Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till förskoleklass och årskurs 1. Utvecklingsarbetets syfte var att få barnen att känna att de fick mer inflytande och känna sig mer delaktiga på fritidshemmet genom att ha samtal och samlingar tillsammans med barnen och även skapa en förslagslåda och ett veckoschema. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, bilder och film. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävdes bristen i att inte ha en samling där barnen blev delaktiga och att de också borde fått ha mer inflytande över vad som händer på fritidshemmet. Den tidigare verksamheten hade en gemensam samling tillsammans vid mellanmålet i matsalen där barnen varken hörde eller satt stilla och lyssnade på vad personalen hade att berätta, vilket resulterade i en orolig situation. Med hjälp av, framför allt mindre, dagliga samlingar och veckoschema strävades det efter en tydligare struktur i verksamheten. När veckoscheman infördes i verksamheten blev barnen mer delaktiga i vad som personalen hade planerat för den veckan. Resultatet visar att samtliga elever blev nöjda med att ha en mindre samling på fritidshemmet. Flera av barnen som går på fritidshemmet upplever nu mer inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från innan det här utvecklingsarbete startade.

FNs barnkonvention innehåller bland annat barns rätt till delaktighet och inflytande som en av barns rättigheter. Under de senaste 20 åren har synen på barn och barndom förändrats inom forskningsområdet, och från att barndom setts som ett biologiskt fenomen ses barn allt mer ur ett barnsociologiskt perspektiv, där de har egna kompetenser och rättigheter (James & Prout, 1997:1-5; Hägglund, m.fl. 2013:21-27). Ett paradigmskifte där synen på barn gått från en bristdiskurs där barnen ses som tomma kärl som behöver lära sig all kunskap från vuxna, till att barn ses som egna aktörer med egna intentioner och viljor (James och Prout, 1997:1-5). Begreppet Toddlar används i denna studie i analysen och konklusionen. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning, när och hur toddlars delaktighet samt inflytande framträder i samling i relation till pedagogbemötande. Studiens metod har en kvalitativ ansats men presenteras även kvantitativt. Datainsamling har genomförts med hjälp av observationer, ett observationsschema som utformades efter studiens teoretiska utgångspunkter med bland annat Shiers (2001) modell för att öka delaktighet i beslutsfattande. De kvantitativa data som presenteras om toddlares deltagande i samling är bland annat ålder på deltagarna och storlek på barngrupperna och hur ofta toddlare fick möjlighet att vara delaktiga under samlingarna. Resultatet i denna fallstudie visar på hur toddlares delaktighet i samling ser ut i förhållande till om pedagoger använder sig av nivåerna i Shiers modell om ökat deltagande eller inte. Studien visade att barn blev lyssnade till vid alla samlingar förutom en. Den visade också att det fanns ett system för att göra toddlares delaktiga, en turordning, vid nästan samtliga. Men det fanns inget system för att ge barnen inflytande över samlingen, utan detta kom spontant och handlade om sånger eller behandling av rekvisita. Resultatet i denna fallstudie kan vara användbart i förskola där personalen vill öka barns delaktighet och spontana inflytande i samling. Bristen på barninflytande som denna fallstudie visar på i samling skulle vara intressant att utveckla i vidare forskning.

Studiens mål är att belysa hur förskollärare beskriver sina syften med samlingsstunder i förskolan. För att skapa en helhetssyn på förskollärares syften, undersöker vi hur de definierar fenomenet samling, deras intentioner med samlingar samt vilken roll samlingen har i deras verksamhet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade och verksamma förskollärare. Deltagarna valdes med hjälp av ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval. Empirin har analyserats utifrån Säljös (2015) tolkning av det sociokulturella perspektivet. Analysen belyser att förskollärare till stor del definierar fenomenet samling på liknande sätt: att gruppen på avdelningen samlas gemensamt. Samtidigt finns det delar av definitionen som skiljer sig åt, exempelvis gruppens storlek, platsen betydelse, samlingens längd samt hur återkommande den är. Förskollärarnas intentioner med samlingar visade sig bestå av i huvudsak tre områden, att skapa gruppgemenskap, barns lärande och hantera konflikter. Samlingens roll i verksamheten har kategoriserats i fyra teman: tid för förberedelse och organisation, tid för temaarbete, tid för återhämtning och samling som traditionsbärare.

The collecting of different material cultures has been portrayed as a popular lifestyle among folk researchers. The Sami culture has not been treated differently. George Stephens (1813-1895) was a professor at Uppsala and Copenhagen University and owner at Huseby in Småland. The essay has identified that a large number of the artefacts categorised as Sami were in fact of non-Sami background. George Stephens left the collection to the future without describing the origins of the Sami collection, leaving only notes for us to analyze. His work of historical melodies would significantly assist our searching for the truth concerning the objects including experts pinpointing the objects creators and cultural identity throughout Sápmi and history. This essay is an attempt to clarify both the cultural and historical background of said objects and to apply the Actor-Network Theory on the collections founder George Stephens. The study is based on Tetteris method of materialistisc analyzation aswell as Pearces method of specialist inclusion. The studies theory is based of Latour and Laws Actor-Network Theory, also called ANT, which maps relationships of people and intentions. A collectors network of contacts is vast, so a narrowing a network to George Stephens contacts creates the best possible approach to anwser the studies questions.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ofta och vilka matematiska begrepp pedagogerna använder sig av vid rutinsituationer och planerade situationer. För att kunna studera detta har vi gjort observationer med hjälp av ljudinspelning och observationsprotokoll. Studien bygger på kvantitativa data, utifrån de strukturerade observationerna. Vi studerade sammanlagt fem pedagogers matematiska begreppsanvändning vid måltid och samling. Vår förhoppning med denna studie var att få en större förståelse om hur viktigt det är att belysa matematiken i förskolan. Det har visat sig att det används matematiska begrepp under samling och måltidstillfällen i olika utsträckningar. Det vi märkt är att matematiken finns överallt omkring oss. Det kan vara en potatis som delas på hälften och nämns vid namnet hel och halv. Det kan även vara en pinne som är längre än de andra pinnarna. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen. Materialet visar också attbarn gärna vill vara med och ha inflytande över samlingen men att de upplever attpedagogerna inte tillåter det. Pedagogerna däremot anser att barnen får vara med ochbestämma men att barnen inte är medvetna om det. / Uppsatsnivå: C

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats. Detta för att undersökningen grundas i en fenomenografisk ansats då vi vill ta reda på pedagogers uppfattningar och tankar kring samlingen i förskolan.ResultatVi har utifrån svaren analyserat och kategoriserat olika uppfattningar. Dessa kategorier blev Vikänsla och gemenskap, Delaktighet och Lärandetillfällen. Vad samling genererar i samt varför den finns i verksamheten gav samtliga pedagoger ett gemensamt svar. Samling är att komma tillsammans och därav att gemenskapen stärks. Resultatet visar vidare att det finns delade meningar vad den ska innehålla samt hur organisationen är uppbyggd. Barns delaktighet är tydlig för vissa men hamnar i skymundan för andra. Vi hoppas att denna stu-die ska göra att pedagoger ute i verksamheten ska få en tanke kring samlingens pedagogiska mål samt innehåll. Vi vill utifrån detta att de normer och värderingar som finns ute i verk-samheten, till exempel kring organisation, och att pedagoger reflekterar och utvecklar nya tankar och därav inte stannar upp i utveckling. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Samlingen har sitt ursprung i Fröbels pedagogik och är i dagens förskola en del av dendagliga verksamheten. Samlingen har utformats till att stödja en demokratisk uppfostranoch även till att ge barnen en struktur i vardagen eller för att lära barnen grundläggandebegrepp. Dagens samling består både av rutiner som ser likadana ut varje dag ochvariation beroende på vad förskolan arbetar med.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger och barn på fyra stycken utvaldaförskolor ser på samlingen och dess innehåll. Syftet med studien är också att undersökaom barnen känner att de kan påverka samlingens innehåll och om pedagogerna tror attsamlingen påverkar barnens utveckling.METOD:Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Observationerna avsamlingen använde vi som grund för de intervjufrågor vi sedan ställde. Vi har intervjuatbåde barn och pedagoger.RESULTAT:De flesta pedagoger i vår studie uttrycker att samlingen är en tid att skapa en gruppkänslaoch lära barn sociala regler. Pedagogerna planerar samlingen för att koppla till teman ochandra händelser och olika lärandemetoder. Många pedagoger i studien anser attutvecklingen barn gör i förskolan sker under hela dagen och inte bara under samlingen.En del pedagoger uttrycker att det är lättare att ta tillvara på barnens inflytande under smådelar i samlingen. Barnen uppfattar att det är pedagogerna som bestämmer vad som skahända under samlingen men uttrycker också att de får igenom önskningar om lekar ochsånger.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka delar av matematiken som vanligtvis ingår i de olika delarna av samlingen på förskolan. Den tittar även närmare på hur medvetna pedagogerna är om ämnet matematik i samlingen samt hur det fungerar som inlärningstillfälle för barnen. Två avdelningar på olika förskolor har medverkat i undersökningen. Metoden som används för att få fram resultatet är enkätundersökningar bland pedagoger samt videoobservationer av samlingen. Pedagogerna hade olika kunskaper om ämnet matematik och endast hälften hänvisade till läroplanen på frågan om de hade en medveten målsättning inom ämnet matematik i samlingen. Matematiken fanns genomgående i samlingen och om det används på rätt sätt så kan det vara ett bra tillfälle för barnens utveckling och lärande.</p>

<p>Musik är någonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller åtminstone har någon relation till.  Musik blir också en allt större del av barnens vardag då de matas med musik från många olika håll via media mm. Att musik är viktigt betonas i styrdokument från förskolan där det bl.a. står att förskolan skall sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att använda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sång och musik. Då sång och musik i förskolan ger möjlighet att inrymma mycket mer än text och toner används begreppen musisk aktivitet samt musisk verksamhet och därmed ges en vidare betydelse på begreppen.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå och beskriva den musiska verksamheten på förskolan samt betydelsen av pedagogernas samspel med barnen under musiska aktiviteter. Genom deltagande observationer observerades två förskoleavdelningar under fem heldagar vardera. Det som observerades var hur användandet av musik såg ut, vid vilka tillfällen musik användes, hur samspelet såg ut mellan barn och pedagog samt barnens reaktioner under musikverksamhet.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visade att musisk verksamhet tillsammans med pedagogerna oftast skedde under, av pedagogerna, planerad verksamhet i form av samlingar. Barnen visade starkt intresse för musik och tog ofta initiativ till musisk verksamhet. Observationerna visade även att barnen ofta ville ha musisk aktivitet i samspel med andra och om detta inte skedde påbörjade barnen hellre någon annan aktivitet.  Pedagogerna i studien var inte ofta med på barnens spontana musiska verksamhet men däremot sjöng de ofta spontant tillsammans med barnen vid olika tillfällen.</p><p> </p><p>En viktig slutsats av undersökningen är att det finns många tillfällen under dagen i förskolan som pedagoger kan arbeta med musik utifrån barnens initiativ, men att många av dessa tillfällen missas på grund av att pedagogerna är alltför inriktade på sin egen planerade musiska verksamhet. Det har även visat sig vara viktigt med kvalitet i den musiska verksamheten för att barnen ska känna engagemang och mening med musiken. Denna undersökning kan, för pedagoger, synliggöra vikten av att ta tillvara barnens musikintresse och tillmötesgå deras initiativtagande när det gäller musisk verksamhet.</p><p> </p><p> </p><p> </p>