Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans läroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment på de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen väcktes då den har en lång och stark tradition bakom sig. Det blir då intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nära samman med inflytande som belyses starkt av förskolans läroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den är en grundläggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebär att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra. Vi har även försökt inta ett barns perspektiv som menas att vi försöker att se saker och ting utifrån barnens ögon. För att genomföra denna studie har vi använt oss av videoobservationer. Studien har utförts på en förskola under en period av fem dagar och totalt åtta samlingar har observerats.   Resultatet visade att interaktionen mellan barnen främst skedde genom kroppsspråk och imitation. Interaktionen mellan barn och pedagog skedde främst genom det verbala språket. Det sågs att pedagogerna gav en utförligare respons till barnen när interaktionen dem emellan handlade om samlingens innehåll. Resultatet visade även att barnen var mer eller mindre delaktiga beroende på samlingens innehåll. När barn emellan interagerade med varandra under samlingen var barnen ibland delaktiga i samlingens innehåll men även i hög grad delaktiga med varandra. Delaktigheten syntes på olika sätt, dels genom att barnen tog initiativ till att interagera, att barnen sjöng med i sångerna och gjorde rörelser eller att de iakttog uppmärksamt. Dock gav pedagogerna olika grad av respons på dessa olika sätt att vara delaktig på.   Nyckelord Videoobservation, förskola, samling, barns perspektiv delaktighet, interaktion

Samlingen är något som i förhållande till den tid den upptar av vår verksamhet får mycket av vår planeringstid plus att den ofta avbryter barnen i sin lek.       Då vi har sett att samlingen börjat ifrågasättas av en del pedagoger väcktes vårt intresse för att undersöka pedagogernas syn på samlingens syfte och form. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur läroplanen används i planeringen inför samlingarna.      Vi har valt att använda en semistrukturerad intervjuform i vår kvalitativa undersökning och vi har intervjuat sammanlagt tio pedagoger från fyra förskolor i Mellansverige.       Resultatet av vår studie visar att två av de tio respondenterna inte har samling, eftersom de istället prioriterar den fria leken. Resterande respondenter anser att samlingen ger barnen en rolig stund och att den är gruppstärkande då barnen blir sedda och uppmärksammade av sina kamrater.   Att samlingen används för att skapa en gemenskap är något som även framkommer på flera ställen i litteraturen som vi använt oss av. Flera respondenter berättade att det även förekommer mattelekar/övningar i samlingen, trots att endast en respondent klart uttalade att man har samling för lärandets skull. Läroplanen är något som hela tiden finns i bakhuvudet, men den används inte direkt under planeringen. Två respondenter hade förskolans arbetsplan med vid planeringen. Vår slutsats är följande vad gäller pedagogernas huvudsakliga syfte med samlingen i förskolan; den är i första hand en ritual för att stärka gemenskapen och för att ge barnen en rolig stund, lärandet kommer i andra hand eftersom man är medveten om att det sker under hela barnets vistelsetid på förskolan och inte bara under samlingen.

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollärare organiserar sina samlingar och även hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte även barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande både observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollärarna organiserar sina samlingar på liknande sätt, utifrån barnens ålder och med ett liknande innehåll. Förskollärarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som är gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lärandesituation. Det framkom även i resultatet att barns inflytande inför och under samlingarna är begränsade

No description available.

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus. Dessutom har sex observationer på två olika avdelningar på samma förskola gjorts. Jag har analyserat hur förskollärarna samtalar med pojkar respektive flickor, hur mycket uppmärksamhet som de ger respektive kön och vilka ord som används vid samtal med flickor respektive pojkar. Resultat visar att förskollärarna medvetet eller omedvetet behandlar pojkar och flickor olika under den stund som samlingen pågår.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare resonerar om användningen av digitala verktyg i samlingen på förskolan. Den insamlade empirin bestående av nio intervjuer har bearbetats och analyserats. Resultatet i studien synliggör nio förskollärares resonemang om användningen av digitala verktyg i samlingen vilka visade sig innefatta både likheter och skillnader. Förskollärarna hade olika inställningar till vilken betydelse de digitala verktygen bidrog med till barnens utveckling och lärande. Ett redskap som lockar och inspirerar barnen till utveckling och lärande eller ett verktyg som är nödvändigt att använda men som tar för mycket fokus från barnen. Denna undersökning kan bidra med kunskaper om vilka förutsättningar som kan skapas för barns lärande vid användningen av digitala verktyg i samlingen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan. För att få svar på forskningsfrågorna har fyra verksamma pedagoger på två olika förskolor intervjuats. Utöver intervjuer genomfördes det även observationer under två pågående samlingsstunder.  Michel Foucaults maktperspektiv har använts i min studie som ett central teoretiskt perspektiv för att studera samlingen, dess utformning och genomförandet samt vad det innebär gentemot de yngsta barnens inflytande i förskolan.  Det huvudsakliga resultat visar att intentionen med samlingen är att uppnå olika lärandemål, genom att på olika sätt erbjuda barnen lärandesituationer där de själva kan medverka. Barn och pedagoger lär tillsammans men begreppet samling innebär också maktstyrning genom pedagogers förhållningssätt och de förväntningar barnen har på sig. Utöver det genererar samlingen så mycket mer, möjlighet till samarbete, att få dela sina åsikter, att få prova på nya saker, att få se och dela saker med varandra, turtagning, för att nämna några punkter.

No description available.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>