Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat. I resultatet presenterades två teman: Effekter av motiverande samtal samt Upplevelser av motiverande samtal. I resultatet visadesdetatt motiverande samtal hadeen reducerande effekt då det gälldenarkotikamissbruk, främst personer medcannabismissbrukhade en högre behållning av motiverande samtal. Det visades även att personer med narkotikamissbruk hade positiva upplevelser av motiverande samtal,såsom att få lärdom om att hantera sin livsvärld samt att deupplevde stödatt fortsätta sin förändringsprocess framåt. Det uppkomävennegativa upplevelserfrånmotiverande samtal hos personer med narkotikamissbruk, då de delvis kändebrist på samtalstidsamt en känsla av iakttagelsefrån personalenunder samtalen. Fortsatt forskning om ämnet behöver belysas,särskilt då det gäller tyngre narkotikamissbruk, detta för att nuvarande forskning främst fokuserar på cannabismissbruk / Substance abuse is a public health problem in Sweden. More people with this problematic is seeking for help and support from the swedish healthcare. Motivational interviewing (MI) is a model which can be used by the healthcare, especially by nurses to support people with substance abuse and help them to find motivation to reduce their use of drugs. The aim of this study was to illuminate if motivational interviewing can support people with substance abuse. The litterature study was made by 14 articles which was processed and compiled to get an result. In the result, two themes emerged: Effects of motivational interviewing together with Experiences of motivational interviewing. The result showed that MI had an reducing effect on substance abuse, especially when it comes to cannabis abuse. The people who abused cannabis had a higher profit from motivational intrviewing, than people who took harder drugs. It was also shown that people with substance abuse had positive experinces by MI, like they felt that they got knowledge to manage their life-world and also that they felt that they had enough support to continue their journey of change. People with substance abuse also experienced motivational interviewing as negative, such as lack of time in the MI sessions and a sense of observation from the staff during the sessions. Continued research about this topic needs to illuminate, especially when it comes to heavy drugabuse, this beacuse current researches mainly focus on cannabisabuse.

Motiverande samtal (MI) är en populär samtalsmetod med fokus på motivations- och förändringsarbete. MI utgår från ett teoretiskt underbyggt förhållningssätt där rådgivaren och klienten tillsammans utforskar möjliga vägar till förändring. För att säkerställa att MI används på bästa sätt kan samtalsledarens skicklighet och förmåga observeras kodas enligt olika variabler. Dessa mätningar bör i sin tur besitta en hög interbedömarreliabilitet (IBR) för att ge tillförlitliga resultat. Absolut överensstämmelse i samtliga variabler ger maximal IBR, medan en låg IBR kan tyda på att mätinstrumentet är otydligt, att det finns brister hos bedömarna, eller på en kombination av detta. I den här uppsatsen undersöks IBR i The Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI), ett kodningsverktyg som tagits fram för att vara reliabelt och lätt att använda. Samtalssekvenser om tjugo minuter kodas enligt fjorton variabler. Fyra oberoende kodare har kodat tolv samtal enligt den senaste versionen av mätinstrumentet (MITI 4.2.1). Samtliga kodningar genomfördes inom ramen för en kodarutbildning som hålls av ett professionellt kodningslabb. Intraklasskorrelation (ICC), Krippendorffs α (Kalpha) samt Cronbachs α redovisas parallellt som mått på IBR. Flera variabler visar en otillfredsställande eller, beroende på vilken koefficient som används, oacceptabel IBR. De fyra kodarna visar en lägre samstämmighet i bedömningen av kvalitativa variabler samt variabler avseende beteenden ej förenliga med MI. ICC för fyra kodare ligger generellt på en måttlig men godkänd nivå, medan Kalpha genomgående ligger under gränsen för det godtagbara. Cronbachs α ligger överlag något över ICC vilket tyder på en viss systematik i kodarnas bristande överensstämmelse. En tänkbar orsak till en bitvis sviktande IBR är att de undersökta kodarna vid mättillfället var relativt oerfarna och skulle behövt mer praktisk träning i MITI 4.2.1. Vidare kan en bristande förståelse för instrumentets teoretiska grunder ha inverkat negativt på IBR. För att MITI ska kunna utvärderas korrekt i framtida forskning krävs ett enhetligt grepp för hur IBR ska mätas. En högre förståelse för metoderna bakom mätninga av IBR är önskvärd.

No description available.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande relaterat till sexualitet. Varje sjuksköterska har ett ansvar att adressera den sexuella hälsan hos patienter, oberoende av patientens ålder och kultur. Sexuell hälsa är ett utmanande område inom omvårdnad och bör bli adresserat på ett sätt som respekterar patientens integritet samtidigt som behoven undersöks. I omvårdnaden som sjuksköterskan utför ingår samtal som är en del av den mänskliga kommunikationen och innefattar kontinuerlig påverkan med gemensamma handlingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Otillåtande arbetsmiljö, Undvikande av sexuell hälsa, Otrygghet i ämnet och Medvetenhet om patientens sexuella hälsa. Slutsats: Från studien framkom det en tydlig problematik i sjuksköterskans samtal om patientens sexuella hälsa. Det framkom flera faktorer som utgjorde om samtalet utfördes eller inte. Det kunde grundas i en okunskap och att det inte upplevdes vara deras ansvar, dock belystes en medvetenhet hos vissa sjuksköterskor om att det var deras ansvar att samtala om den sexuella hälsan.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett antal pedagoger ser på barnlitteratur i förskolan och hur de arbetar med litteraturen för att nå ett lärande. Studien är av kvalitativ form och fokuserar på informaternas uppfattningar kring arbetet med barnlittertur. Tre förskollärare på tre olika förskolor intervjuades. Resultaten utifrån denna studie visar att informanterna anser att barnlitteratur är en viktig del av förskolans verksamhet som främjar barns språkutveckling. Böcker används dagligen i både underhållande och lugnande syfte men till största del ett medel för att utveckla barns språkmedvetenhet. Men boken anses även som ett bra verktyg i många andra avseenden så som en start på ett temaarbete, innehåll i en samling och ett sätt att hantera konflikter och svåra känslor.

<p>Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.</p><p>Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är <em>läraren.</em></p><p>Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem. En bestämmande faktor för om stöd ska sättas in eller inte är även i detta fall läraren.</p><p>Studien visar att i de fall dialog finns mellan föräldrar och skola, upprättas åtgärdsprogrammet genom samarbete. Dessa föräldrar känner att de har möjlighet att påverka utformningen av åtgärdsprogrammet. Inga åtgärder är på förhand formulerade från skolans sida.</p>

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Livsstilsförändringar har säkerställd effekt på våra folksjukdomar. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmodell användbar i vårdarbete för att hjälpa patienten att nå livsstilsförändringar. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva vårdpersonals och patienters erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar.<strong> Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, analyserades och ledde fram till fem teman av erfarenheter av motiverande samtal.<strong> Resultat:</strong> vårdpersonalen beskrev att lära nytt och byta tankesätt till MI var svårt. Vårdpersonalen tyckte att de fick mer feedback då de var tysta och lärde sig att lyssna aktivt. Vårdpersonalen uppfattade en förbättrad kommunikation efter MI utbildning. Samtidigt beskrevs erfarenheten av att känna sig för passiv som vårdpersonal. Vårdpersonal har beskrivit att de tyckte MI samtalen tog för mycket tid. Efter MI träning kände vårdpersonalen ett ökat självförtroende att tala om livsstilsförändringar med patienterna. Patienterna redogjorde för att MI gav ett ökat personligt engagemang och en möjlighet att själva upptäcka sina problem. Patienterna uppskattade vårdpersonalens empatiska och mindre fördomsfulla framställning vid MI.<strong> Slutsats:</strong> Området är dåligt utforskat och vi efterfrågar mer forskning. Dels allmänt om erfarenheter av MI men speciellt kring varför vårdgivare och patienter erfar MI på det sätt resultatet visar.</p></p>

<p>Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?</p><p>Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.</p><p>Handledare: Eva- Lotta Frid.</p><p>Examinator: Malin Nilsson.</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.</p><p>Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.</p><p>Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar </p><p>en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.</p>

<p>Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet. Till följd av detta var syftet med litteraturstudien att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i det professionella samtalet om sexualitet. Litteraturstudien baseras på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet påvisar att kunskap, sjuksköterskans förhållningssätt, kön, kultur, religion, ålder samt såväl organisationens som sjuksköterskans egna prioriteringar är faktorer som både kan underlätta och försvåra för sjuksköterskan i att samtala om sexualitet. Det anses vara av stor betydelse att sexualiteten integreras som ett fullvärdigt ämne i grundutbildningen. Mer forskning krävs kring vad som påverkar svenska sjuksköterskor i deras professionella samtal om sexualitet.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier. Kategorin <em>att identifiera livsstil </em>beskriver hur sjuksköterskorna identifierade patienternas livsstil och riskbeteenden. Kategorin <em>behandlingsstrategi </em>beskriver hur sjuksköterskorna arbetade utifrån patientcentrerade samtal, motiverande samtal, förskrivning av fysisk aktivitet på recept, samarbetet med sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut och uppföljning av patienterna. Kategorierna <em>hinder </em>och <em>möjligheter </em>beskriver hur patientens motivation och arbetsmetoder kan vara både hinder och möjlighet. Att verksamheten inte kunde erbjuda patientgrupper beskrev som ett hinder. Kategorin <em>en utmaning </em>beskriver<em> </em>sjuksköterskornas upplevelser av arbetet.</p><p><strong>Nyckelord; </strong>livsstilsförändring, motivation, sjuksköterska, motiverande samtal</p>