Studiens syfte är, att utifrån ett maktperspektiv, undersöka förskollärarnas resonemang kring samling på förskolan. Det är förskollärarnas beskrivningar av samling som vi ska studera. I vår studie har vi utgått från tre frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna sitt förhållningssätt under samlingen? Hur talar förskollärarna om barnens agerande under samlingen? Hur talar förskollärarna om samlingens form?Metoden som vi har valt att använda oss av i vårt examensarbete är kvalitativ. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter grundar sig på Foucaults maktteori. I vår studie har vi valt att använda oss av de teoretiska begreppen disciplinering, övervakning, normalisering, straff, motstånd, tidsschema och farlig kommunikation. Dessa teoretiska begrepp används för att analysera det empiriska materialet.Resultatet av studien visar att förskollärarna och pedagoger har makten under samlingen. I första steget av analysen identifierar vi några av samlingens aspekter: Samling som rutin, förskollärarnas strategiska placering, barnens bestämda platser, talordning och talutrymme bestäms av pedagoger, regler under samlingen och alla gör ”samma”. Och sedan analyserar vi dessa aspekter med hjälp av Foucaults begrepp. I analysen synliggör vi samlingens rutin som ett sätt att disciplinera barngruppen. Att barnen har bestämda platser är också exempel på disciplinering. Det visar också att sitta i samlingen och praktisera regler, är exempel på normalisering. Av resultatet framgår också att pedagogernas placering är ett sätt att övervaka barngruppen. Begreppet straff synliggörs när barnen inte vill vara med i samlingen, och då får barnen vara i ett annat rum.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger tänker kring fenomenet samling. Jag ville också ta reda på hur musik skulle kunna användas i samlingar. För att ta reda på detta delades enkäter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att få exempel på hur musik kunde användas i en samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till samlingar. Lev Vygotskij och John Deweys teorier kring barns utveckling har haft stor betydelse för den teoretiska tolkningen. Resultatet av enkäterna visar att pedagoger använder sig av samlingar trots att de är skeptiska. De anser också att anledningen till att samlingen används så pass flitigt i förskolan är för att det blivit en tradition. Observationerna har visat hur barnens språk kan utvecklas med hjälp av musik och hur ritualer spelar en stor roll. Mina slutsatser är att pedagoger inte tänker på syftet med en samling och att musik skapar glada barn.

AbstractTitel: Hur kan pedagoger stärka och stimulera barns språkutveckling i förskolan?Författare: Malin Cronvall WebergBakgrund:Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnetsutveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamhetenskall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnetsintresse för att erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lärarförbundet, 2002:30)Genom denna undersökning ämnar jag skapa en bredare och djupare kunskap kring hurpedagoger kan hjälpa barn i olika situationer att erövra språket på ett så enkelt och roligtsätt som möjligt. Som pedagog är det viktigt att tänka på att skapa situationer och miljöersom är intressanta och lärande för barnen. Dessa miljöer ska samtidigt vara meningsfullaoch språkutvecklande.Syfte: Mitt syfte med arbetet är att belysa och diskutera hur pedagoger kan hjälpa ochinspirera barnen att lära sig språk på ett spännande och roligt sätt. Särskilt fokus riktar jagpå hur litteratur används vid språkstimulering på förskolor. Enligt Arnqvist är språket denfärdighet som snabbast utvecklas under de år barnen är på förskolan. Barnen använderspråket för att kunna förmedla sina behov, känslor och attityder till omvärlden. Barnenberättar till exempel om de har ont eller är hungriga, de är även mycket intresserade av attberätta för sina föräldrar om vad de upplevt under dagen. I alla dessa situationer använderbarnet sitt språk för att kunna förmedla sitt budskap till omgivningen (Arnqvist, 1993:18).Därför tycker jag att det är viktigt att titta närmare på hur pedagoger arbetar med justspråkutveckling på förskolorna.Frågeställningar:Hur kan pedagoger stimulera och stärka barns språkutveckling?Hur används högläsning i förskolans verksamhet?Hur betraktas högläsning av pedagoger i förskolan?Teori: Det finns flera olika teorier om barns språkliga utveckling och exempel på dessa ärden ryske språkforskaren Lev Semjonovitj Vygotskijs och den schweiziske forskaren JeanPiaget, vilka utforskas i föreliggande examensarbete.4Metod och urval: Jag har valt att genomföra undersökningen med hjälp av observationerpå två olika förskolor där arbetet med litteraturläsning för barnen ser väldigt olika ut.Observationerna kompletteras även med intervjuer av de observerade pedagogerna.Resultat: De tankar jag hade tidigare kring vikten av att läsa för att kunna stimulera ochstärka barnens språkutveckling stämmer överens med de pedagoger jag intervjuat. Det haräven framkommit att det inte enbart är genom att läsa för barnen som barnen blir hjälptautan genom att ständigt prata med dem och sätta ord på saker som man gör tillsammans.Även musik och lek har framkommit att pedagogerna anser kan hjälpa barnen på derasspråkliga resa.Nyckelord: Språkutveckling, högläsning, förskolan, sagor

”Musik för språket? – En studie om språkutvecklingsarbetet vid fyra förskolor” skriven av Frida Bengtsson och Desirée Strandh handlar om olika metoder som förskollärare använder för språkutveckling. Vi har gjort en studie med utgångspunkt i samlingar med fokus på språkutveckling. Vi har försökt se samlingssituationerna dels ur förskollärarnas perspektiv men också ur barnens egen synvinkel. Våra undersökningsverksamheter var fyra till antalet, två stycken med profileringen språk och de andra två med musikinriktning. Våra undersökningsgrupper har varit dels de fyra samlingsansvariga förskollärarna i våra verksamheter samt de barn mellan tre till fem år som deltog vid samlingarna. De metoder som använts vid undersökningens genomförande har varit kvalitativa intervjuer dokumenterade med bandspelare, en kvantitativ enkätundersökning samt observationer dokumenterade med videokamera. Undersökningens huvudfrågeställning lyder: ”hur ser språkstimuleringsarbetet ut på fyra förskolor med fokus på samlingen?” Och underfrågorna lyder, ”vilka kopplingar kan vi göra mellan musik och språkutveckling” och ”hur upplever barnen samlingarna?” Det vi bland annat har kommit fram till genom vår undersökning är att de mest centrala delarna i språkutvecklingen, oavsett metod är det sociala samspelet både med barn och vuxna. Vi har dessutom funnit att det informella, vardagliga arbetet med språket är relativt likt oavsett profilering.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för samlingen i förskolan. Vi har genom vår erfarenhet och praktik observerat att samling är en del av förskolans vardag. Vi har också hört att samlingen har en lång tradition bakom sig och blev nyfikna på vad samlingen då egentligen är.Vår studie belyser pedagogernas uppfattning kring samlingen och dess betydelse. Vi genomförde intervjuer i form av enkäter med pedagoger för att få fram deras tankar om samlingen. Frågorna var detsamma till alla pedagoger. Pedagogerna har haft olika tankar kring samlingen men det fanns även likheter såsom att de använde samlingen till att stärka gruppen. För att få en klarare syn på hur samlingarna går till och vad som sker i dem så genomförde vi observationer. Vi hade förutbestämt olika kategorier som vi tittade efter under observationerna. I en del samlingar arbetar pedagogerna mycket med barns inflytande och barnen är med och påverkar innehållet. I en del samlingar var barnens inflytande begränsad. Pedagogerna fokuserar på att träna barnen inför skolstarten.Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, med kvantitativa inslag. Med utgångspunkt i vårt insamlade material, i form av litteraturstudier, deltagande observationer och intervjuer av pedagoger. Idag utgår samlingen mer ifrån barnens behov och intressen. Idag ges barnen möjlighet till inflytande och delaktighet. Det som har visat sig stämma överens med tidigare forskning är att innehållet i samlingen mer eller mindre är densamma idag som den var på 1940-talet. Det kan bero på att det finns en brist på tid och resurs i förskolan som gör att man inte hinner vidarutveckla samlingen utan kör vidare på traditionen. Men resultaten visar även på att samlingen idag används som en metod för att lära. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the circle time in preschool. Through our experience and practice we have observed that circle time is part of the pre-school day. We have also heard that the circle time has a long tradition behind it and became curious about what the circle time really is.Our study illustrates the educators' perception of the circle time and its importance. We conducted interviews in the form of questionnaires with educators to bring their thoughts on the circletime. The questions were the same to all educators. The educators have had different thoughts about the circle time, but there were also similarities such as the use of the circle time to strengthen the group. To get a clearer view of what's happening in circle time, we conducted observations. We had predetermined different categories that we looked for during the observations.In some circle times, the educators work a lot with children's influence and the children participate and influence the content. In some collections, the influence of the children was limited. The educators focus on training the children before school start.We have used qualitative research methods, with quantitative elements. Based on our collected material, in the form of literature studies, participatory observations and interviews of educators.Today, the circle time is more based on the children's needs and interests. Today, the children are given the opportunity to influence and participate.What has been found to be consistent with previous research is that the content of the circle time is more or less the same today as it was in the 1940s. This may be because there is a lack of time and resources in preschool, which means that you can’t develop the collection further without continuing the tradition. But the results also show that today's circle time is used as a method of learning.

Det här examensarbetet handlar om hur pedagoger ser på samlingens funktion i förskolan. Vidare handlar det om hur de resonerar kring pojkars och flickors talutrymme, samt hur det talutrymmet kan se ut i praktiken. Frågor som kommer att vara centrala i arbetet är: Hur resonerar fem pedagoger kring syftet med samlingarna på förskolan? Hur resonerar fem pedagoger kring pojkars och flickors talutrymme under samlingarna på förskolan? Hur ser pojkars respektive flickors talutrymme ut under samlingarna på förskolan? Undersökningen och intervjuerna gjordes i en medelstor stad och i en by i södra Sverige. Samlingar har videofilmats på två förskolor, på dessa förskolor arbetade även flertalet av pedagogerna som blev intervjuade. En av de intervjuade pedagogerna arbetade på en annan förskola. De teorier och tidigare forskning som har varit utgångspunkter är Bourdieus begrepp habitus, genusbegrepp, samling och talutrymme. Resultatet visar att pedagogerna anser att samlingens syfte är ett lärotillfälle, där olika saker kan tränas och att det är en stund av gemenskap. Den pedagog som leder samlingen, ger både pojkar och flickor lika mycket talutrymme. Däremot visar det sig att pojkarna tar talutrymme betydligt oftare än flickorna.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks barns inflytande och delaktighet i samlingen utifrån barns och förskollärares reflektioner. Syftet med studien var att undersöka barns och förskollärares tankar om samlingen med fokus på inflytande och delaktighet.   Datainsamlingsmetoder som använts för studien har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där öppna frågor har ställts till förskollärare och barn. I studien har fem förskollärare och åtta barn intervjuats från två kommunala förskolor och en privat förskola. Studien bygger på det barndomssociologiska perspektivet och utifrån studiens centrala begrepp har agens, aktörskap, barns perspektiv och barnperspektiv samt transkribering av de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna, tematisk analys och Shiers delaktighetstrappa analyserats gällande resultatet.   Resultaten i delstudierna visar att barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samlingen, men att den begränsas av förskollärarna då det är förskollärarna som planerar samlingarna och dess innehåll i förskolan. Förskolläraren planerar utifrån barnens intresse och tankar. De vetenskapliga texterna som vi funnit visar liknande resultat som studiens resultat, barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande men det är den vuxne som kan möjliggöra för delaktighet och inflytande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver barns delaktighet i rutinsituationen samling på förskolan. I tidigare forskning ligger fokus på förskolläraren sätt att arbeta med delaktighet. Frågeställningar som besvaras i denna studie är: Hur beskriver förskollärare rutinsituationen samling? Hur beskriver förskollärare barns möjlighet till delaktighet i samlingen? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod som i denna studie är semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv där fokus ligger på begreppen samspel, interaktion och kulturella redskap.   Resultatet visar att samling är en vardaglig situation på förskolorna och att samtliga förskollärare lyfter att de har en grundstruktur. Det finns olika syften med varje samling men att huvudsyftet är att göra någonting tillsammans. Förskollärarna beskriver barns delaktighet på liknande sätt, att barn ska få vara delaktiga utifrån sina förutsättningar och intressen. Resultatet visar att det finns utmaningar och flera olika metoder att bidra till barns delaktighet, det framkommer också att barnens delaktighet kan synas på olika sätt.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

In this study we had the intention to find out how children in preschool exercise influence during circle-times. We have done observations in three different departments, during circle-time, we have also observed how children can react to exercise influence, at the same time we observed also how the preschool-teachers' acted to promote the children in their effort to gain influence. Three interviews were conducted with the intent to identify the teachers' opinions and means to enhance the children's abilities to exercise their influence. In this study we have concluded that children of all ages needs to have their voice heard and influence their surrounding. Furthermore we have seen that the teachers' action can encourage or hamper the child in its attempts to influence its surroundings. It is paramount the teachers identify the "silent" children, with the aim to assist them in finding "their voice". During this study we found that children can either create a situation in which to impose influence or being presented the opportunity directly by the teachers'. In the ways of creating an influential atmosphere with the children, we’ve noticed that their age is an important factor if the child will be heard when trying to impose influence.