<p>Ambulanssjuksköterskan utsätts i sitt yrkesutövande för en rad olika påfrestningar som kan påverka den psykiska hälsan. Genom avlastande samtal kan dessa påfrestningar bearbetas dock är nyttan med denna form av stöd omdiskuterad. Syftet med studien var därför att undersöka om ambulanspersonal upplever att de har behov av avlastande samtal samt vilka erfarenheter ambulanspersonal har av avlastande samtal. Studien genomfördes som en enkätundersökning som skickades via ett internt datanätverk till nio ambulansstationer i Stockholms län. De 102 besvarade enkäterna delades in i en kvantitativ del som bestod av de bundna svarsalternativen i enkäten. De kvantitativa svaren analyserades av systemet Ping Pong och sammanställdes till deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen bestod av de obundna svarsalternativen och de analyserades med en metod för textanalys som var influerad av Giorgi. Resultatet visade att av de 102 svarande så ansåg 50 % att det i mycket hög grad fanns ett behov av avlastande samtal. Även erfarenheter från avlastande samtal fanns, 66 personer hade under det senaste året deltagit i någon form av avlastande samtal. Det framfördes både negativa och positiva erfarenheter, de negativa erfarenheterna handlade mest om samtalens upplägg medan de positiva erfarenheterna belyste det positiva med att samtal erbjuds och genomförs. Mer forskning efterlyses i ämnet då ambulanspersonalens psykiska välbefinnande kan påverka omvårdnaden av patienten negativt.</p>

<p>Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ”samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare”. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden. De resultat vi kom fram till var följande:</p><p>När det gällde variabeln kön och dess betydelse för hur man hävdar sig i samtal i klass-rummet visade det sig att pojkarna var dem som hördes mest. Detta skulle kunna innebära att flickornas möjlighet till samtal med läraren blir sämre än pojkarnas.</p><p>Möbleringen har betydelse för hur samtal utformar sig i klassrummet. Våra informanter satt i grupper om fyra och fyra vilket främjade samtal eleverna emellan, men samtal mellan lärare och elever främjades inte i större mån än om eleverna hade suttit i traditionell föreläs-ningssittning. Den optimala klassrumsmöbleringen för jämlika samtal mellan lärare och elever torde vara att sitta i cirkel eller hästskoformation.</p><p>Dock är, enligt vår mening, den allra viktigaste variabeln som kan påverka hur samtal i klassrummet formas, lärarens tillämpade grundfilosofi om undervisning. Lärarnas pedagogik i den undersökta urvalsgruppen verkade, av vad vi kunde finna, inte vara på ett sådant sätt att den skapade ett klimat för jämlika samtal i klassrummet. Vår slutsats är följaktligen att det av vår uppsats framgår att det inte förekommer samtal i klassrummet mellan lärare och elever enligt definitionen.</p>

No description available.

<p>Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion. Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.</p>

Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion. Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.

Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet. Till följd av detta var syftet med litteraturstudien att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i det professionella samtalet om sexualitet. Litteraturstudien baseras på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet påvisar att kunskap, sjuksköterskans förhållningssätt, kön, kultur, religion, ålder samt såväl organisationens som sjuksköterskans egna prioriteringar är faktorer som både kan underlätta och försvåra för sjuksköterskan i att samtala om sexualitet. Det anses vara av stor betydelse att sexualiteten integreras som ett fullvärdigt ämne i grundutbildningen. Mer forskning krävs kring vad som påverkar svenska sjuksköterskor i deras professionella samtal om sexualitet.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier. Kategorin att identifiera livsstil beskriver hur sjuksköterskorna identifierade patienternas livsstil och riskbeteenden. Kategorin behandlingsstrategi beskriver hur sjuksköterskorna arbetade utifrån patientcentrerade samtal, motiverande samtal, förskrivning av fysisk aktivitet på recept, samarbetet med sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut och uppföljning av patienterna. Kategorierna hinder och möjligheter beskriver hur patientens motivation och arbetsmetoder kan vara både hinder och möjlighet. Att verksamheten inte kunde erbjuda patientgrupper beskrev som ett hinder. Kategorin en utmaning beskriver sjuksköterskornas upplevelser av arbetet. Nyckelord; livsstilsförändring, motivation, sjuksköterska, motiverande samtal

Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007? Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand. Handledare: Eva- Lotta Frid. Examinator: Malin Nilsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program. Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ”lokal teori”, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen. Vissa begrepp har barnen till synes en lägre grad av förståelse för och vissa begrepp är de väl bekanta med men har inget specifikt ord för. Det finns också olika sätt att förklara naturvetenskapliga fakta, vilka inte alltid motsvarar frågeställarens, barnets och/eller pedagogens, förväntningar. De huvud­sakliga slutsatser som har dragits är följande: även om ett barns ordförråd för att beskriva naturvetenskapliga fenomen är rikt ger det inte automatiskt en god begreppsbildning, det informella samtalet är en viktig resurs i barnens lärande samt att det är viktigt att använda rätt förklaringsmodell vid varje tillfälle.