Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser lagmedlemmar inom ett manligt ishockeylag har kring sammanhållning, samt vilka faktorer som upplevs vara betydande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Syftet med studien var även att få en fördjupad kunskap kring hur lagets upplevda sammanhållning påverkar den idrottsliga prestationen. Studiens teoretiska ramverk baseras på en begreppsmodell över lagsammanhållning i idrottslag, vilket är en modell som förklarar social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning samt de två huvudgrupperna; gruppintegration och individens attraktion till gruppen. För att undersöka studiens syfte så använde sig författarna till denna studie av semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta personer deltog i studien och intervjuades utifrån en intervjuguide vilken var inspirerad av mätinstrumentet Group Environment Questionnaire. Studiens deltagare var mellan 20-28 år. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att manliga idrottare upplever sammanhållning som en central del av ett idrottslag och anser att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna uppmärksammade främst social sammanhållning som en framgångsrik faktor kopplat till prestation. Slutsatsen är att sammanhållning som helhet är en central faktor för ett fungerande och framgångsrikt idrottslag. / The purpose of the study was to investigate what experiences team members within a male ice hockey team have about cohesion, as well as what factors are perceived to be important for social cohesion and task-oriented cohesion. The purpose of the study was also to gain an indepth knowledge of how the team's perceived cohesion affects athletic performance. The study's theoretical framework is based on a conceptual model of team cohesion in sports teams, which is a model that explains social and task-oriented team cohesion as well as the two main groups; group integration and the individual's attraction to the group. To investigate the purpose of the study, the authors of this study used semi-structured interviews as a method. Eight people participated in the study and were interviewed through an interview guide which was inspired by the measuring instrument Group Environment Questionnaire. The participants of the study were between 20-28 years old. The collected material was analyzed through a thematic analysis. The results of the study show that male athletes experience cohesion as a central part of a sports team and believe that there is a connection between team cohesion and performance. The participants of the study paid particular attention to social cohesion as a successful factor linked to performance. The conclusion is that cohesion as a whole is a central factor for a functioning and successful sports team.

Studien genomfördes med ambitionen att undersöka dels huruvida invånarna som bor i miljonpro- grammets höghus upplever kollektiv styrka1 och dels vilken betydelse detta har haft för den höga brottsfrekvensen i området. Studien genomfördes med en kvalitativ dataanalys av intervjumaterial hämtat från intervjuer som utfördes med invånarna på Malmvägen, i Sollentuna kommen, Stock- holms län. Studiens resultat påvisade att invånarna som bor i miljonprogrammets höghusområdet ofta upple- ver en låg kollektiv styrka. Boendeformen gör socialiseringsprocessen mer utmanande för de som bor där. Flervåningshusen med många lägenheter kombinerat med den stora befolkningen har gjort det svårt för invånarna att lära känna sina grannar. Detta gör att folk blir anonyma och att viljan att ingripa för bostadsområdets säkerhet blir låg. Förslag som de boende själva lyfter fram för att motverka detta är olika insatser som mobiliserar lokala krafter i området.

God anda är en av flera utpekade krigföringsprinciper i Arméreglemente taktik samt Doktrin för gemensamma operationer. Andan och moralen bland soldater anses av militärteoretiker vara några av de viktigaste faktorerna för striden. Trots detta är god anda i svensk doktrin inte bedömd som en av de prioriterade principerna, och den vägledning doktrinforskare anser nödvändig för att principerna skall komma till sin fulla rätt verkar saknas. Studiens syfte är att ur ett kvalitativt perspektiv skapa vetenskapligt grundad förståelse om krigföringsprincipen god anda. Förståelse skapas induktivt genom reflexiv tematisk analys av taktiska arméofficerares förståelse av god anda som krigföringsprincip, samt om dess innebörd. Resultatet visar att förståelsen av god anda utgår från officerens erfarenhet där mer erfarna officerare förstår god anda intuitivt och som komponent av de moraliska faktorerna. I en ny roll, eller för en nyutbildad officer, ser respondenterna fördelar med att god anda är en utpekad krigföringsprincip. God anda förstås då som kontrollfunktion för att säkerställa att officeren tänkt på ”allt”. God anda ses vara kontextberoende och uppfattas som en förutsättning för att övriga principer skall lyckas. Utgående från erfarenheter förstås god anda genom tre teman: individuella och mellanmänskliga faktorer; god andas karaktäristik samt organisatorisk påverkan på god anda. Viktigast är de mellanmänskliga faktorerna där gemensamma upplevelser är grunden, och ledarskapet fyller en viktig, men inte avgörande roll. De individuella faktorerna, vilka främst tar sig uttryck i individens vilja att strida, påverkas starkt av de mellanmänskliga faktorerna. Organisatoriska faktorer påverkar andan i positiv eller negativ riktning, mycket beroende på hur chefen genom ledarskapet hanterar samtliga komponenter. Karaktäristikan belyser bl.a. syftet med god anda, att skapa effekt i striden.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden.  Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Social loafing is a phenomenon where individuals exert less effort in a group than when working alone. Social loafing has been widely examined through experimental studies, primarily conducted on face-to-face teams. The recent COVID-19 pandemic changed the working patterns around the world, increasing the amount of remote work in our society. This shift in working patterns resurfaces social loafing as an important area of research. Understanding the relationships between social loafing and its factors is important for increasing individual team members' efforts. This bachelor’s thesis aims to fill knowledge gaps by investigating the relationships between social loafing and the key factors explaining it. This research draws upon social identity and media richness theory to explain the relationships between individuals and groups and the role of communication mediums. Based on previous literature, we developed hypotheses concerning the effects of team size, cohesion, anonymity, and virtuality on social loafing. The findings reveal a significant correlation between team size, cohesion, and social loafing. Anonymity and virtuality showed no statistical significance with social loafing. Overall, the findings contribute to our understanding of key factors influencing social loafing. Future research is needed to explore the impact of these factors as well as additional factors that may contribute to the phenomenon that this study did not acknowledge. / Social medåkning är ett fenomen som karaktäriseras av att individer lägger ner mindre ansträngning när de arbetar i grupp än när de arbetar på egen hand. Social medåkning har studerats noggrant genom experimentella studier, främst på grupper som träffas fysiskt. Den senaste Covid-19-pandemin tiden förändrade arbetsmönstren runt i världen, vilket ökade mängden distansarbete i samhället. Distansarbete kan vara i sin tur att leda till social loafing genom att minska motivation och engagemang. Det är viktigt att förstå relationerna mellan social medåkning och dess faktorer för att öka prestationen hos gruppmedlemmar. Forskningen bygger på teorierna om “social identity” och “media richness” för att förklara relationerna mellan individer och grupper samt rollen hos kommunikationsmedier. Vi har utvecklat hypoteser om effekterna av gruppstorlek, sammanhållning, anonymitet och virtualitet baserade på tidigare litteratur. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka relationerna mellan social medåkning och dess faktorer såsom gruppstorlek, sammanhållning, anonymitet och virtualitet för att förbättra prestationen i grupparbete. Resultaten visade på en signifikant korrelation mellan gruppstorlek, sammanhållning och social medåkning. Dessutom finns en signifikant korrelation mellan anonymitet och sammanhållning. Sammanfattningsvis bidrar forskningen till en ökad förståelse för de viktigaste faktorerna som påverkar social medåkning. Resultaten betonade vikten av gruppstorlek och sammanhållning, vilket pekar på att anonymitet och virtualitet kan ha begränsad effekt. Framtida forskning bör utforska inverkan av dessa faktorer samt ytterligare faktorer som kan bidra till fenomenet som denna studie ännu inte har uppmärksammat.

I orter förekommer förtätning ofta till följd av en ökande befolkning. Förtätningen bidrar till närhet till aktiviteter och behövliga funktioner, men det ger även negativa konsekvenser som behövliga grönområden som planeras bort för att ge plats åt bebyggelse. Utöver det finns det människor som brukar grönområdena och vill hellre se den bevaras än att nybyggnation har plats. Idenna studie har Hjalmarsmuren, ett tätortsnära skogsområde i Sandviken kommun, undersökts för att ha reda på hur social hållbarhet fungerar vid nybyggnation av ett tätortsnära skogsområde. Sandviken kommun har gjort ett planprogram över området och många invånare motsätter sig kommunens planer. Invånarna menar att Hjalmarsmuren har naturvärden som bör bevaras, bland annat skog, och de är även oroliga över översvämningsrisken som finn på Hjalmarsmuren i dagsläget, och som kan komma att förvärras av nybebyggelse. Socialt hållbar planering i studien utgår från två perspektiv: social hållbarhet i medborgardialog och social hållbarhet i den fysiska miljön. Målet var att ta fram ett visualiseringförslag över Hjalmarsmuren. De två huvudsakliga metoderna var enkätstudier och en visualiseringstudie. Enkätstudierna utgjordes av två enkäter: en som svarade på frågor om social hållbarhet på Hjalmarsmuren och en som jämförde visualiseringförslaget med nollalternativet. Visualiseringsmetoden baserades huvudsakligen på resultatet av enkäterna. Enkäten om social hållbarhet visade att det mest var närboende som var intresserade av att delta i studien, vilket är för att de har åsikter om vad som händer vid deras bostad och den visade att viljan av ett bevarande, speciellt skogen, var viktig. Resultatet av visualiseringförslaget visar att 18,5% av området ska bebyggas och den bebyggelse som kommer finnas på Hjalmarsmuren är äldreboende, bostäder och en busshållplats. Sammantaget planeras det för 22 nya bostäder med blandade upplåtelseformer. Området kommer få ett utökat utbud av mötesplatser och aktiviteter i form av en park, en gemensam trädgård och ett belyst motionsspår. Det diskuterades i om medborgarnas rätt till att vara med i planeringsprocessen, men också om hur människor med egna intressen kan omedvetet bortprioritera alternativ i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Det studien kom fram till var att metoderna kan appliceras på andra tätortsnära skogsområden men att avvägningar och prioritet till olika intressen kan variera beroende på hur området och närområdet ser ut. / In towns, densification often occurs as a result of an increasing population. Densification contributes to proximity to activities and necessary functions, but it also has negative consequences such as necessary green areas that are planned to be removed to make way for buildings. In addition to that, there are people who use the green areas and would rather see it preserved than new construction taking place. In this study, Hjalmarsmuren, a forest area close to urban areas in the municipality of Sandviken, has been examined to find out how social sustainability works in the case of new construction of a forest area close to urban areas. The municipality of Sandviken has made a planning program for the area and many residents oppose the municipality's plans. The residents believe that the Hjalmarsmuren has natural values that should be preserved, including forests, and they are also worried about the risk of flooding that exists on the Hjalmarsmuren now, and which could be exacerbated by new buildings. Socially sustainable planning in the study is based on two perspectives: social sustainability in citizen dialogue and social sustainability in the physical environment. The goal was to develop a visualization proposal for the Hjalmar Wall. The two main methods were questionnaire studies and a visualization study. The questionnaire studies consisted of two questionnaires: one thatanswered questions about social sustainability on the Hjalmarsmuren and one that compared the visualization proposal with the zero alternative. The visualization method was mainly based on the results of the surveys. The survey on social sustainability showed that it was mostly local residents who were interested in participating in the study, which is because they have opinions about what happens near their residence and it showed that the desire for conservation, especially the forest, was important. The result of th evisualization proposal shows that 18.5% of the area is to be built on and the buildings that will be on the Hjalmarsmuren are nursing homes, housing and a bus stop. Altogether, 22 new homes are planned with mixed forms of tenure. The area will have an expanded range of meeting places and activities in the form of a park, a shared garden and an illuminated exercise track. It was discussed about the citizens' right to be involved in the planning process, but also about how people with their own interests can unknowingly de-prioritize alternatives at an early stage of the planning process. What the study came to was that the methods can be applied to other forest areas close to urban areas, but that trade-offs and priority to different interests can vary depending on how the area and the surrounding area looks like.

The psychological dimension of war is frequently neglected compared to the physical aspects. Storr has shown that a psychological collapse of the opponent can lead to an organizational breakdown, but the theories have mainly been tested through simulations. The degree of success largely relies on how well the shock effect is being exploited, and how well the defending force can retain their cohesion. An advantage in numbers quickly becomes irrelevant if the shock effect is being properly exploited, and this thesis aims to identify what factors lead to a successful exploitation.  The findings suggest that successful exploitation requires proper conditions to be acquired, such as an accessible road network and supplies, for the troops being able to advance. To seize sudden oppor- tunities, and to use a more flexible logistics chain, the units should be organized into smaller task forces. Furthermore, the results show that a strong cohesion and a sound leadership are essential for the protec- tion against shock effect and exploitation, and the use of complementary PSYOPS could undermine the opponent’s morale and will, leading to an organizational breakdown.

Studien grundar sig i ämnet äventyrspedagogik med fokus på pedagogernas åsikter och tankar. Syftet med studien var att förstå hur pedagoger använder äventyrspedagogik för att skapa förståelse och säkerställa lärandet. Det är en kvalitativ studie som använt semistrukturella intervjuer där en tematisk analys har gjorts. Resultatet visade att sammanhållning var pedagogernas främsta syfte med äventyrspedagogik. Andra viktiga delar som kom fram i studien var hur pedagogerna vävde in lärande och kunskap i äventyrspedagogik samt de utmaningar som pedagogerna kunde stöta på längs med vägen.

Syftet med uppsatsen var att genom befintlig forskning skapa förståelse för chefers ledarskap underdistansarbete utifrån chefers egna upplevelser. Frågeställningarna berörde vilka utmaningar chefer upplever att det finns för att utöva ett gott ledarskap under distansarbete och vilka strategier som befintlig forskning presenterar för att möta dessa utmaningar. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar genomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genererade 15 artiklar som var relevanta för uppsatsens syfte. Resultatet av dessa artiklar utmynnade i fyra kategorier: “användandet avdigitala verktyg”, “informella samtal och sammanhållning”, “vikten av kommunikation” samt "tillgänglighet och närvaro”. Resultatet visar att det är väsentligt att chefer använder sig av flera olika digitala verktyg, har goda kunskaper om dessa och att de regelbundet diskuterar användandet av verktygen med de anställda för att inte riskera att produktiviteten och engagemanget påverkas negativt samt att chefer även bör upprätta riktlinjer för distansarbete. Vidare visar resultatet att bristen på informella samtal kan resultera i minskad sammanhållning och en ökad känsla av ensamhet och utanförskap, studierna är dock oeniga gällande strategin för att möta denna utmaning. Av resultatet framkom även vikten av att kunna kommunicera via text och att chefen bör förespråka en tydlig och öppen kommunikation då viktig information riskerar att gå förlorad under distansarbete. Resultatet visar dock att det råder delade meningar gällande huruvida de anställda och cheferna upplever en tröskel som hämmar kommunikationen eller inte och hur detta i så fall bör hanteras. Slutligen visar resultatet att chefer upplever att det är svårt att vara lika tillgänglig under distansarbete som på kontoret, och att de bör visa för de anställda när de är tillgängliga då detta resulterar i att de anställda känner sig stöttade och trygga.

Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år. Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket. Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad.