Spelling suggestions: "subject:"videoobservationer"" "subject:"videobservationer""
1 |
Barns delaktighet och interaktion i förskolans samlingJansson, Malin, Huvitus, Susanne January 2010 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans läroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment på de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen väcktes då den har en lång och stark tradition bakom sig. Det blir då intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nära samman med inflytande som belyses starkt av förskolans läroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den är en grundläggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebär att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra. Vi har även försökt inta ett barns perspektiv som menas att vi försöker att se saker och ting utifrån barnens ögon. För att genomföra denna studie har vi använt oss av videoobservationer. Studien har utförts på en förskola under en period av fem dagar och totalt åtta samlingar har observerats. Resultatet visade att interaktionen mellan barnen främst skedde genom kroppsspråk och imitation. Interaktionen mellan barn och pedagog skedde främst genom det verbala språket. Det sågs att pedagogerna gav en utförligare respons till barnen när interaktionen dem emellan handlade om samlingens innehåll. Resultatet visade även att barnen var mer eller mindre delaktiga beroende på samlingens innehåll. När barn emellan interagerade med varandra under samlingen var barnen ibland delaktiga i samlingens innehåll men även i hög grad delaktiga med varandra. Delaktigheten syntes på olika sätt, dels genom att barnen tog initiativ till att interagera, att barnen sjöng med i sångerna och gjorde rörelser eller att de iakttog uppmärksamt. Dock gav pedagogerna olika grad av respons på dessa olika sätt att vara delaktig på. Nyckelord Videoobservation, förskola, samling, barns perspektiv delaktighet, interaktion
|
2 |
Lärplatta i förskolan : En studie om hur förskolebarn i åldern fyra och fem år utforskar lärplattan / Learning tablet in preschool - A study of how preschool children, four- and five-years old, explore the learning tabletSvensson, Christin, Skoglund, Cecilia January 2019 (has links)
No description available.
|
3 |
Bland synthar och doftljus- En studie om samspel i träningsskolanOskarsson, Linnea January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra. Vid ett tillfälle upprätthåller eleverna ett utvecklat samspel med ömsesidig turtagning. Däremot förekommer inget samspel mellan eleverna under lektionstid. Initiativ till samspel mellan personal och elever tas av personalen under lektionstid. Samspelet dem emellan utvecklas begränsat på grund av att eleverna inte ges tillräckligt med tid för att ge respons och att personalen inte alltid uppfattar subtila signaler eller tolkar elevernas signaler.
|
4 |
Barns inflytande i undervisningen på förskolan : En kvalitativ videoobservationsstudie om hur pedagogers maktutövning kan bidra till barns inflytandeEriksson, Malin, Månsson, Amalia January 2023 (has links)
I detta examensarbete var syftet att undersöka hur maktutövning i både planerad och spontan undervisning går till på förskolan, samt om och när barn får möjlighet till inflytande i den studerade undervisningen. I denna kvalitativa studie genomfördes videoobservationer av vardagliga situationer i förskolans verksamhet. Deltagarna i studien var pedagoger och barn i en barngrupp från en avdelning på en förskola i Sverige. Barnen som var med i studien var mellan tre och fem år. Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Foucaults maktteori och begrepp. Resultatet i denna undersökning visade att pedagogerna styr barnen i namn av framtid genom att de använde inneslutande och uteslutande tekniker i undervisningen. I den planerade undervisningsformen fick barn inflytande över innehåll i aktiviteter, över hur de skulle lösa uppgifter och över hur samarbetet skulle gå till. I den spontana undervisningen i tamburen fick barnen inflytande över plats, vem som hjälpte dem, över klädval och inflytande i form av yttrande av sina tankar och åsikter.
|
5 |
Får jag ta mina Hello Kitty-skor, eller? : En studie om barns kamratkulturer i tamburen på förskolanBreicha, Helena January 2016 (has links)
Den här studien handlar om barns interaktion i tamburen i förskolan och hur de skapar sina egna unika kamratkulturer på detta avgränsade område. Den är skriven med barns perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Videobservationer har genomförts för att göra barns interaktion synlig. De presenteras i exerpts och innehåller barns verbala uttryck och handlingar. Resultatet visar att barn skapar och skyddar interaktionsutrymme i tamburen. De gör detta genom att använda sekundära anpassningar för att möjliggöra fortsatt interaktion och för att få igenom sin vilja. Peer talk och förkroppsligade handlingar ingår också i skapandet av kamratkultur. / This study is about children’s interaction in the hall of the preschool and how they create their own unique peer culture in this secluded space. It is written with a child’s perspective with a phenomenological approach. Video-observations were carried through to make children’s interaction visible. They are being presented in excerpts containing verbalizations and children’s actions. The result shows that children create and protect interactive space in the hall, using secondary adjustments to enable ongoing interaction and to have their will and also peer talk and embodied actions to create a peer culture.
|
6 |
Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv : En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori / ”On kindergarten teachers work with multi-lingual children in pre-school from a language assistance perspective. : A study of pedagogical situations based on Vygotskij´s theories”.Tyrenberg, Ann-Sofie January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>”Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv. En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori.”</p><p>Denna undersökning vill belysa hur pedagoger i förskolan kan medverka till att ge flerspråkiga barn ett aktivt stöd i att utveckla såväl modersmål som svenska språket. Syfte med föreliggande studie är att utifrån Vygotskijs teori om språkutveckling och modern forskning om flerspråkighet, undersöka och beskriva i vilken utsträckning förskolepedagoger visar ett språkstödjande arbetssätt i olika situationer som kan tolkas som att de aktivt stödjer flerspråkiga barns utveckling av modersmål och svenska språket.</p><p>Ett delsyfte är att studera pedagogernas tankar om barns språkutveckling samt om förskolans samverkan med barnens familjer.</p><p>Teoretisk utgångspunkt har varit Lev Vygotskijs (1896 – 1934) sociokulturella teori. Den innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap där språket är en produkt och ett resultat av barnets samspel med sin omgivning.</p><p>Metoder som valts för den empiriska undersökningen är videofilmning av olika pedagogiska situationer: dels av planerade aktiviteter med pedagog och barngrupp, dels av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Dessutom har intervjuer av pedagoger använts.</p><p>Undersökningen genomfördes på sex olika förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen i majoritet, på två av förskolorna utgjorde de flerspråkiga barnen en minoritet. Sex pedagoger och sextien barn har deltagit i studien.</p><p>Resultaten visade att pedagogernas språkstödjande insatser var av skiftande kvaliteter relaterat till presenterade teorier och forskning om vad som är viktiga faktorer för att stimulera barns språkutveckling. Graden av kunskap och medvetenhet om språkutvecklande faktorer varierade hos pedagogerna. Det motsvarades av graden av språkstödjande arbetssätt som synliggjordes i de observerade situationerna.</p><p>Det ger en implikation om att kompetensutveckling av pedagoger skulle bidra till att fler barn i förskolan får en större möjlighet till aktivt stöd i sin språkutveckling.</p>
|
7 |
Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv : En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori / ”On kindergarten teachers work with multi-lingual children in pre-school from a language assistance perspective. : A study of pedagogical situations based on Vygotskij´s theories”.Tyrenberg, Ann-Sofie January 2008 (has links)
Sammanfattning ”Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv. En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori.” Denna undersökning vill belysa hur pedagoger i förskolan kan medverka till att ge flerspråkiga barn ett aktivt stöd i att utveckla såväl modersmål som svenska språket. Syfte med föreliggande studie är att utifrån Vygotskijs teori om språkutveckling och modern forskning om flerspråkighet, undersöka och beskriva i vilken utsträckning förskolepedagoger visar ett språkstödjande arbetssätt i olika situationer som kan tolkas som att de aktivt stödjer flerspråkiga barns utveckling av modersmål och svenska språket. Ett delsyfte är att studera pedagogernas tankar om barns språkutveckling samt om förskolans samverkan med barnens familjer. Teoretisk utgångspunkt har varit Lev Vygotskijs (1896 – 1934) sociokulturella teori. Den innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap där språket är en produkt och ett resultat av barnets samspel med sin omgivning. Metoder som valts för den empiriska undersökningen är videofilmning av olika pedagogiska situationer: dels av planerade aktiviteter med pedagog och barngrupp, dels av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Dessutom har intervjuer av pedagoger använts. Undersökningen genomfördes på sex olika förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen i majoritet, på två av förskolorna utgjorde de flerspråkiga barnen en minoritet. Sex pedagoger och sextien barn har deltagit i studien. Resultaten visade att pedagogernas språkstödjande insatser var av skiftande kvaliteter relaterat till presenterade teorier och forskning om vad som är viktiga faktorer för att stimulera barns språkutveckling. Graden av kunskap och medvetenhet om språkutvecklande faktorer varierade hos pedagogerna. Det motsvarades av graden av språkstödjande arbetssätt som synliggjordes i de observerade situationerna. Det ger en implikation om att kompetensutveckling av pedagoger skulle bidra till att fler barn i förskolan får en större möjlighet till aktivt stöd i sin språkutveckling.
|
8 |
Kroppen och övandet : En observationsstudie om en slagverkares övningsprocess och användande av kroppsliga resurser / Body and practice : An observational study of a percussionist’s process in musical practice and usage of bodily resourcesOlovsson, Mika January 2015 (has links)
Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en slagverkare använder kroppen som semiotisk resurs samt hur övningsprocessen under en begränsad period är utformad. För att undersöka detta har jag under en femveckorsperiod övat på ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utgår jag ifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet redovisas att kroppen används både som uttrycksmedel men även som ett substitut för metronomen. Under övningspassen ligger ett stort fokus på tempo och stycket övas i uppdelade avsnitt och sällan som helhet. I diskussionen debatteras mitt användande av kroppen som semiotisk resurs utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Vidare diskuteras i förhållande till relevant litteratur och forskning huruvida min övningsstrategi är fördelaktig för min progression. / The purpose of this study is to examine how a percussionist uses her body as a semiotic resource and how the process of practising during a limited period is designed. In order to realize this I have self-monitored my 20 minute long practice sessions five days a week during a five-week period. This process has been documented by a video recording device and by writing a log after each session. In the analysis I use design theory as a theoretical perspective. The results show that my body is used both as an expressive tool as well as substitute for the metronome. During the practice sessions, tempo appears to be the main focus, and the musical piece is played in separate movements and rarely played from beginning to end. In the last chapter usage of the body as a semiotic resource is discussed from a design theoretical perspective. Lastly the use and quality of my practice strategy is discussed in relation to relevant literature and research.
|
9 |
Lärares arbete med musikproduktion : En observationsstudie av hur lärare arbetar med musikproduktion / Teachers work in music production : A thesis about how teachers work with music productionWidén, Kalle January 2017 (has links)
Studiens syfte är att få en inblick i hur det går att lära ut och arbeta metodiskt med musikpro- duktion. I bakgrundskapitlet presenteras facklitteratur om området samt tidigare forskning inom musikproduktionsmetodik. Det valda teoretiska perspektivet är designteori, vilket är en teori som utgår från att individer designar kommunikation och lärsituationer med hjälp av olika teckenskapande resurser. Arbetet baseras på kvalitativa videoobservationer som metod. Fyra lärare inom musikproduktion har videoobserverats, varpå det inspelade materialet har transkriberats och analyserats med fokus på vilka olika resurser som lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder ett brett spektrum av resurser: tal, gestik, bilder, onomatopoetiska ord, ljudhärmande läten samt digital teknik för att undervisa i musikproduktion. I diskussionen berörs bland annat lärarens tecken, datorn och digitala pro- gramvaror i relation till tidigare forskning, facklitteratur och designteori. / The purpose of the study is to gain an insight into how to learn and work methodically with music production . The background chapter presents literature about the area and previous research in music production methodology. The chosen theoretical perspective is design theory, which is a theory that relates to how individuals design communication and learning situations using different signatory resources. The work is based on qualitative video observations as a method. Four teachers in music production have been video documented. The data material have been transcribed and analyzed with focus on the different resources that teachers used in their teaching. The result show that the teachers use a wide range of resources: speech, gesture, images, onomatopoetic words, sound-mimicking, and digital technology in order to teach music production. The discussion is, among other things, about the teachers use of resources, the computer and digital software in relation to the design theory.
|
10 |
Involved Parenthood : Everyday Lives of Swedish Middle-Class Families / Engagerat föräldraskap : Svenska medelklassfamiljers vardagslivForsberg, Lucas January 2009 (has links)
The dissertation studies how 16 Swedish middle-class parents understand and form their parenthood in everyday life. The focus is set on how they involve themselves in their children’s care and education, and how parental identities are negotiated in relation to cultural norms on parenthood. The analysis is based on qualitative methods, in particular interviews and participant observation with video camera in eight families. The study, which is inspired by poststructuralist perspectives on identity formation, shows that the informants position themselves in relation to a norm on involved parenthood, which is negotiated differently depending on social context and gender. The dissertation includes four empirical studies. The first focuses on the subjectivities and dilemmas that are created by parents’ strategies to manage time and childcare. The strategies render everyday life more effective, but the parents also want to be child-centered, which forces them to balance between positions as involved and uninvolved parents. The second study examines how the fathers negotiate their involvement in household work, childcare and time with children. To great extent, they follow the discourse on gender-equal and involved fatherhood, but they at times resist it through drawing on notions of child-centeredness, kinship, and a gendered division of labor. The third study focuses on how parents and teachers negotiate children’s education and rearing. Study four shows how the parents position themselves as involved parents in relation to their children’s homework. In conclusion, the dissertation shows that the parents idealize time spent with the children, but that in everyday life it is hard to get this time. Instead, much time is spent for the child, that is, doing household work and childcare. In both cases, time is child-centered, but time with the child is by the parents seen as “more” involved time. / Avhandlingen studerar hur 16 svenska medelklassföräldrar förstår och utformar sitt föräldraskap i vardagen. Särskilt fokuseras på hur de engagerar sig i sina barns omsorg och skolgång, samt hur föräldraidentiteter förhandlas i relation till kulturella normer kring föräldraskap. Analyserna är baserade på kvalitativa metoder, med intervjuer och deltagande observation med videokamera i åtta familjer. Studien, som är inspirerad av poststrukturalistiska perspektiv på identitet, visar att informanterna positionerar sig i relation till en norm om engagerat föräldraskap. Denna förhandlas dock i relation till kön och social kontext. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Den första fokuserar på de subjektiviteter och dilemman som skapas av föräldrarnas strategier för att hantera tid och barnomsorg. Strategierna effektiviserar vardagen, men föräldrarna vill samtidigt vara barncentrerade, vilket gör att de måste balansera mellan positioner som engagerade och icke-engagerade föräldrar. Den andra delstudien undersöker hur männen förhandlar sitt engagemang i hushållsarbete, barnomsorg och tid med barnen. De följer till stora delar den samhälleliga diskursen om jämställt och engagerat faderskap, men omdefinierar den genom att dra på föreställningar om barncentrering, släktskap och könsarbetsdelning. I den tredje studien undersöks hur föräldrar och lärare förhandlar om barns utbildning och fostran. Delstudie fyra visar hur föräldrarna positionerar sig som engagerade föräldrar i förhållande till sina barns läxor. Avhandlingen visar sammanfattningsvis att föräldrarna idealiserar tid som spenderas med barnen, men att det i vardagslivet är svårt att få denna tid. Istället ägnas mycket tid för barnet, det vill säga hushållsarbete och barnomsorg. I båda handlar det om barncentrering, men föräldrarna uppfattar tid med barnet som ”mer” engagerad tid.
|
Page generated in 0.1084 seconds