Ledarskap är ett begrepp som är vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehåller begreppet och vad innebär det att vara en god ledare? Frågar man tio individer vad begreppet betyder för dem får man säkerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras värderingar och erfarenheter. Ämnet är också mycket populärt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berättar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom åren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmän acceptans. Dock är många eniga om att ledarskap är ”att påverka någon/några i syfte att nå ett visst mål”.  Intressant är att ställa sig frågan vad det här innebär mer konkret och hur kan organisationen underlätta ledarskapet. Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning kadetter väljer att identifiera sig med Militärhögskolan Karlberg och att undersöka hur sambandet ser ut mellan social sammanhållning och prestation under övningen Kuben. Arbetet utgår från en fallstudie av övningen Kuben. Detta på grund av att övningen konkretiserar betydelsen av ledarskap och underlättningar för det individuella motivation-och meningsskapandet på ett isolerat och tydligt sätt. Empirin insamlas genom personliga intervjuer med deltagare som påbörjat den prestationsinriktade delen av övningen Kuben men som av någon anledning inte fullföljt den samma samt en kontrollgrupp bestående av individer som deltagit i övningen full ut. Resultatet av studien visar att det går att se ett kausalt samband mellan upplevd tillhörighet och identifiering till något av Försvarsmaktens förband och prestationen under övningen Kuben.

Inledningsvis ämnade studien att undersöka betydelsen av sammanhållning samt dess processer i fotbollslag. Tidigt i studien upptäcktes det att endast bra sammanhållning var otillräckligt i de flesta nivåer av fotboll, utan det söktes något mer. Detta ledde till en kollektivistisk kultur som främjar utveckling och prestation. Denna kultur är resultatet av intervjuer gjorda med spelare och tränare, en observation av semi-professionellt lag samt en dokumentanalys av Sir Alex Fergusons biografi. Valet av samtliga källor har varit att få information av så hög kvalité som möjligt. Samtliga intervjukällor har antingen spelat på professionell nivå eller tränat lag på den nivån. Målsättningen har varit att kunna framställa ett resultat som speglar fenomenet i helhet men också inom kategorier. Detta är för att en förståelse ska skapas om varje dels utbredd och sedan kunna koppla tillbaka det till den kollektivistiska kulturen. Allt hänger ihop och varje kategori behövs för att det ska kunna bli en helhet. Detta fenomen är ’som förklarat’ inte något som utgåtts ifrån eller ens varit del av förkunskaperna. Genom att använda grundad teori (GT) som är en induktiv metod har jag enligt syftet låtit en teori växa fram stegvis under studiens gång. Resultatet är en samling av data som uttrycker en vilja att utvecklas och prestera så bra som möjligt och genom det föds kollektivistisk kultur. De kategorier som visat sig vara utgörande av fenomenet är: Identitet,respekt för laget, få alla dra åt samma håll och förståelse. Dessa kategorier är resultatet som gås igenom, först var för sig och sedan hur de alla ihop skapar en helhet. Efter det diskuteras resultatet, först i relation till den tidigare forskningen och sedan genom perspektivet av två olika teorier. De teorier som tillämpas i studien är Michel Foucaults teori om disciplin och Richard Jenkins teori om individuell och kollektiv identitet. Studien bekräftar den tidigare forskningen samt påvisar behovet av vidare utveckling, då området är relativt nytt och det, i ljuset av denna studie, finns det ytor som är dåligt klarlagda.

Leadership is considered one of the most important factors when it comes to the experience of a well-functioning workplace and therefore there are many studies about leadership. Our study aims to examine how the experiance of a well-functioning workplace can be explained by the cohesion instead of just leadership. To study the cohesion it has been important to ensure the corporate culture that prevails. We have studied this by examine the company's standards and values, the invisible culture. The study is conducted at a company that is in the middle of a valuation process, which means that they do not have any formal values that they work for. Despite this, the employees have a common understanding of how the values of the company are ​​perceived. This is a result of a strong cohesion. The study is based on a qualitative approach where we conducted interviews with eight employees in a recruitment company in southern Sweden. We have also done simple observations when we spent a lot of time at the company's office. We have analyzed our material using three key concepts; corporate culture, autonomy and roles. These concepts also became our keywords. The results of the study shows that a good cohesion is the key to a functioning workplace. Our conclusion is that it is not only the leadership that is the foundation for a well-functioning workplace. Leadership is a contributing factor, but it is the leardership together with the employes that create a well-functioning workplace.

Syftet med uppsatsen var att skapa en djupare förståelse för den upplevsele som anställda i en statlig myndighet har avseende friskvårdssatsning med gemensamma träningspass och dess betydelse. Frågeställningar som har använts för att besvara syftet är hur upplevelsen av friskvårdssatsningen har varit, vilken betydelse satsningen har haft för den sociala sammanhållningen samt vilken betydelse den har haft för arbetssituationen. Arbetet baserades på en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide. Krav-kontroll-stöd modellen av Karasek och Theorells (1990) samt KASAM av Antonovsky (2005) har legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk.  Resultatet visade att upplevelsen av friskvårdssatsningen hade varit roligt och givande för deltagarna. Samtliga deltagare upplevde ett förbättrat välmående som visade sig på olika sätt, främst visade det sig i form av en piggare och gladare version av sig själva samt att orken på arbetsplatsen förbättrades, detta främst de dagar träningspassen genomfördes. Friskvårdssatsningen skapade en energiboost, deltagarna betonade vikten av det hade fått kämpa tillsammans och att den energi som frambringades på träningspassen följde med till arbetsplatsen. Relationerna och sammanhållningen på arbetsplatsen hade förbättrades på grund av att deltagarna hade lärt känna varandra bättre och på ett personligare plan. De förbättrade relationerna och den stärkta sammanhållningen i relation till deras egna välmående hade bidragit till förbättrad arbetsglädje och arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att friskvårdssatsningen hade påverkat arbetet på olika sätt, dels i form av att ett större engagemang och samt att motivation hade frambringats till arbete. Vissa deltagare upplevde även att de hanterade arbetet på ett bättre sätt, dels för att deras upplevda stressnivå hade reducerats, de kändes sig tryggare samt att de upplevde en högre grad av socialt stöd.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur ett antal svenska bandytränare beskriver sammanhållning, hur tränare tycker att de ska arbeta med sammanhållning samt vilka fördelar tränare upplever med ökad sammanhållning i sitt bandylag. Studien ska förhoppningsvis ge en insikt över hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning i deras arbete, vilket skulle kunna visa på styrkor och förbättringsmöjligheter. Frågeställningar: Hur beskriver bandytränare sammanhållning? Hur arbetar bandytränare med sammanhållning? Vilka fördelar upplever bandytränare att bra sammanhållning ger? Metod  Studien undersökte hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning genom individuella semistrukturerade intervjuer. Tränarna som deltog i studien var män som hade en medelålder på 49 år och en median på 51 år. Tränarnas berättelser har analyserats genom innehållsanalys. Resultat  Tränarna anser att sammanhållning är viktigt i ett lag och att det ständigt förändras. Arbetet med sammanhållning ska ske långsiktigt och kontinuerligt. Strategier för att nå sammanhållning är ökad kommunikation som är rak och öppen både mellan spelare och mellan tränare och spelare. Tränare arbetar med att bygga rätt kommunikationsnormer genom att närvara i träningsmiljöer där spelarnas kommunikation sker. Aktiviteter som har annat innehåll än bandy ses som en bra strategi för att bygga sammanhållning genom att spelare får en större förståelse för andra spelares roller i laget. Fördelarna med sammanhållning enligt tränarna är bland annat att spelare kämpar hårdare för varandra och att de trivs och stöttar varandra.   Slutsats Tränarna har en gemensam syn på sammanhållningens karaktär och dess fördelar men har varierande uppfattning hur de ska arbeta med sammanhållning. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: <i>Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret?</i> Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper. Studiens andra syfte var att undersöka samband mellan formulärets olika kohesionsmått utifrån frågeställningen: <i>Hur ser sambanden ut mellan formulärets olika aspekter och modeller av gruppkohesion?</i> Resultaten från 69 grupper tyder på att interpersonell attraktion är en typ av kohesion som skiljer sig mycket från andra aspekter och modeller, om den alls är en aspekt av kohesion. Resultatet tyder även på att övriga kohesionsmodeller på olika sätt fångar ungefär samma fenomen. Slutligen diskuteras vilka kohesionsaspekter som utifrån resultaten kan liknas vid varandras, respektive vilka som bör hållas isär.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som påverkar en bestämd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har båda erfarenheter från grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra människor i en grupp. Uppsatsens centrala frågeställning är:<em> Hur påverkar rollerna, sammanhållningen och kommunikationen de anställdas arbete i en specifik grupp på ett företag inom detaljhandeln? Hur påverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?</em></p><p>Studien bygger på elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestämda arbetsgruppen har en sammanhållning där individernas personliga roller präglar arbetsplatsen mer än de arbetsrelaterade rollerna. Vidare är bristen på kommunikation tydlig då de anställda inte alltid är medvetna om vad yrkesrollerna kräver av dem. Saknaden av klar kommunikation och tydliga direktiv bidrar till att personalen pratar bakom ryggen på varandra samt att motivationen inte når sin fulla potential i arbetsgruppen. Därtill påverkar chefen gruppen och deras gemensamma arbetsprestationer eftersom hon på grund av sitt relationella ledarskap inte i tillräcklig utsträckning förmår att styra och utveckla gruppen.</p>

Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret? Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper. Studiens andra syfte var att undersöka samband mellan formulärets olika kohesionsmått utifrån frågeställningen: Hur ser sambanden ut mellan formulärets olika aspekter och modeller av gruppkohesion? Resultaten från 69 grupper tyder på att interpersonell attraktion är en typ av kohesion som skiljer sig mycket från andra aspekter och modeller, om den alls är en aspekt av kohesion. Resultatet tyder även på att övriga kohesionsmodeller på olika sätt fångar ungefär samma fenomen. Slutligen diskuteras vilka kohesionsaspekter som utifrån resultaten kan liknas vid varandras, respektive vilka som bör hållas isär.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som påverkar en bestämd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har båda erfarenheter från grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra människor i en grupp. Uppsatsens centrala frågeställning är: Hur påverkar rollerna, sammanhållningen och kommunikationen de anställdas arbete i en specifik grupp på ett företag inom detaljhandeln? Hur påverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete? Studien bygger på elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestämda arbetsgruppen har en sammanhållning där individernas personliga roller präglar arbetsplatsen mer än de arbetsrelaterade rollerna. Vidare är bristen på kommunikation tydlig då de anställda inte alltid är medvetna om vad yrkesrollerna kräver av dem. Saknaden av klar kommunikation och tydliga direktiv bidrar till att personalen pratar bakom ryggen på varandra samt att motivationen inte når sin fulla potential i arbetsgruppen. Därtill påverkar chefen gruppen och deras gemensamma arbetsprestationer eftersom hon på grund av sitt relationella ledarskap inte i tillräcklig utsträckning förmår att styra och utveckla gruppen.

Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för såväl relationens varaktighet och välmående, som för den enskilda individens välmående. Det är därmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder på att relationskvaliteten försämras över tid, samt lider en plötslig försämring vid övergången till föräldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslängden vid övergången till föräldraskap påverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslängden vid barnets ankomst påverkar relationskvaliteten är ett område som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel än är ett huvudsyfte. För att nå en ökad förståelse för familjedynamiken anses dock detta värdefullt att studera. Denna studie avsåg därmed att besvara följande frågeställningar: Är relationskvaliteten beroende av relationens längd? Är relationskvaliteten beroende av relationslängden vid övergången till föräldraskap? Relationskvalitet definierades i denna studie med kvalitetskomponenterna tillfredställelse, sammanhållning och konfliktnivå. För att besvara frågeställningarna användes delar av datamaterialet "Familj och arbetsliv på 2000-talet". Materialet inkluderar män och kvinnor i Sverige, födda 1968, 1972, 1976 och 1980. Resultaten från genomförda regressionsanlyser visade att kvinnors, men inte mäns, relationskvalitet är beroende av relationens längd, och relationens längd vid övergången till föräldraskap. Sammantaget uppvisade kvinnorna en kvalitetsminskning över tid, samt att det är mer fördelaktigt för relationskvaliteten desto senare i relationen övergången till föräldraskap sker. Ytterligare forskning, med mer valida mätinstrument, samt större urval, krävs dock för mer generella och pålitliga slutsatser. I teoretiskt hänseende anses emellertid denna studie bidra till att området kan anses värdefullt att ytterligare undersöka och diskutera.