelsberedskap. Den aktuella studien fokuserar på hur de regionala livsmedelsstrategierna förhåller sig till livmedelsberedskap i nuläget, samt hur de beskriver ansvarsfördelning av teman i relation till detta.Metod: Genom en kvalitativ innehållsanalys av regionernas livsmedelsstrategier undersöks hur strategierna ser på livsmedelsproduktion i relation till livsmedelsberedskap och lokalisering av ansvar för detta. Analysen har ett deduktivt förhållningssätt där teman från tidigare forskning som relaterar till livmedelsberedskap ligger till grund för vilka fynd som eftersöks vid analysen.Slutsats: Hälften av strategierna nämner livsmedelsberedskap, vilket kan tyda på att det varken ses som självklart att det hör ihop med de regional livsmedelsstrategierna eller ej. Strategierna visar på en splittrad bild av livsmedelsproduktionen som dels en samhällsviktig verksamhet och dels en näringsgren med ekonomisk tillväxt som incitament. Uppfattningen om ansvar för livsmedelsproduktionen som samhällsviktig verksamhet kan tolkas som en fråga om altruism där frivilligt deltagande utifrån solidaritet ses som eftersträvansvärt. / Background: The growing political insecurity in Europe has made food preparedness a current discussion in the political discussion is Sweden. Accountability for and shaping such preparedness is today not clearly organized. The Swedish Food Agency, The Swedish Agency for Agriculture and The Swedish Veterinary Medical Institute has mentioned in an investigation regarding prerequisites for food preparedness that the regional food production strategies (among other instances) should address the achieving of food preparedness. The aim of this study is to describe how the current regional food strategies relates to food preparedness and how they describe division and location of responsibility for themas related to this.Method: The regional food production strategies is analyzed by qualitative content analysis. The study has a deductive approach where previous research structured into themes related to food preparedness has formed a base for which findings to search for in the analysis.Conclusion: Half of the strategies mentions food preparedness, which could be a sign of food preparedness not being seen as an obvious theme to address in the food production strategies but also not an obviously irrelevant one. The strategies display a shattered attitude toward food production as both a vital societal function and an industry with economical growth as primary incentive. Responsibility for food production as a vital societal function can be viewed as altruistic with solidarity and voluntary participation as aspirational ideals.

Flera av de funktioner som vi i allmänhet anser vara nödvändiga för att ha ett fungerandesamhälle lider idag av rekryteringsproblem. I media rapporteras det om underskott av såvällärare som sjukvårdspersonal men även Försvarsmakten har problem med att fyllakrigsorganisation. Det är därför intressant att undersöka om det finns ett intresse blandungdomar att söka sig till det som vi kallar “Kallyrken” och vilka motiv och attityder somungdomar har till dessa. Vår undersökning fokuserar på värnplikten och syftar till attidentifiera vilka drivkrafter ungdomar har för att genomföra eller avstå från den.Vårt teoretiska ramverk utgår från Fabrizio Battistellis motivationstypologi som beskriverdrivkrafter som endera paleomoderna, moderna eller postmoderna. Han menar att strömningari samhället påverkar våra motiv och att vi i dagens postmoderna samhälle snarare drivs avviljan att finna sig själv och söka äventyr än av patriotism och ekonomiska fördelar. Vi hardärutöver utvecklat vårt ramverk med delar ur careershipsteorin i syfte förstå vilkabakgrundsfaktorer som kan ha påverkat ungdomars motiv.Våra data har samlats in genom att intervjua tio ungdomar, fem som genomför sin värnpliktoch fem som går sista året på gymnasiet. I vår undersökning har vi kommit fram till att deundersökta ungdomarna i huvudsak har en positiv inställning till värnplikten och att de serfördelar med att genomföra den. Postmoderna drivkrafter är i huvudsak dominerade men vinoterar även en något högre frekvens av paleomoderna drivkrafter, såsom skyddet avnationen, jämfört med Battistellis tidigare forskning. En av de faktorer som de undersöktaungdomarna lyfter fram som mest betydelsefullt inför mönstring och värnplikt är tillgångentill trovärdig information. Den bild som förmedlas på sociala medier bidrar till ett ökatintresse, men den behöver kompletteras med information som ökar förståelsen för varför detär viktigt att alla är med och bidrar. Samtliga undersökta rekryter meddelar att värnplikten harvarit en positiv upplevelse och kan tänka sig en framtid i Försvarsmakten på något sätt.Studenter är inte heller främmande för ett engagemang i Försvarsmakten utan ser det som enframtida möjlighet. / Many of the social and governmental institutions, such as schools and hospitals, that wegenerally consider a necessity in a functioning society suffer from recruitment problems. TheSwedish Armed Forces are not exempted from this and also have problems manning theirorganisation. The purpose of this study is to determine the underlying motives today's youthexpress towards the newly reinstated compulsory service in the Armed Forces.Our theoretical framework derives from Fabrizio Battistellis motivation trichotomy in whichhe explains that a person's motivation can be either paleomodern, modern or postmodern. Hisconclusion is that today's youth are more motivated by the desire for adventure thanpatriotism and economic benefits. In addition we have used the careership theory in order tounderstand the underlying circumstances that may have influenced a person's motivation.Our data has been collected by interviewing ten young people, five who are in the midst ofcarrying out their military service and five who are attending their last year in high school.We can, in our study, determine, among today’s youth the postmodern motives and values arestill the main driving force, but we have also observed an increase in paleomodern motivesand values compared to Battistelli's previous research.

Det finns en allmänt vedertagen uppfattning om att medborgare bör vara trogna sitt land och att i krissituation skydda det samhälle som annars möjliggör för dennes fria liv. Det finns också en uppfattning som menar på att statens tvingande makt är alltför extensiv och att värnplikt inskränker mänskliga fri- och rättigheter. Uppsatsens syfte är att genom en teoretisk diskussion finna premisser och kriterier för när värnplikt kan anses legitimt i en demokratisk stat. För att sedan kunna göra en idékritisk analys av ett empiriskt fall – den svenska värnplikten. Den teoretiska diskussionen tar avstamp från Hobbes teorier om samhällskontraktet, medborgarens skyldighet att strida för staten och dess kontrast till den starka självbevarelsedriften, för att sedan mötas av andra teorier och perspektiv om rättvisa och hur statliga förpliktelser kan rättfärdigas i modern tid. Resultatet av den teoretiska diskussionen och uppsatsens delslutsats finner att värnplikt kan anses legitimt ifall fallet uppfyller bland annat premisserna om att det råder hot mot nationell säkerhet och att det därför krävs ett gemensamt försvar, samt att plikten har en demokratisk förankring och att kriterier, såsom att alla är lika inför lagen och att bestraffning inte får överskrida värdet av plikten, även de uppfylls. Resultatet av den idékritiska analysen av fallet visar att den svenska värnplikten som den nu är utformad uppfyller helt eller delvis de uppsatta premisserna och kriterierna. / There is a generally accepted view that citizens should be loyal to their country and, in a crisis situation, protect the society that otherwise enables their free life. Meanwhile, there is another perception that the state's coercive power is too extensive and that military conscription restricts human freedoms and rights. The purpose of this essay is to find premises and criteria through a theoretical discussion for when military conscription can be considered legitimate in a democratic state. In order to, carry on an idea-critical analysis of an empirical case - the Swedish military conscription. The theoretical discussion is based on Hobbes' theories of the social contract, the civic duty to fight for the state and its contrast to the strong drive for self-preservation, and is later on questioned or added to by other theories and perspectives, regarding justice and how state-enforced obligations can be justified in modern times. The result of the theoretical discussion and the partial conclusion of the thesis finds that conscription can be considered legitimate if the case meets the premises that there is a threat to national security and that a common defence is required, and that the duty has a democratic basis. Additionally, some criterions should also be fulfilled, such as, everyone is equal before the law and that punishment must not exceed the value of the duty.  The result of the idea-critical analysis of the case shows that the Swedish military conscription as it is now designed fully or partially meets the set premises and criteria’s for legitimacy.