Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel. Vi har gjort videoobservationer, intervjuer och skickat ut enkäter till olika förskolor. Resultatet visar olika former av samspel: maktsamspel, bejakande samspel, konflikt i samspel, avvisat samspel och ömsesidigt samspel. Pedagogerna definierar samspel som bland annat glädje och kommunikation. Pedagogerna talar om vikten av synliggörandet av alla barn, genom att lyfta varje enskilt barn. Resultatet visar också att faktorer som påverkar barns samspel kan vara gemensamma intressen, antalet barn i samspel och barnens ålder.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna. Barnen har behov av lek och verksamheten på sin nivå. Det varierar hur mycket de får av det, i förskolans verksamhet. I resultatet framkom att en verksamhet, tillsammans med andra funktionshindrade barn, ger en verksamhet helt på barnens nivå. Det var för barnen ett värdefullt komplement, till förskoleverksamheten. Resultatet visar också att mindre grupper på förskolan, har en positiv inverkan. Det framkom också att pedagogers förhållningssätt har betydelse och att delaktighet och samarbete kring barnet, påverkar till ett positivt samspel och utveckling av inkluderingen. Rektorns, specialpedagogens och habiliteringens stöd är viktigt, speciellt i svåra situationer, visar resultatet.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn på hur de bemöter barn. Vi ville ta reda på om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville även se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de säger att de gör. Vår förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen på det sätt som de säger att de gör. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfällen. Vi har valt att använda oss av ett barnperspektiv, då det är pedagogernas syn på bemötandet av barn, som undersöks. Vårt resultat visar att pedagogerna bemöter barn olika. Detta gör pedagogerna för att alla barn har olika behov, därför utgår de från den enskilda individen när de bemöter barnen i den dagliga verksamheten. Resultatet visar även att pedagogerna inte gör som de säger att de gör. För att bemöta ett barn krävs respekt från alla parter, att man har ett bra förhållningssätt och att man är demokratisk samtidigt som människovärdet är otroligt viktigt.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Samtidigt läser allt färre föräldrar för sina barn varje dag (Läsrörelsen 2013). Vi tänker att det finns ett samband mellan föräldrars läsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har därför utfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka varför/varför inte föräldrar läser för sina barn och vilken utveckling föräldrar ser hos sina barn i samband högläsning. Syfte var även att undersöka varför barn tror att deras föräldrar läser för dem. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med barn och föräldrar som därefter analyseras utifrån teorier som bland annat rör samspel, det kompetenta barnet och barns utveckling i samband med högläsning. Vårt resultat visar att många av de tankar vi hade kring varför föräldrar läser och inte läser har visat sig stämma överens med resultatet. I resultatet kan det utläsas att föräldrar läser för sina barn för att de anser att läsning utvecklar ordförråd, fantasi och kreativitet. Resultatet visade även att barn tror att deras föräldrar läser för dem bland annat för att de ska lära sig eller för att de ska sova.

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om samspel?Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem. På femårsavdelningen fick 15 barn medverka i vår studie av sina föräldrar och på den andra förskolan fick 14 barn medverka. De sju pedagogerna som arbetade på de båda förskolorna deltog i studien genom att svara på enkäter. Metoderna vi använde oss av i vår undersökning var observationer som dokumenterades med hjälp av penna och papper samt enkäter. Vi besökte förskolorna vid tre olika tillfällen. Vår tidigare forskning handlar om samspel, lek samt konflikter i lekar. Vi har valt den forskning som varit aktuell för vår studie. Slutsatserna vi gjort är att många samspelssituationer som sker i barns lekar fungerar bra om barn använder sig av lekreglerna. I samspel som fungerar sker lekar på lika villkor för de deltagande barnen. Dock har vi sett att barn använder sig av medvetna strategier för att skaffa sig makt i leken och exkludera andra barn. Som pedagog bör man vara uppmärksam på dessa strategier.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lärande i förskolan. Anses lek och lärande höra ihop eller är de två tingen helt skilda ifrån varandra? Utifrån en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lärande. Studien visar på att pedagoger tydligt ser en koppling mellan lek och lärande, men även en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lärande, där barn leker för skojs skull och övar för ett lärande. Pedagogerna lägger stor vikt på lärandet i leken och namnger några av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, språk, social kompetens samt turtagning.Likaså är barnen medvetna om att de lär sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lärande som sker. Istället förklarar de hur de lär sig och kan tydligt beskriva detta. Barnen ser även skillnaden på lek och verklighet, och förklarar vad lek innebär för dem. / The aim of our work was to investigate how children and teachers experience playing and learning in preschool. Considered to play and hear together, or are the two things completely separate from each other?Based on a qualitative study, we have studied children's and teachers' perceptions of play and learning.The study shows that teachers can clearly see a link between play and learning, but also an experience of that there is a difference between playing and learning, where children play for fun and practice for learning. The teachers place great emphasis on learning the game and name some of the things children develop, including interaction, conflict, language, social skills and taking turns.Similarly, the children are aware that they learn in the game, however, they have an unawareness of what learning is happening. Instead, they explained why they are learning and can clearly describe it. The children also see the difference in the game and reality, and explains what the game means to them.

AbstractAnna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014). Hörselskadades Riksförbunds rapport (2006) visar dock på brister i anpassningar och hörselkompetens.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring delaktighet och samspel i förskolan för barn med hörselnedsättning utifrån följande frågeställningar:Hur uppfattar de intervjuade pedagogerna delaktighet i samspel för barn med hörselnedsättning?Vilka strategier och anpassningar använder pedagogerna för att göra barn med hörselnedsättning delaktiga i samspel?Metod: Studien har genomförts med kvalitativ ansats och genom halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger som arbetar med barn med hörselnedsättning i förskola har jag sökt svar på mina frågeställningar. För att analysera intervjuerna har jag använt mig av omvänt träddiagram (se bilaga 1).Resultat: Resultatet av min studie visar att pedagogerna som ingår i studien såg kommunikationsstrategier, kommunikationsform, hörselmiljö och hörselteknik som de viktigaste områdena för att främja delaktighet i sampel. Pedagogerna i min studie som fått mer fortbildning och handledning upplevde barnets behov av kommunikationsstrategier och hörselmiljöanpassning som större jämfört med pedagogerna som fått mindre fortbildning och handledning. Pedagogerna i min studie som fått mindre fortbildning och handledning upplevde barnets behov av kommunikationsstrategier och hörselmiljöanpassning mindre. I relation till tidigare forskning poängterar Vermeulen et. al.(2012) att det är svårt att upptäcka behoven som barn med hörselnedsättning har. Ahlström (2000), Weisel, Most och Efron6(2005) samt Sandgren (2013) studier visar att barn med hörselnedsättning kan ha behov av stöd i kommunikation.Kunskapsbidrag: Min studie upplever jag som viktig dels för att visa några exempel på anpassningar och kommunikationsstrategier, men även att uppmärksamma de svårigheter som kan förekomma för barn med hörselnedsättning i förskola. / AbstractAnna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för barn med hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Problem area: Success factors for children with hearing loss has been mapped out and highlighted is the teacher's knowledge about consequences of a hearing loss, adjusted numbers of children in the group and a hearing adjusted physical environment (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014). Hearing impaired national coalition´s (Hörselskadades Riksförbund, 2006) report shows lack of adjustments and teacher's hearing competence for children with hearing loss in preschool.Purpose and precise question formulation: The purpose of this study is to review teachers´ outlook in regards to interaction in participation for children with hearing loss in preschool based on the following questions:How do the interviewed teachers perceive participation in interaction for children with hearing loss?Which strategies and adjustments do the teachers use for children with hearing loss to participate in the interaction?Method: The study has been carried out with a qualitative approach and through semi-structured interviews with seven teachers, who work with children with hearing loss, I have looked for answers to my questions. To analyse the interviews I have used an inverse tree diagram (see appendix 1).Result: The result of the study shows that the teachers included in this study identified communication strategies, forms of communication, hearing environment and hearing technology as the most important areas to facilitate participation in the interaction. The teachers who have undertaken more in-service training and have received more guidance are under the opinion that there is a higher need for communication strategies and hearing adjusted environment compared to the teachers with less in-service training and guidance. Previous research Vermeulen et. al. (2012) emphasises that it is difficult to identify the needs of children with hearing loss. Ahlström (2000), Weisel, Most och Efron (2005) and4Sandgren´s (2013) studies show that children with hearing loss require support with communication.Knowledge contribution: I find my study to be of importance for the reasons that it shows examples of adjustments and communication strategies along with examples of the difficulties that can occur in relation to participation in interaction for children with hearing loss in preschool.

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? – ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna.För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar: - Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön? - Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak?- Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker?Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet. Som teoretiska utgångspunkter har vi använt Bronfenbrenners ekologiska miljömodell och ett sociokulturellt perspektiv. Vi har även tankar om att vårt biologiska kön har en betydelse för barnets val av leksaker. Här får arbetet stöd av Annika Dahlström och Matti Bergströms teorier om barnets hjärna.Undersökningarna började med enkäter till föräldrar, sedan observerades barnen i två olika situationer. Undersökningarna avslutades med intervjuer av pedagoger. Genomförandet gjordes på förskolor med likartade förutsättningar när det gäller antal barn, pedagoger och avdelningar.Våra slutsatser från den empiriska undersökningen är att, vuxna i barnets närhet har en stor del i valet av könstypiska leksaker. Detta speglades tydligt i observationen av barnen, där de fick göra sina egna val av leksaker. De valde då könstypiska leksaker.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hemtingens roll som social aktör i barns lek på förskolan. De objekt som inte tillhör förskolan men som ges mandat på en plats där reglerna inte är självklara, kommer i denna uppsats att kallas för hemting. Begreppet hemting är beskrivande för de saker som barnen tar med sig hemifrån. Vi har med hjälp av Corsaros (2018) teori om kamratkulturer, Johanssons (1999) teori om barns sociala handlingar, Säljös (2014) teori om artefakters betydelse och Winnicotts (1995) teori om övergångsobjekt skapat förståelse för de teoretiska begrepp som ligger till grund för studiens syfte.   Genom observationer har vi varit ute i förskolan för att se hemtingens funktion och vad som händer i barnens samspel gällande dessa. Den tidigare forskningen visar vårdnadshavares förhållningssätt till medhavda saker från hemmet men också perspektiv på barns samspel och hur de skapar relationer med varandra.   Vi har kategoriserat hemtingens funktion i olika teman. De teman vi valt att utgå från är konfliktskapande och sammansvetsande hemting, kollektiva och individuella hemting, passiva och aktiva hemting och till sist hemtinget som övergångsobjekt. Resultatet visar att hemting fyller någon funktion för förskolebarn, och att det händer någonting i samspelet när hemting är närvarande. Resultatet tyder dock på att vilken funktion hemtingen fyller och vad som händer i samspelet är beroende av sitt sammanhang för att kunna förstås.

Utvecklingsarbetets syfte är att öka elevers delaktighet i planering av aktiviteter på fritidshemmet. Utifrån en nulägesanalys upplevde vi att elevers delaktighet inte prioriteras vilket ligger till grund för detta arbete. I samband med ovan vill vi öka elevers sociala samspel med hjälp av olika aktiviteter utomhus. Metoden vi använder oss av är aktionsforskning där vi utgår från den cykliska processen som består av förarbete, aktivitet, observation och reflektion. Med hjälp av modellen har de olika aktionerna analyserats. Vi har även använt oss av intervjuer med eleverna före och efter genomförande, observationer och fältanteckningar för att samla in kvalitativa data. Resultatet indikerar på att engagemanget hos lärare i fritidshem är en viktig faktor och att eleverna vill vara mer delaktiga i fritidshemmet.