<p><strong>Aim:</strong> Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.</p>

Aim: Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.   Method: The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.   Result &amp; Conclusions: The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.   Suggestions for future research: Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.   Contribution of the thesis: The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution. / Syfte: Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.   Metod: Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som är viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhållningen inom målgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhållning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar på dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 män och 50 kvinnor, i åldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjälp av ett frågeformulär baserat på QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ). Data analyserades i PASW. Resultaten visade att undersökningsdeltagarna ansåg inre motivationsfaktorer lika viktiga som de yttre. Vidare visade resultatet att serviceinriktad personal har en högre uppgiftssammanhållning än social sammanhållning. Resultatet visade korrelation mellan motivationsfaktorer och sammanhållning. Avslutningsvis uppvisades signifikant samband mellan inre motivationsfaktorer och kontroll samt ett flertal positiva korrelationer mellan sammanhållning och kontroll i arbetet samt socialt stöd. / The purpose of this study was to examine which motivational factors, intrinsic/extrinsic, that’s important for personnel working in the service sector. The participants perception of their group cohesion was examined. One specific interest was to examine correlations between cohesion and intrinsic/extrinsic motivational factors, further if control and social support correlated with those factors. The participants were 88 individuals, 38 men and 50 women in the ages 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). A questionnaire based on QPS Nordic and Group Environment Questionnaire (GEQ) was used. The result showed that the participants perceived both intrinsic and extrinsic as important motivational factors. Further the results showed that the participants experienced higher task cohesion than social cohesion in their work groups. The result showed correlation between motivational factors and cohesion. Moreover, the result showed significant correlation between intrinsic motivational factors and control. Finally, many correlations between cohesion and control in work and social support were found.

The purpose with this study is to inquire how a number of active preschool teachers use music in their daily work with children. It also looks at the meaning they think music can have to the whole group of children, especially in terms of solidarity and interaction in the group. In order to study this I chose to use questionnaires as the method. These questionnaires consisted of open questions to enable longer answers from de participants in an effort to hear their thoughts and get their point of view. The result of this study shows that all of the participants seem to have good experiences from musical activities with the preschool children. They all state that they think music has a significant meaning for solidarity and interaction in the children´s group. Many of the participants also seem to connect music with other subjects, such as development of language, communication, movement and feelings. To understand the data gathered from the study I used the theory of developmental psychology and also the sociocultural perspective. / Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma pedagoger använder sig av musik i förskolans verksamhet samt hur de ser på musikens betydelse för barns sociala gemenskap och barngruppens sammanhållning. För att undersöka detta valde jag att använda mig av enkäter som metod. Jag valde att använda mig av öppna frågor i enkäten för att göra det möjligt för de deltagande att lämna längre svar och på så vis lättare få fram deras egna erfarenheter och åsikter. Resultatet av min studie visar att alla de deltagande i studien verkar ha positiva erfarenheter av musikanvändning i förskolan. Samtliga av pedagogerna uppger i sina svar att de anser att musik har betydelse för barngruppens sociala sammanhållning. Många kopplar även samman musik med andra områden som exempelvis språkutveckling, kommunikation, rörelse och känslor. De teorier jag utgår från i den här undersökningen är sociokulturellt perspektiv samt utvecklingspsykologi.

Author: Amina Hassan &amp; Ronhi Ak Title: Impact of asylum on asylum seekers Supervisor: Gunilla Carstensen The purpose of this study is to investigate the impact of asylum seekers and understanding the asylum process and the perceived illness during the asylum process. The study also aims to map stigmatization in the concept of illness among asylum seekers. The theoretical basis of the essay is the theory of Antonovsky salutogenesis about the sense of context and Elias &amp; Scotsons stigma theory. Qualitative interviews have been conducted with four people, all of whom have undergone an asylum process where the analysis was conducted using a thematic method of analysis. The result of the study shows that it is a psychologically and emotionally stressful process to apply for asylum, which affects the health. The uncertainty of not knowing whether to stay in the country in combination with the severe trauma from their country of origin give the interviewees an impression that the asylum process is stressful and places great mental demands on people. The main cause has been understanding of the asylum process, all interviewees showed a low sense of comprehension and it could be a contributing factor to the deterioration of health among asylum seekers. This results in their health deteriorating and they are likely to suffer from stress, depression and PTSD for the trauma they have experienced. As regards stigmatization, the results show that asylum seekers tend to avoid seeking help because of the fear of being isolated and stamped as a deviation of their own ethnic group. / Syftet med den här studien är att undersöka asylsökandes stresspåverkning och förståelse för asylprocessen samt den upplevda ohälsan under asylprocessen. Studien har även som avsikt att kartlägga stigmatiseringen i begreppet ohälsa bland asylsökande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Antonovskys salutogenes teori om känslan av sammanhang och Elias &amp; Scotsons stigmatiseringsteori. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer som alla har genomgått en asylprocess där analyseringen gjorts med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att det är en psykiskt och känslomässigt påfrestande process att ansöka om asyl, vilket också påverkar hälsan. Ovissheten kring att inte veta om man får stanna kvar i landet i kombination med svåra trauman från sitt hemland resulterar i att intervjupersonerna upplever asylprocessen påfrestande och ställer stora psykiska krav på personerna. Det som har varit den väsentliga påverkningsorsaken har varit förståelsen över asylprocessen, samtliga intervjupersoner uppvisade en låg känsla av begriplighet vilket kan vara en bidragande faktor till att hälsan försämras hos de asylsökande. Detta resulterar i att deras hälsa försämras och de riskerar att drabbas av stress, depressioner och PTSD p.g.a. trauman de har upplevt. När det gäller stigmatisering visar resultaten att asylsökande tenderar att undvika att söka hjälp på grund av rädslan för att bli isolerade och stämplade som avvikande av den egna etniska gruppen.

The aim of this study was to examine the managers view on how Covid-19 has affected the social cohesion in organizations. The questions that were in focus in this study was: How did managers experience that social cohesion has changed during Covid-19? Which tools has the managers used to manage the social cohesion during Covid-19? And also, what difficulties does the managers experience that exist around the social cohesion in the organization? The goal with this study was to illustrate the importance of social cohesion in organizations and it will enhance the awareness of management responsibilities. The research methodology follows the hermeneutic approach, which we use to conduct qualitative interviews with eight managers from different organizations. The study´s results have been analyzed based on Randall Collins' theory of interactive ritual chains, Thomas Scheff’s theory of social connections, and Göran Ahrne’s theory of organization.  The results show that the managers did not experience any change in the social cohesion during Covid-19. According to respondents, the new management tool introduced under Covid-19 were the digital tools, for example Teams. Managers experience that in order to strengthen social cohesion, it is increasingly important to express gratitude to employees.

Tidigare forskning visar på ett samband mellan sammanhållning och prestation i grupper av olika slag. Mätmetoder och omständigheter skiljer sig dock markant och behovet av vidare forskning om detta samband är stort. Syftet med denna uppsats var att undersöka sambandet mellan sammanhållning och prestation i en militär kontext. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ studie om sambandet mellan gruppers sammanhållning och deras prestation. Urvalet bestod av amfibiesoldater (n=91) som deltog i Övning amfibie 2023. Sammanhållning och prestation mättes på samtliga individer och värdena sammanställs inom respektive grupp som de var indelade i. Sammanhållningen mättes genom att använda ”The group environment questionnaire” (GEQ) som är ett frågeformulär som mäter sammanhållning i flera dimensioner. Dessa dimensioner består av: individens attraktion till gruppen uppgift (IAU), individens attraktion till gruppen social (IAS), gruppintegration uppgift (GIU) och gruppintegration social (GIS).  Prestationen bedömdes av övningsledningen vid varje moment av övningen.   Resultatet visade på att det finns ett samband (r&gt;0,5; p&lt;0,05) mellan gruppsammanhållning uppmätt med GEQ och gruppens prestation. Tydliga skillnader visade sig finnas i faktisk prestation och uppmätt gruppsammanhållning mellan tillfälligt sammansatta grupper och ordinarie grupper. Baserat på resultatet drogs slutsatsen att sammanhållning har ett samband med gruppers prestation till en viss utsträckning. Sammanhållning bidrar även till andra psykiska och psykosociala fördelar som främjar arbetsklimatet och individen. Därmed bör sammanhållning även i fortsättning ligga i fokus då militära och andra organisationer utvecklar sina organisationer. / Previous research has shown associations between cohesion and performance. However, measurement methods and circumstances differ and the need for further research is significant. The aim of this paper was to examine the relationship between cohesion and performance in a military context. To achieve this, a quantitative study is carried out on the relationship between group cohesion and group performance. The sample consists of Swedish marines (n=91) participating in a training exercise called: “Övning amfibie”. Cohesion and performance are measured on all participants and the values are compiled within the respective groups they are divided into. Cohesion is measured by using "The group environment questionnaire" (GEQ) which is a questionnaire that measures cohesion in several dimensions. These dimensions consist of: Individual Attractions to the Group- Social (ATGS), Individual Attractions to the Group-Task (ATGT), Group Integration-Social (GIS) and Group Integration-Task (GIT).  The performance is assessed by the officers coordinating the exercise at each stage of the exercise. The result shows that there was an association (r&gt;0,5; p&lt;0,05) between group cohesion and the group performance. Clear differences were found in performance and cohesion between temporarily assembled groups and regular groups. In conclusion this paper has shown association between group cohesion and group performance to a certain extent. Cohesion also contributes to other psychological and psychosocial benefits that promote the working climate and the individual’s wellbeing. Thus, cohesion should continue to be in focus when military and other organizations develop their organizations.

Bakgrund: Studien handlar om hur hybridarbete har påverkat arbetet på lokala bankkontor i Sverige under de senaste åren och chefers roll i att anpassa sig till denna förändring. Hybridarbete definieras som en flexibel arbetsform där anställda kan arbeta både på distans och på plats på kontoret. Covid-19 pandemin har påskyndat införandet av distansarbete och lett till en ökning av hybridarbete, vilket har förändrat hur människor arbetar. Inom banker har det traditionellt sett funnits en hög grad av fysisk närvaro på kontoret, vilket gör att det kombinerade arbetet kan ha en stor påverkan på branschen. Studien fokuserar på hur 10 chefer på olika lokala bankkontor har anpassat sig de nya ledarskapsutmaningar som uppstått till följd av ökningen av hybridarbete, såsom en uppluckring av gränsen mellan arbetsliv och privatliv samt-, stress och utmaningar i ledarskapet gällande att skapa teamsammanhållning och en fungerande kommunikation. Syfte: Studien avser att skapa förståelse samt undersöka ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten samt analysera hur chefer på lokala bankkontor i Sverige hanterar dessa utmaningar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tio chefer från lokala bankkontor runt om i Sverige. Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst då de deltagande kan ge sina perspektiv kring ledarskapsutmaningar och hur de hanteras av cheferna. Resultat: Studien identifierade ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten inom lokala bankkontor inklusive kommunikation, teamsammanhållning, teamets effektivitet, teknologi och Work-life Balance. Cheferna hanterade dessa utmaningar genom att införa digitala kommunikationsverktyg, organisera virtuella möten och aktiviteter för att främja teamsammanhållning samt möjlighet till fysiska möten och kompetensutveckling. Slutsats: För att framgångsrikt hantera utmaningarna med hybridarbete i banksektorn betonar studien vikten av att chefer investerar i digitala verktyg, kommunicerar tydligt, balanserar arbete och privatliv samt skapar en stöttande arbetsmiljö. Genom att anpassa sitt ledarskap och vidta åtgärder för att möta dessa utmaningar kan chefer skapa en effektiv och välfungerande hybrid arbetsmiljö som främjar välbefinnande och produktivitet hos sina medarbetare. / Background: The study is about how hybrid work has affected the work at local bank offices in Sweden in recent years and the role of managers in adapting to this change. Hybrid work is defined as a flexible form of work where employees can work both remotely and on site in the office. The Covid-19 pandemic has accelerated the adoption of remote working and led to an increase in hybrid working, which has changed the way people work. Within banks, there has traditionally been a high degree of physical presence in the office, which means that the combined work can have a large impact on the industry. The study focuses on how 10 managers at different local bank branches have adapted to the new leadership challenges that have arisen as a result of the increase in hybrid work, such as a loosening of the boundary between work and private life as well as, stress and leadership challenges related to creating team cohesion and effective communication. Purpose: The study intends to create understanding and investigate leadership challenges in the hybrid workplace context and analyze how managers at local bank offices in Sweden handle these challenges. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were conducted with ten managers from local bank offices around Sweden. The qualitative method is best suited as the participants can give their perspective on leadership challenges and how they are handled by the managers. Result: The study identified leadership challenges in the hybrid workplace context within local bank branches including communication, team cohesion, team effectiveness, technology and work-life balance. Managers addressed these challenges by introducing digital communication tools, organizing virtual meetings and activities to promote team cohesion, as well as opportunities for physical meetings and skill development. Conclusion: To successfully manage the challenges of hybrid working in the banking sector, the study emphasizes the importance of managers investing in digital tools, communicating clearly, balancing work and personal life and creating a supportive work environment. By adapting their leadership and taking action to meet these challenges, managers can create an effective and efficient hybrid work environment that promotes the well-being and productivity of their employees.

This study examines primary school teachers approach towards the Abrahamic religions of Judaism, Christianity and Islam. The aim is to make a contribution to the academic discussion of the advantages and disadvantages when teachers emphasize differences or similarities between these religions. In addition, the study highlights the importance of religious education for the promotion of social unity. Also the topic of morality in a society, whether it can strengthen or not the consensus regarding fundamental values, norms and goals. The study is based on a survey of 22 questions in three key areas: Background facts, Lesson planning and teaching, alongside The importance of religion education for individuals and society. The survey was answered by 124 teachers of religion at primary school. Additionally five pedagogical plans from the same selection group have been studied. The results are both quantitative and qualitative. The study rests on the assertion that Abraham's children is a tool that can teach the common history of Judaism, Christianity and Islam. Previous research shows different positions using Abraham's children as a pedagogical concept. The vast majority amongst the participants of the study consider it to be of great importance to show the similarities of religions. As a result they also believe that it has the opportunity to promote social togetherness in a positive direction. Looking at the result through Émile Durheim's theory of social solidarity, this clarifies that an individual as a subject is not the same when part of a collective. Social development will arise when people gather as a group. / Denna studie undersöker hur lärare på låg- och mellanstadiet hanterar de abrahamitiska religionerna judendomen, kristendomen och islam. Syftet är att lämna ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen om för- och nackdelar med att som lärare i religionskunskap främst betona olika religioners olikheter eller likheter. Dessutom belyser studien vilken betydelse religionsundervisningen kan få för främjandet av social sammanhållning och moraluppfattningen i ett samhälle. Det vill säga om den kan stärka samsynen kring grundläggande värden, normer och mål. Studien genomfördes främst med hjälp av en enkät. Denna innehöll 22 frågor uppdelade under de tre rubrikerna Bakgrundsfakta, Lektionsplanering och undervisning, samt Religionsundervisningens betydelse för individ och samhälle. Enkäten besvarades av 124 lärare i religionsämnet på låg- och mellanstadiet. Som komplement har fem pedagogiska planeringar från samma urvalsgrupp studerats. Resultaten är både kvantitativa och kvalitativa. Studien tar avstamp i uttrycket Abrahams barn som ett verktyg för att visa på judendomens, kristendomens och islams gemensamma historia. Inom tidigare forskning finns två konkurrerande uppfattningar om Abrahams barn som pedagogiskt koncept. De allra flesta som deltog i studien anser det vara av stor vikt att visa på religionernas likheter. Som en naturlig följd av detta anser de även att religionsämnet har stor möjlighet att främja den sociala sammanhållningen i positiv riktning. Genom att se resultatet genom Émile Durheims teori om social sammanhållning tydliggörs att en individ som solitär inte är densamma när den ingår i ett kollektiv. När människor samlas i grupp uppstår det sociala fenomen.

Denna kandidatuppsats genomförs på uppdrag av en arbetsgivare. Huvudfokus i denna kandidatuppsats är vad som genererar arbetstillfredsställelse och motivation hos medarbetarna på en kundsupportavdelning. Den specifika avdelningen har högre personalomsättning än resterande avdelningar inom organisationen. Teoretiska utgångspunkter är att medarbetare som känner arbetstillfredsställelse och är motiverade i sitt arbete är mer benägna att stanna i sina arbetsroller. Det påverkar även medarbetarnas välmående, prestationer, utveckling och således organisationens framgång. Motivation skapas utifrån yttre och/eller inre faktorer och baseras på i vilket syfte en individ väljer att handla för självförverkligande eller givet ett förväntat resultat och mål. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjumedarbetare på avdelningen. I resultatet framgår det utifrån medarbetarnas upplevelser att de främsta faktorerna som bidrar till arbetstillfredsställelse är goda interpersonella relationer, stöd och möjlighet till utveckling. Vidare framgår det att medarbetarna främst motiveras av ansvar, bekräftelse, arbetsrelaterade mål och framförallt av att utvecklas. Medarbetarna beskriver en positiv bild av organisationen och avdelning i stort som uppfyller faktorer som är viktiga gällande arbetstillfredsställelse och motivation. Brister beskrivs vara begränsadvariation och utveckling i själva arbetsuppgifterna som stundtals upplevs vara omotiverade. För organisationen kan detta tänkas innebära en utmaning då kundsupport och dessarbetsuppgifter karaktäriseras av enformighet och stagnation som hämmar utveckling. I studien har det framgått att trots arbetsuppgifternas karaktär är arbetstillfredsställelsen högberoende på utmärkande faktorer som kan tänkas kompensera bristerna under en viss tid, dock inte som en långsiktig lösning. Arbetsrelaterade insatser kring utveckling är därför avgörandeför avdelningen för att medarbetarna ska se sin situation inom arbetsrollen/avdelningen som långsiktig.