Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om hur sju 1–3 elever ser på läsläxor utifrån ett personligt plan och ur ett samspelsperspektiv. För att fördjupa dessa kunskaper används en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används. Analys har skett utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av tidigare forskning kring det aktuella ämnet. Studiens resultat visar att en positiv syn verkar vara framträdande vad gäller elevers tankar kring läsläxor. Läsläxor främjar elevers läsutveckling vilket ses som positivt. Elever med stöttning och hjälp hemifrån tenderar att ha ett större intresse och motivation att genomföra läsläxor. Trots att det finns olikheter kring elevers möjlighet att få hjälp och stöd med läsläxor finns en samstämmig syn på att läsläxor är av godo.

Vår studie vill undersöka hur förskollärare skapar en hållbar relation till de yngre barnen i förskolan. För att ta reda på det gjordes en kvalitativ studie där deltagande förskollärare deltog genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna som användes var följande: Vilka faktorer anser förskollärarna vara viktiga för skapandet av hållbara relationer till de yngre barnen i förskolan. Hur skapar förskollärarna hållbara relationer? Hur bygger förskollärarna samspel i verksamheten? För att ta reda på forskningsfrågorna fick förskollärarna svara på nio olika frågor som samtliga var kopplade till studiens syfte. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där sex olika teman framkom, dessa var: verksamheten, förskollärarens förhållningssätt och kompetenser, relationsbyggande, hållbara relationer, den samspelande miljön samt omsorgens betydelse i relation till barnet.  Resultatet visade att samtliga förskollärare resonerar och förhåller sig till att relationerna till både barnen och verksamheten har en stor betydelse för deras arbete inom förskolans verksamhet. Slutsatsen påvisade att förskollärare värderar relationer högt i förskolans verksamhet, främst till barnen men likväl den till kollegor samt barnens vårdnadshavare. Förmågan att använda personliga kompetenser i relation till barnet i sin professionella roll påstods av flera förskollärare vara nyckeln till att skapa relationer till barnen som ska hålla över en längre tid.

This study examines the preschool teachers’ perceptions about reading aloud and its significance. The method I used is interviews with six legitimized preschool teachers that were interviewed private and the material has been analyzed with qualitative content analysis. In the result the importance of reading aloud to develop the child’s speech emerges. The educators in this study describes important aspects that concern the organization of reading aloud in the activities so that children receive the stimulus required for good and developing reading times. The result of the study shows that educators working with a speech developing way when reading aloud occur, where the educators emphasizes the importance of communication and reflect together. The educators express that vocal pitch and body language is an important part for the children to gain an understanding of the book´s content in an exciting and stimulating way. Everyone mentions that the physical book today can be supplemented with the tablet and the app “polyglutt”. The educators are positive about “polyglutt” and they believe that it both facilitates and enhances the experience in reading aloud situations.

Det visar sig att allt fler barn idag föds med autism. Detta område ville vi studera vidare då det finns lite forskning inom området i Sverige. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall hur pedagoger hjälper barn med autism in i den sociala leken och om hur vårdnadshavare upplever att det fungerar i verksamheten för deras autistiska barn. Ett annat syfte är också om och i så fall hur pedagoger utformar sina lekmiljöer för att anpassa till barnens behov. Studien tar sin utgångspunkt från både pedagogers perspektiv och deras arbetsmetoder, men också från vårdnadshavares perspektiv.   Vår studie är genomförd genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört sammanlagt fem intervjuer, varav tre intervjuer är med pedagoger från olika förskolor och två är gjorda med olika vårdnadshavare. Våra intervjuer har transkriberats och anonymiserats för intervjurespondenternas anonymitet i vårt arbete. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotsky, det lekande lärande barnet, integrerande lekgrupper, symbol- och social lek, för att analysera vår empiri.   Resultatet av vår empiri blev att vi såg hur det kunde bli ett dilemma kring barn med autism och barnens delaktighet och inflytande i leken. Vi såg att pedagogerna jobbade på olika sätt för att stötta deras barn med autism, allt från strukturerade lekgrupper till att vara närvarande i den fria leken. Det framkom även att vårdnadshavarna hade en helt annan syn på verksamheten och om/hur deras barn blev tillgodosedda, men detta höll inte pedagogerna med om i vår studie, då de menar att de stöttar barn med autism i deras verksamheter. Resultatet visar också att vårdnadshavare hade mer kompetens i vår empiri angående barn med autism än vad pedagogerna hade. Detta då vårdnadshavare hade fått mer tillgång till olika utbildningar inom ämnet.

In this study we will present what causes influence pupils in the after-school program to end up in conflicts. The aim of this study is to investigate after-school teachers' perceptions of why conflicts occur in the after-school program. For the collection of our empirical material we chose qualitative interviews. The interviews took place in two different schools where we interviewed four after-school teachers from each school. The two schools are located in different parts of Stockholm, where one school is located in a multicultural area and the other in a monocultural area. We chose these schools in order to see what similarities and differences may cause conflicts to arise. In the analysis of the empirical material we used Vygotskij’s socio-cultural perspective as well as Thomas Jordan's perception about conflicts.The results of the study showed that there are a variety of reasons that cause conflicts to arise in the after-school program. The three most important factors that have emerged are the environment, the pupils 'social competence and the after-school teachers' knowledge of conflicts. Despite the demographic differences of the schools, the results were very similar. The clear difference between the schools was a social norm that influenced the pupils in the multicultural area to end up in conflicts.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt praktiska arbete med att stimulera verbal språkutveckling hos flerspråkiga barn. Det sociukulturella perspektivet utgjorde den teoretiska utgångspunkten för studien som genomfördes med en kvalitativ forskningsansats, i vilken halvstrukturerade intervjuer med åtta förskollärare nyttjades som insamlingsmetod. De intervjuade förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor med en övervägande andel flerspråkiga barn i två skilda kommuner. Det insamlade materialet anlyserades med hjälp av en tematisk analys vilket resulterade i en slutsats som tydliggör att det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn utgör en central del i förskollärarnas praktiska arbete. Därtill även att förskollärarna i det praktiska arbetet nyttjar tre teman av samspelande och kompletterande arbetsätt: Förskollärares förhållningssätt, Tydliggörande pedagogik samt Rutinsituationer och planerade aktiviteter.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka de yngsta barnens empati, lek och samspel med särskild fokus på hur barn uttrycker empati i lek och samspel och hur lek och samspel främjar barns empatiska förmåga. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och etnografisk studie som i detta fall innebär observationer av barns empatiska uttryck i lek och samspel. Dessa observationer har skett på en förskola, på en avdelning med 13 barn i åldrarna 1-3 år. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrån Hoffmans (1982) utvecklingsfaser, Holms (2001) empatiska processer och Olofssons (2003) sociala lekregler. Resultatet och analysen har visat att barn uttrycker empati genom visad hänsyn och omtanke mot varandra. Barnen i observationerna har bekräftat varandra genom ögonkontakt och leenden. I studien fann vi att barn utmanade sin empatiska förmåga i lek och samspel när de fick anpassa sig efter sina kamraters förutsättningar och leknivå. Resultatet och analysen har även visat att pedagogens roll och närvaro är av betydelse för att kunna förstå barns empatiska handlingar i deras lekvärld och stödja dessa.

Leken är viktig för barnens utveckling och en stor del av barnens vardag (Lpfö, 1998 rev, 2016). Mitt undersökningsfokus är vad som påverkar leken utifrån ett lärandeperspektiv och hur leken då stimuleras. Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt barns fria lek blir till ett lärande samt vad fantasin har för betydelse. Jag vill genom detta bidra till en ökad förståelse för den fria lekens betydelse. Genom en kvalitativ undersökningsmetod, mixed methods, har jag studerat barns fria lek i förskoleverksamheten. Jag har genom Vygotskijs teori (1995) kring fantasi och kreativitet, den proximala utvecklingszonen samt begreppen regler, samspel och uppfyllda önskningar, fördjupat mig i den fria lekens betydelse. Resultatet av studien visar att det krävs att barnet får nya upplevelser och erfarenheter för att de ska kunna använda sig av fantasin i leken. Resultatet visar även att den fria leken är beroende av ett socialt sammanhang och stöttning av vuxna för att leda till ett lärande. Resultatet gav mig en fördjupad syn på fantasins betydelse för leken samt att barn behöver upplevelser och erfarenheter för att kunna utveckla fantasin i leken. Resultatet i kombination med litteraturen visar också att vuxnas närvaro och påverkan i barnens lek spelar stor roll.

Introduktion: Intensivvårdsdelirium är vanligt förekommande och är förenligt med förlängd vårdtid och ökad mortalitet. Närstående kan förebygga förekomsten av intensivvårdsdelirium. Intensivvårdssjuksköterskan ansvarar för att involvera närstående i vården. Syfte: Att beskriva samspelet mellan intensivvårdssjuksköterskan och närstående till patienter med intensivvårdsdelirium. Metod: Systematisk litteraturstudie, sökningar gjorda i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat:  Resultatet baseras på nio artiklar och presenteras i tre kategorier som speglar samspelet mellan intensivvårdssjuksköterskan och närstående: kommunikation, involvering av närstående i omvårdnadsåtgärder samt kunskapsnivå. Konklusion: Ett gott samspel mellan intensivvårdssjuksköterskan och patienters närstående är gynnsamt för patienten och resulterar i en bättre vård. Faktorer som påverkar samspelet negativt är stress, rädsla och okunskap.