Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur pedagogers digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt och på vilket sätt barn erbjuds lärplatta i förskolan. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Undersökningen utgick från totalt fem pedagoger, från två olika förskolor. Studien har utgått från den sociokulturella teorin med fokus på analysbegreppen, samspel och kulturella redskap. Resultatet visar att pedagogerna tycks behöva mer utbildning och kunskaper kring lärplattan. Det framkommer även att pedagogernas digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt. Dock anser pedagogerna att det är betydelsefullt att som pedagog vara engagerad, närvarande och stötta barnen vid användandet av digitala verktyg. Studien bidrar till en inblick i hur arbetet kring lärplattan kan se ut i förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) används i förskoleverksamheter, samt dess påverkan på barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvaras under studiens gång fokuserar på pedagogernas erfarenheter om TAKK i förskolan, hur TAKK används i förskolan och med vilka barn, samt hur pedagoger talar och argumenterar om användandet av TAKK i relation till barns språkutveckling. Empirin är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tre pedagoger som arbetar på olika förskolor i södra Sverige. Studien utgår från ett fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv, då metoden riktar sig till att undersöka hur människor på olika sätt förstår och uppfattar ett visst fenomen, som i detta fall bland annat är TAKK i relation till barns språkutveckling. Resultatet visar att utbildning inom TAKK är av stor vikt för att kunna arbeta med detta kommunikationssätt på ett korrekt sätt. Pedagogerna lyfter även att utbildningen måste kompletteras med ett eget intresse. Resultatet visar också tydligt att TAKK används med alla barn i förskolan oavsett språksvårighet eller ej, och pedagogerna är eniga om att detta sätt att komplettera verbalt språk har påverkan på barns språkutveckling. Resultatet visar dessutom att TAKK inte bara påverkar barns språkutveckling, utan är också ett verktyg som gynnar deras kommunikationsförmåga.

Sammanfattning Särskolan har kritiserats för att ha ett allt för stort omsorgsperspektiv och att det konkurrerar med kunskapsutvecklingen för eleverna. Den relationella pedagogiken talar för att det är viktigt för elevers lärande att kombinera både omsorg och kunskap genom att bygga goda relationer och den sociokulturella teorin betonar vikten av kommunikation och samspel för lärande. Syftet med den här studien är att belysa hur några musiklärare på individuella programmet i gymnasiesärskolan tänker kring elevernas lärande utifrån samspel, kommunikation och vikten av goda relationer samt musikämnets betydelse och möjligheter. Frågeställningarna är: Hur tänker musiklärare kring elevernas lärande när det gäller samspel och kommunikation, relationers betydelse för lärande och musikämnets betydelse för elevernas lärande och utveckling? Studiens analys är gjord utifrån en fenomenografisk metodansats och metoden är semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Intervjupersonerna är fem musiklärare som arbetar i gymnasiesärskolan. Resultatet visar på att det inom musikundervisningen finns olika former av kommunikation och att både samspel och kommunikation används för lärande, men att det också är förmågor som uttryckligen tränas inom ämnet. Vikten av att bereda eleverna plats och deltagande i ett större sammanhang betonas samt musikens förmåga att bidra till elevernas sociala utveckling, konstnärliga färdigheter och att musiken kan fungera som ett språk där orden inte räcker till eller når fram. Aspekter av hur betydelsefullt det är att hela personalgruppen har en tilltro till elevernas utvecklingspotential lyfts fram samt vikten av att den kollegiala samverkan fungerar eftersom både lärare och assistenter finns med på lektionerna. Nyckelord Gymnasiesärskolan, musik, samspel, kommunikation, delaktighet, relationer

InledningMobbning ingår i begreppet kränkande behandling och ordet mobbning är något som idag är på väg ut ifrån styrdokumenten och lagstiftningen som rör skolan. Anledningen till detta är att de som stiftar lagen anser att handlingen inte ska behöva upprepas utan en gång räcker (Svaleryd och Hjertson 2012, ss. 46-47). I vår undersökning har vi valt att använda oss av den sociologiska traditionen som teori. Detta för att det belyser kamratkulturer och alla barn inte får vara med i leken (Jensen 2013, s. 189). Det kan vara svårt att tro att mobbning pågår mellan barn i förskolan. Även om det sker mobbning i både skola och förskola sker det på olika vis. Vi tror att mobbning pågår i större utsträckning i skolan än vad det gör i förskolan och därför vill vi undersöka hur det ser ut i förskolan. Vi vill därför belysa det viktiga med att börja med det förebyggande arbetet mot mobbning redan i förskolan.Syfte och frågeställningarVårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger tolkar begreppet mobbning, om pedagogerna har upplevt mobbning mellan barnen i förskolan och hur pedagogerna i så fall agerade. Finns det mobbning i förskolan? Hur agerar pedagogerna när det uppstår negativa handlingar?MetodVi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden genom intervjuer med 7 olika pedagoger på 6 olika förskolor. Val av metod gjordes utifrån studiens syfte, där vi vill ta del av pedagogers tankar kring mobbning i förskolan.ResultatStudiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att mobbning är ett för laddat ord i förskolan. De tar upp att barnen inte är tillräckligt gamla för att förstå innebörden i begreppet. De belyser även vikten av att samtala med barnen när det uppstår negativa handlingar. Detta tar Frånberg och Wrethander (2011, s. 94) även upp, att när man gör en definition av begreppet mobbning kommer man fram till att det handlar om negativa handlingar som blir upprepade.

Vi har funnit flertalet exempel på forskning som behandlat relationen mellan inre och yttre motivation, samt deras relation till kreativitet. Detta resulterar ofta i en redogörelse för hur ett inbördes samband kan användas för att förstå nivån av motivation och kreativitet. Det visade sig dock att det fanns en avsaknad i form av ett kvalitativt individperspektiv, vilket gjorde att vi vände oss till att öka förståelsen för hur områdena samspelar med varandra i arbetslivet. Vi fann då att ett sådant samspel kan upplevas olika beroende på individen. Vidare såg vi samspelet ur tre olika perspektiv; varför individen ser ett samspel, hur den bibehåller ett samspel och hur ett samspel kan te sig i praktiken. Denna synen framhåller att individens uppväxt och personlighet har en betydande roll i hur samspelet tar sig uttryck när motivation och kreativitet alternerande samarbetar mot en problemlösning.

No description available.

Background: In the early 1980s, the use of the magnetic resonance imaging (MRI) in medical diagnostics increased. MRI examination is considered a safer method than the use of ionizing radiation. But there are some risks connection to with MRI examinations, for example, the strong magnetic field can affect ferromagnetic objects in the MR examinations room which may become projectiles. During MRI examinations, the safety for both patients and staff is of high importance. The radiographer is responsible for the safety associated with MRI examinations; this is possible by having knowledge about the safety routines. Purpose: The purpose of this study was to investigate how radiographers experience their work in MRI environment. Method: Materials for this study were collected through interviews with four radiographers at two different MRI units. The interviews were analyzed by a manifest content analysis. Result: Three main categories were defined: the experience of collaboration; the experience of routines and the experience of need for development. All the participants felt safe and secure working in the MRI environment since they had good communication with each other and safety routines. The interaction with each other was a way to prevent accidents and injuries during the MRI examination. To be able to feel higher secure and safety in this environment, more understanding and knowledge from other staff from units were something the participants wanted.

No description available.

BAKGRUND: Forskningen i vår bakgrund tar upp vikten av att alla barn känner sig som en del av gruppgemenskapen, och också hur angeläget det är för varje barn att ha en vän att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen även hur grundläggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap är.SYFTE: Vi vill med vårt syfte undersöka hur pedagoger agerar när ett eller flera barn är utanför i barngruppen. För att få en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap påverkar utsatta barn, har vi även valt att undersöka dessa två områden.METOD: Studien har gjorts utifrån två redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer där pedagogers agerande har studerats. Vi har även observerat två barngrupper för att få en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgångspunkt i Vygotskijs och Säljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som på något sätt är annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lättare hamna utanför. Gemensamt för de barn som är utanför är att de har svårigheter i att delta i leken med andra barn. Pedagoger har en stor roll i barns utanförskap, där de kan starta eller förvärra ett utanförskap genom sitt agerande. Pedagogers förhållningssätt, bemötande och värderingar är tre grundläggande delar i arbetet mot utanförskap i förskolan. Pedagogerna i studien anser allihop att utanförskap påverkar utsatta barn negativt.

BAKGRUND:I vår undersökning belyser vi vikten av språkets betydelse för samspelet. Vi har läst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med språket menar vi i detta fall kroppsspråk och det verbala språket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjälp av kommunikation samt hur pedagoger agerar när barnenuttrycker sina känslor.SYFTE:Syftet är att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmåga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap där löpande protokollhar använts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn – barn och barn - vuxnadär åldern på barnen har varit från ett till sex år. Vi har även tittat på hur pedagoger förhållitsig till barnen i samspelet.RESULTAT:Vårt resultat visar att man lär i samspel med andra och med hjälp av olika sätt attkommunicera. Vi har också sett att empati kan uttryckas på olika sätt beroende på barnetsspråkliga förmåga. Något annat vi har upptäckt är att barn med mindre utvecklat verbalt språkär beroende av pedagogen vid konflikter då denne kan sätta ord på barnens känslor. Däremotär barn som har det verbala språket bättre på att hantera och lösa konflikter på egen hand. Närdet gäller pedagogens roll i samspelet har vi sett att det är av stor betydelse att barnen blirbekräftade för barnets fungerande samspel. Det har visat sig under studiens gång att äldrebarn har en förståelse för det yngre barnet när det gäller empatiska uttryck.