Individualiseringen i den svenska skolan blir allt mer central i hur undervisningen ska utformas. Varje elev ska enligt dagens läroplaner (Gy11 och Lgr11) få anpassad undervisning utifrån sina egna förutsättningar och behov vilket ställer höga krav på lärarnas yrkeskompetens. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och reflekterar kring individualiseringen i skolundervisningen samt få en förståelse för hur de praktiskt går tillväga för att individualisera undervisningen. Detta studerades med hjälp av kvalitativa intervjuer med samhällskunskapslärare från både högstadiet och gymnasiet. Utifrån intervjuerna och resultatet från studien kan man sammanfattningsvis se att samhällskunskapslärarna från denna studie är positivt inställda till individualiseringen av undervisningen och att de generellt sett använder sig av allmänna metoder för att individualisera undervisningen. Det verkar inte heller finnas en enskild universallösning för hur man individualiserar undervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov vilket gör det intressant att analysera och jämföra de lärarnas olika tillvägagångssätt.

I den här uppsatsen utforskar jag samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag identifierar en slags kunskapslucka rörande misslyckanden där jag ser ett behov av att diskutera känsliga upplevelser. Jag vill dessutom undersöka om det finns specifika aspekter kring misslyckanden som berör just samhällskunskap. Det övergripande syftet är att synliggöra och beskriva samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag intervjuar fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag använder mig av ostrukturerade djupintervjuer och analyserar empirin på basis av ett relationellt pedagogiskt ramverk och teori om sårbarhet. Resultaten indikerar att lärare upplever sig misslyckade i samband med relationer till elever, klassrumssituationer som man inte upplever sig kunna hantera samt klassdiskussioner som går emot skolans värdegrund. Förklaringarna som samhällskunskapslärarna ger sträcker sig mellan individuella och strukturella anledningar till sina upplevda misslyckanden. Empirin diskuteras utifrån det teoretiska ramverket och placeras i en brokig forskningsposition som tangerar samhällskunskapsdidaktik, professionsforskning och studier om misslyckanden, sårbarhet och otillräcklighet. / In this paper the overall aim is to explore social science teachers’ experiences of failure within their exercise of profession. I identify a gap of knowledge regarding failures where I see a need for a discussion about sensitive experiences. I also want to explore if there are any specific aspects regarding social science. I interview five upper secondary social science teachers within a qualitative scientific approach. I conduct unstructured in-depth interviews and analyze the data on the basis of a relational pedagogical theoretical framework and theory about vulnerability. The results indicate that teachers experience failure with regards to relationships with students, classroom situations they experience they cannot handle and classroom discussions who oppose the value-system of the school. The explanations the teachers give stems from both individual and structural reasons with regards to their perceived failures. The data is discussed through the theoretical framework and is placed within a motley research position which touches upon social science didactics, professional research as well as studies about failures, vulnerability and inadequacy.

The society of today is getting more polarised, and people is keeping themselves to their bubbles of opinions. This is a development which threatens the trust between citizens, an important building block in a functioning democracy. The school is one of the best places for youngsters to meet different ideologies, opinions, and perspectives in different political issues. Especially in the social studies subject, which according to the Swedish curriculum is supposed to let pupils analyse political issues. In past studies many teachers are talking about a fear of teaching in controversial political issues. The purpose of this study is to figure out how social studies teachers act when controversial public issues appear in the education, what kind of challenges they experience in those situations and describe any possible connections between the teacher’s strategies and the challenges. The study was done through semi structured interviews with four social science teachers. The result of the study shows that all the teachers interviewed used a strategy when the brought in facts to their education. Three of the teachers did it more clearly through an objective presentation of the issue. All of the teachers also used strategies where they included different perspectives and balancing them, giving them the same importance, in different classroom discussions. When it was considered necessary, the teachers privileged one perspective. These strategies had a possible effect on the challenges the teachers met since the teachers did not experience fear of teaching controversial public issues and rarely saw any lack of the competence in themselves in relation to controversial public issues. Although the teachers that participated in the study saw obstacles in their daily work caused by the Swedish curriculum of the social studies subject and student related challenges.

Every subject has a unique language that consists of concepts and different types of texts, in which subject-specific abilities are tested. In social studies, students learn abstract con- cepts and have abilities such as source evaluation tested. Based on the expression that all teachers are language teachers this study aims to examine the arguments brought forward regarding the need of social studies teachers to implement language work in their instruc- tion. Furthermore, the study aims to investigate how the same teachers are currently work- ing with language. Scientific publications from both national and international perspectives have been chosen, interpreted and analysed. Results show themes that cover the two re- search questions. Related to the first research question regarding arguments to implement language work in social studies, it is reasoned that subject-specific language differs from every day-language and that focus on language can give developed and broadened subject- specific knowledge. Moreover, the second research question, on the current implementa- tion of language from social studies teachers, indicate that students require support and multi-dimensional methods of teaching. Furthermore, the amount of knowledge in the area influences how and to what extent social studies teachers integrate language in their in- struction. Throughout the study, it is clear that students in social studies may benefit from a more language-focused teaching, which is highlighted through different perspectives.

Syftet med föregående undersökning är att öka kunskapen om hur samhällskunskapslärare inkluderar nyanlända elever i undervisningen samt vilka utmaningar som finns i arbetet med detta. Genom en kvalitativ forskningsintervju med fem grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och kategoriserats utifrån tre teman som är följande: Betydande faktorer för inkluderingsprocessen, didaktiskt förhållningssätt och läroplan samt vikten av nyanlända elevers tidigare bakgrund och erfarenheter.   Resultatet av undersökningen visar att det finns flera utmaningar men även möjligheter i  arbetet med nyanlända elever i samhällkunskapsundervisningen. Inkludering är ett omtalat  begrepp vilket innebär att många uppfattar inkludering på skilda sätt. Detta påverkar givetvis undervisningens utformande. Men för att lyckas med inkluderingsproccsen framför samhällskunskapslärare olika strategier och verktyg som de anser vara viktiga. Tydlighet, användning av tidigare erfarenheter, repetition, diskussioner, grupparbeten, jämförelser, visualiseringsverktyg och samarbeten med CFL och modersmålslärare är de huvudsakliga verktygen. De svårigheter som lyfts fram i studien är bristande språkkunskaper, tidigare skolbakgrund och erfarenheter, socioekonomisk bakgrund, kulturkrockar samt samhällskunskapens abstrakta och komplexa innehåll. Även om samhällskunskapsämnet är ett brett ämne betonar samtliga samhällskunskapslärare att ämnet är viktigt eftersom de hjälper och vägleder de nyanlända eleverna att vara delaktiga i den nya kontext de nu befinner sig i. Avslutningsvis har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning och det interkulturella perspektivet. / The purpose of the previous study is to increase the knowledge of how social science teachers include newly arrived pupils in the teaching and the challenges that are present in this work. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. Collected data has been categorized based on three themes that are the following: Significant factors for the inclusion process, didactic approach and curriculum as well as the importance of newly arrived pupils previous background and experiences.   The results of the survey show that there are many challenges, but also opportunities in working with newly arrived pupils in social science subject. Inclusion is a well-known concept, which means that many perceive inclusion in different ways. This obviously affects the design of the teaching. But in order to succeed with the inclusion process the social science teachers emphasizes different strategies and tools they consider as important. Clarity, repetition, discussions, group work, comparisons, visualization tools and collaborations with CFL and mother tongue teachers are the main tools. The difficulties highlighted in the study are lack of language skills, previous school background and experiences, socio-economic background, cultural clashes, and the abstract and complex content of social studies. Although the subject of social science is a broad subject I the social science teachers emphasizes that the subject is important because they help and guide the newly arrived pupils to be included in the new context they apart of. In summary, the result has been analyzed from previous research and the intercultural perspective.

<p>Den här uppsatsen behandlar undervisningen i Lag och rätt på högstadiet. Syftet med min uppsats är att undersöka några samhällskunskapslärares syn på sin undervisning i Lag och rätt. Ställda forskningsfrågor är i korthet vad de väljer att undervisa om, hur dem väljer att undervisa om det och deras förhållande till läroboken. I uppsatsen undersöks även om det är någon skillnad mellan mer respektive mindre erfarna lärares syn på lag och rätt undervisningen.</p><p>Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Två intervjuer med två mindre erfarna samhällskunskapslärare och två intervjuer med två mer erfarna samhällskunskapslärare. Jag har även gjort en mindre jämförande analys mellan vad samhällskunskapslärarna undervisar om i förhållande till läroboken de använder sig av.</p><p>Mitt resultat pekar på att de fyra samhällskunskapslärarna har en rätt så likartad bild över vad som är viktigt att undervisa om i Lag och rätt och sättet att undervisa på. Dock tycker jag mig kunna tyda att de två mer erfarna samhällskunskapslärarna har en vidare syn på området lag och rätt. Samtliga väljer att ha läroboken som en grund att stå på och gemensamt för dem är att de förhåller sig till läroboken avsnitten då läroboken behandlar processen från att ett brott begås till åtal väcks, hur en rättegång går till och olika sorters straff.</p> / <p>This paper deals with the teaching of Justice system in high school. The purpose of my essay is to explore some social studies teachers' views on their teaching of the law. My research questions are about what they choose to teach, how they choose to teach about it and their relationship to the textbook. The essay also examines whether there is any difference between more and less experienced teachers' views on the justice system.</p><p>I have made a qualitative study of four semi-structured interviews: two interviews with two less experienced social studies teachers and two interviews with two more experienced social studies teachers. I have also made a small comparative analysis between what social studies teachers teach according to the textbook they use.</p><p>My results indicate that the four social studies teachers I interviewed have a fairly similar picture of what is important to teach about the Law and Order and the way they teach. However, I seems like that the two more experienced social studies teachers have a broader view of the law area. The four teachers chose to have the textbook as a foundation and common to all is that they relate to the textbook in parts when the textbook deals with the process from when an offense have been committed to the prosecution, the trial, and different kinds of punishment.</p>

Den här uppsatsen behandlar undervisningen i Lag och rätt på högstadiet. Syftet med min uppsats är att undersöka några samhällskunskapslärares syn på sin undervisning i Lag och rätt. Ställda forskningsfrågor är i korthet vad de väljer att undervisa om, hur dem väljer att undervisa om det och deras förhållande till läroboken. I uppsatsen undersöks även om det är någon skillnad mellan mer respektive mindre erfarna lärares syn på lag och rätt undervisningen. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Två intervjuer med två mindre erfarna samhällskunskapslärare och två intervjuer med två mer erfarna samhällskunskapslärare. Jag har även gjort en mindre jämförande analys mellan vad samhällskunskapslärarna undervisar om i förhållande till läroboken de använder sig av. Mitt resultat pekar på att de fyra samhällskunskapslärarna har en rätt så likartad bild över vad som är viktigt att undervisa om i Lag och rätt och sättet att undervisa på. Dock tycker jag mig kunna tyda att de två mer erfarna samhällskunskapslärarna har en vidare syn på området lag och rätt. Samtliga väljer att ha läroboken som en grund att stå på och gemensamt för dem är att de förhåller sig till läroboken avsnitten då läroboken behandlar processen från att ett brott begås till åtal väcks, hur en rättegång går till och olika sorters straff. / This paper deals with the teaching of Justice system in high school. The purpose of my essay is to explore some social studies teachers' views on their teaching of the law. My research questions are about what they choose to teach, how they choose to teach about it and their relationship to the textbook. The essay also examines whether there is any difference between more and less experienced teachers' views on the justice system. I have made a qualitative study of four semi-structured interviews: two interviews with two less experienced social studies teachers and two interviews with two more experienced social studies teachers. I have also made a small comparative analysis between what social studies teachers teach according to the textbook they use. My results indicate that the four social studies teachers I interviewed have a fairly similar picture of what is important to teach about the Law and Order and the way they teach. However, I seems like that the two more experienced social studies teachers have a broader view of the law area. The four teachers chose to have the textbook as a foundation and common to all is that they relate to the textbook in parts when the textbook deals with the process from when an offense have been committed to the prosecution, the trial, and different kinds of punishment.

I den här magisteruppsatsen undersöks genom en hermeneutisk analys hur samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära, framställs i det senmoderna samhället. Dessutom genom kvalitativa intervjuer hur gymnasieelever upplever ”en bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning och vilka förbättringsförslag de ger till sina respektive samhällskunskapslärare. I forskningsöversikt ligger tonvikten på kursplanen för samhällskunskapsämnet, samhällsundervisning i skolan, samhällskunskapsämnets kris, den formativa bedömningen och relationen mellan lärare och gymnasieelever. De teorier som används handlar om det senmoderna samhället, språket som en viktig faktor för den kommunikativa relationen i undervisningen, den pedagogiska relationen som en kommunikativ relation och motivet för individualisering. Syftet med denna studie är att undersöka samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära utifrån vad som lyfts fram i forskningsöversikt. Dessutom via intervjuer belysa hur gymnasieelever upplever en “bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning. Respondenternas svar varieras på grund av att de aktuella gymnasieeleverna har haft olika erfarenheter samt samhällskunskapslärare under sin skolgång. Diskurser som verkar vara intressanta här handlar om samhällskunskapsämnets paideia, alltså lära, kunskap, makt, lärande, ansvar, relation, professionalism och det senmoderna samhället. Resultatet visar att samhällskunskaps paideia har en flertalig definition, vilken läran och undervisningen också befinner sig i ständig förändring. Dessutom visar resultatet att de tillfrågade gymnasieeleverna har olika perspektiv på hur ”en bra lärare” ska vara och föreslår olika förbättringar i undervisning, metodik och undervisningsstilar.

I denna uppsats studerar jag hur olika samhällskunskapslärare agerar i rollen de har i den samhällsviktiga institution som är skolan. Jag har som utgångspunkt använt mig av sociologiska teorier som behandlar ämnet social kontroll. Jag har valt att lägga fokus på hur läraren behandlar sin roll i egenskap av lärare gentemot skolan som institution. Vidare har jag utgått ifrån det som Arlie Russel Hochschild beskriver som ”surface acting” och ”deep acting” i kombination med Ervin Goffmans ”frontstage” och ”backstage”. Dessa teoretiker menar att människor hela tiden tvingas balansera och handskas med olika roller i olika situationer. Därför har jag valt att studera hur dessa lärare går in i sina roller och hur de anpassar sig till de olika situationerna som uppstår i klassrummet, och hur det i så fall formar skolan som institution. Efter intervjuerna med de olika lärarna har jag kommit fram till att deras personliga erfarenheter och egenskaper lyser igenom i vissa delar av undervisningen då läraren blir tvungen att balansera mellan olika masker och även till viss grad anpassa dessa ut efter institutionens vanemönster och normer. Vidare finner jag att det förekommer variationer i undervisningen gällande vad de olika lärarna väljer att ta upp eller fokusera på. Därefter har jag valt att titta på hur de olika rollerna i kombination med den varierande undervisningen kan komma att skapa olika varianter av skolan som institution. Till min hjälp har jag tittat på Peter L Berger och Thomas Luckmanns teori om hur etablerade regler och normer i olika sammanhang formar olika institutioner. Trots sina olika variationer, och växlande mellan roller kunde jag se att lärarna på ett skickligt sätt anpassar lektionen för att nå målet med skolans läroplan som innebär att de ska fostra eleverna till att bli upplysta och demokratiska medborgare.

Syftet med denna studie är att belysa hur gymnasielärare i samhällskunskap använder formativ bedömning, hur detta påverkas av interna och externa faktorer samt vilka förutsättningar att ge formativ bedömning som respondenterna beskriver som specifika för samhällskunskap. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och ramfaktorteorin utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Ett resultat av studien är att samtliga respondenter använder formativ bedömning och anpassar densamma utifrån varje elevs behov. Ett annat resultat är att respondenterna menar att externa faktorer har en större påverkan på deras formativa bedömning än interna faktorer. Ytterliggare ett resultat är att hälften av respondenterna anser att det finns specifika förutsättningar att använda formativ bedömning i samhällskunskap jämfört med historia, svenska och matematik. / The purpose of this study is to highlight how social studies teachers in the Swedish upper secondary school uses formative assessment, how this is affected by internal and external factors and which conditions to give formative assessment the respondents describes as specific for social studies. The result of the study is based on semistructured interviews with six social studies teachers in the upper secondary school. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis and the frame factor theory constituted the studies theoretical starting point. One result of this study is that all respondents uses formative assessment and adjusts the same based on the specific needs of every pupil. Another result is that the respondents consider external factors as having a larger impact on their formative assessment than internal factors. A further result is that half of the respondents think that there are specific conditions for using formative assessment in social studies compared to history, swedish, and mathematics.