Syftet är att undersöka hur de yngsta barnen på förskolan integrerar och kommunicerar med varandra utan det verbala språket. Två frågeställningar utformas för att få svar på syftet: Vilka olika ickeverbala uttryckssätt använder sig barn av då de kommunicerar? Vilka samspelsmönster framkommer mellan barnen i den ickeverbala kommunikationen? Det undersökningsinstrument som använts i studien var videoobservation där observatören intog en observatör- deltagande roll. I studien intogs en etnografisk ansats, som möjliggjorde ett närmande av barnens livsvärld. Videoobservationerna transkriberades och tolkades gentemot tidigare forskning och Sterns utvecklingspsykologiska teori. I studien framkom det att barnen använder sig av olika ickeverbala uttryckssätt i samspel med de andra barnen i verksamheten. Resultatet visar hur barn kan göra för att integrera och kommunicera med hjälp utav olika samspelsmönster och ickeverbala uttrycksätt. De ickeverbala uttryckssätten inkluderar kroppsspråk, artefaktens betydelse och visuella signaler. Barnens kommunikation och samspel sker genom en turtagning, där imitation är framträdande. Genom att närma sig de strategier och verktyg som barnen använder sig av mellan varandra får pedagoger en inblick i hur de kan bidra till att upprätthålla barnens kompetens i förskolans verksamhet.

Denna studie erbjuder en fördjupad kunskap om lärares syn på elevers förutsättningar till att vara delaktiga i undervisningen. Studien lyfter delaktighetsbegreppets komplexitet och försöker genom att undersöka lärares syn på delaktighet få fördjupad kunskap om elevers möjligheter och hinder att nå delaktighet i undervisningen. Studien tar avstamp i en delaktighetsmodell, grundad på Ulf Jansons forskning kring sex aspekter av delaktighet (Janson, 2005), för att, utifrån studiens resultat, förstå elevernas möjlighet till delaktighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med nio speciallärare som är verksamma inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan. Resultatet indikerar att förutsättningarna för eleverna inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan att nå högre aspekter av delaktighet inte är så goda, men att de når full delaktighet vad gällande tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande utifrån sina förutsättningar och behov. Eleverna är beroende av att personalen skapar förutsättningar för att eleverna skall vara och känna sig delaktig i sin lärmiljö. En viktig del är att eleverna skall få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapa relationer och att personalen har en stor uppgift att möjliggöra delaktighet men att de samtidigt skall ta ett steg tillbaka så att eleverna kan utvecklas och skapa sin egen identitet.

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan ses som en demokratisk arena genom att ta del av barns och pedagogers uppfattningar. De två frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur uppfattar barn möjligheten till eget inflytande under måltiden? Hur kan pedagoger samtala om demokrati i måltidssituationen?   Kleins fem samspelskriterier används som teoretiskt analys verktyg. I studien har både barn och vuxna intervjuats. Resultatet visar att samspelskriterierna kan underlätta det demokratiska arbetet i förskolans måltid.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger ser på begreppet utanförskap i förskolan, vilka metoder de använder sig av för att stärka barngruppen, samt hur de arbetar förebyggande mot utanförskap. Genom kvalitativa undersökningsmetoder såsom intervjuer och observationer har ett empiriskt underlag analyserats till ett resultat. I resultatet framkommer att begreppet utanförskap definieras olika beroende på vilket perspektiv det ses ifrån, det vill säga ett inre- eller yttre perspektiv. Utanförskap synliggörs främst när barn via kroppsspråk avvisar ett annat barn i lek och samspel. Vidare framkommer olika orsaker till varför ett barn kan hamna i ett utanförskap, dessa aspekter rör barns förståelse för sociala signaler, genustillhörighet, och språkliga kunskaper. Det används olika strategier i det förebyggande arbetet mot utanförskap, där grundverksamheten är mest central. Observation och kartläggning av verksamheten är även strategier pedagoger använder sig av i det förebyggande arbetet. Det råder olika uppfattningar om när en barngrupp är i behov av att stärkas. En handlingsplan arbetas fram när ett barn tydligt blir utsatt för diskriminering och kränkningar. Dock råder olika uppfattningar över var gränsen för utanförskap går.

Engelsk titel:” The task is to be active with the children in different situations.” Preschool teachers´ description of their professional role comparing indoor- and outdoor stay.   Tidigare forskning visar på att då barn vistas utomhus ägnas dem mindre uppmärksamhet än då de vistas inomhus (McClintic & Petty, 2015). I den här kvalitativa intervjustudien är syftet att bidra med kunskap om hur pedagoger beskriver sin yrkesroll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö. De frågeställningar som vi ämnar söka svar på är 1). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras roll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 2). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med barnen i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 3). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med varandra i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? I studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt åtta pedagoger på två olika förskolor. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av Goffmans dramaturgiska analysmodell samt det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs proximala utvecklingszon som centralt begrepp. I resultatet framkommer det att pedagogerna till viss del ser liknande på sin roll både vid inomhus – och utomhusvistelse vilket innebär att pedagogerna beskriver sin roll som deltagande, aktiv och medforskande. Både vid inomhusvistelse och utomhusvistelse ser pedagogerna goda möjligheter till interaktion med barnen. I resultatet kan vi urskilja att pedagogerna ser få hinder till interaktion med barnen vid utomhusvistelse. Trots det sker det mer interaktion vid inomhusvistelse. Kan detta bero på att pedagogernas fokus vid utomhusvistelse är att interagera med varandra?

Syftet med studien var att undersöka hur musik används med och av de yngsta barnen i en förskola samt att undersöka hur pedagogerna gynnar barnens intresse för musik och instrumentalspel. Med hjälp av två av de tre frågeställningarna fokuserade studien på om det blev någon skillnad på barnens musiska intresse och lärande i aktiviteter med instrument i relation till att endast ge fri tillgång till instrument. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och ett etnografiskt perspektiv, vilket har inneburit att vara deltagande i observationerna samt använda olika undersökningsverktyg, vilka var spaltobservationer, videoinspelning och intervjuer. Deltagarna i studien var barn i två till tre års ålder och tre pedagoger på två olika småbarnsavdelningar på en förskola där det finns ett uttalat musikintresse. En tydlig skillnad som resultatet visade var att barnen spelade på instrumenten på olika sätt i den fria leken och i musikaktiviteterna. I musikaktiviteterna började barnen slå i jämnare takt på virveltrumman och xylofonen medan de i den fria leken spelade lite hur som helst. Det som kom fram i resultatet av både musikaktiviteterna och den fria leken var ett stort intresse, goda samspelssituationer och glädje hos barnen. I resultatet av intervjuerna beskrivs pedagogernas intresse för att ha instrumentalspel med barnen men på grund av osäkerhet kring hur de ska använda dem blev det inget instrumentalspel med barnen.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever varför förskolebarn hamnar utanför lek och sociala aktiviteter i förskolans barngrupper och undersöka vilka metoder de använder sig av för att motarbeta detta. Studien är en kvalitativ undersökning och den valda metoden är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samspel är betydelsefullt för barnens kunskapsmässiga, emotionella och sociala utveckling. Förskollärarna anser att det finns flera olika faktorer som påverkar varför barnen hamnar utanför. Förskollärarna har olika förslag till metoder för att motarbeta och förebygga barnens utanförskap. Slutsatser som kan dras från denna studie är för det första att beroende på hur barnen förstår sociala koder, agerar och kommunicerar med varandra är det som för det mesta avgör varför barnen får vara med eller inte. För det andra är det förskollärarens förhållningsätt och arbetssätt som påverkar barnen mest. Att förskollärares närvaro är viktig för att motverka och förebygga arbete mot utanförskap är den sista och kanske viktigaste slutsatsen.

Studiens syfte är att vinna kunskap om hur förskolebarn fostrar varandra i en situation där lärare saknas. Hur barn kontrollerar och sätter gränser för varandra, samt vad villkorandet får för konsekvenser kartläggs med hjälp av en etnografisk fallstudie. Studien har genomförts med en deltagande observationen (80 minuter) som även filmats. Studien svarar även på forskningsfrågorna om vilka normativa ordningar som kommer till uttryck för barnens ageranden samt vilka dolda regler som barnen tycks reproducera. Hur barnen i situationen gör för att vinna kontroll och sätta gränser för andra barn, samt hur villkorade barn reagerar, analyseras utifrån fostran uttryckt i handling. Detta innefattar bland annat makt och motstånd där Jürgen Habermas handlingstypsteori legat till grund, uteslutningar som studerats av bland annat Lovisa Skånfors samt Kenneth Ekströms förklaring av förskolefostran som strukturell disciplinering. Ett intressant resultat som framkommer av studiens analys är att barnens ageranden i villkorandet tycks utformas utefter hur vida en så kallad kärngrupp är intakt eller inte. Det barn som står utanför kärngruppen blir inte insläppt och agerar utifrån inledande, i-mitten- och avslutande ageranden, där de avslutande ageranden visar en låg maktposition och även en exkludering. Det som även görs synligt i analysen är barnens reproduktion av den normativa ordningen alla får vara med. I en situation där lärare saknas lyder regeln snarare att alla de som är med i kärngruppen får vara med.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barngruppens storlek relaterat till möjligheter och hinder för interaktion mellan barn och förskollärare samt hur förskollärarna beskriver att barngruppens storlek kan vara relaterat till verksamhetens kvalitet. För att besvara syftet har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att interaktionen blir olika beroende på barngruppens storlek. Likaså framkommer det att verksamhetens kvalitet påverkas då barnantalet blir för högt i relation till antalet vuxna. En slutsats är att förskollärarnas eget förhållningssätt spelar stor roll om de väljer att se möjligheter eller hinder för interaktion i olika gruppstorlekar, men också hur de väljer att planera och organisera dagen, vilket även blir påverkande faktorer för verksamhetens kvalitet. / The aim of this study is to find out about preschool teachers’ view on children’s group size related to opportunities and obstacles for interaction between children and preschool teachers’, and how preschool teachers’ describe the size of the group may be related to quality of the preschool. To answer the aim of the study we have done qualitative semi-structed interviews with four preschool teachers’. The result of the study points out how the interaction can be different depending on the size of the group. Also, it appears that the quality is affected when the quantity of children is too high in the relation to the number of adults. The conclusion of this study is that the preschool teachers’ attitude plays a big part of how they choose to see opportunities or obstacles for interaction in various group sizes, and also how they choose to plan and organize the day. Which also becomes an affecting factor for the quality of the preschool.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om användandet av bilderböcker och de budskap bild och text förmedlar till barn. Studien baseras på frågeställningarna: På vilket sätt anser förskollärare att bilderböcker bidrar till barns utveckling och lärande? Hur talar förskollärare om genus och mångfald i bilderböcker? Hur anser förskollärare att bilderböcker kan vara ett stöd i relationer i barngruppen? Den kvalitativa metod som användes för att besvara frågeställningarna bestod av enskilda intervjuer med sex förskollärare från tre kommunala förskolor. Resultatet visade att förskollärarna är väl medvetna om bilderböckers språkfrämjande funktion. Bilderböcker används dagligen i verksamheten, både individuellt och i grupp. I studien konstaterades det att förskollärarna har en stor bidragande roll gällande bilderböcker och barns möjlighet till utökat ordförråd och ordförståelse. Studien visade även förskollärarnas medvetenhet kring bilderböcker och de budskap de förmedlar. Ämnen som utanförskap, konflikter, genus och mångfald visade sig i resultatet vara viktiga ämnen att begrunda vid användandet av bilderböcker i förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterade vikten av en variation av bilderböcker och dess innehåll. Detta för att möjliggöra för alla barn att identifiera sig med karaktärerna och därmed känna en tillhörighet. Studiens övergripande resultat visade att samspel är centralt vid användandet av bilderböcker, både mellan förskollärare och barn samt mellan barn och barn. Samspelet konstaterades var det som huvudsakligen bidrar till barns utveckling och lärande vid användandet av bilderböcker i förskolans verksamhet.