Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer. Samtalen vid matbordet handlar mest om maten, öppna frågor och i några fall om barnens upplevelser. Öppna frågor kan handla om dagens datum, vädret eller var barnen har gjort under helgen.

SAMMANFATTNING Bakgrund En människa är enligt nuvarande svensk lagstiftning död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Döendet innebär tiden före döden, då behandling går från att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden växer frågorna, farhågorna samt insikterna och behovet av information och tröst är således stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivå. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som är döende är betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjälpmedel för att göra det meningsfullt för båda parter. Det är exempelvis viktigt att lyssna på barnet, att utgå från att barnet alltid har rätt och att anpassa samtalet efter barnets utvecklingsnivå. Det är även viktigt att skapa en god relation till föräldrarna, då de utgör barnets största trygghet. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om döden med barn, i åldrarna 3-12 år, som är döende. Metod Då studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om döden med barn som är döende valdes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Sex sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av att arbeta med barn som är döende intervjuades. Resultat Sjuksköterskorna menade att barn som är döende vet om att de ska dö. En del uppgav att de inte fått några frågor om döden från något barn, medan andra ofta fick frågor. De beskrev hur barn ville skydda sina föräldrar vilket kunde resultera i att samtal om döden uteblev. Minskad ångest och oro beskrevs som vinster med samtal. Sjuksköterskorna upplevde att man inför samtal med barn som är döende kunde förbereda sig genom att inhämta kunskap och reflektera över egna föreställningar om döden. De beskrev strategier för att underlätta samtalet och berättade att de i sitt arbete kom nära familjerna och kunde ha svårt att hålla en professionell distans. Sjuksköterskorna belyste även en rad faktorer i omgivningen som kunde påverka samtalet. Samtliga underströk föräldrarnas betydande roll för och i samtalet med barn. Andra faktorer som ansågs inverka var attityder, miljö samt hjälpmedel. Slutsats Författarna till föreliggande studie ser ett behov av forskning som dels kan generera riktlinjer och PM som kan underlätta i samtalet om döden med barn som är döende, och som dels kan vara till stöd då sjuksköterskor vill vägleda föräldrar att skydda sina barn genom att samtala om döden och inte genom ett undvikande av ämnet.

This survey has as its aim to see how two local newspapers in the city Växjö and the region of Kronoberg in Sweden reported and acted in connection to the referendum taking place in 1922 whether or not alcoholic beverages should be prohibited. In order to do this we analyzed Smålandsposten and Nya Växjöbladet to see their reporting. We found that the numbers of articles and debate contributions increased during the months closer to the referendum. We also found that Nya Växjöbladet where slightly supporting the prohibition of alcohol while Smålandsposten where against it. The arguments used by both sides during the debate were also analyzed. Here, we discovered, that many of the arguments where used several times and by many different operators. Some of the most used arguments that were negative to the prohibition were related to the possible economic struggles that could affect the Swedish society. The arguments used by operators against the prohibition were based on Christian values and the greater good of society.

Sammanfattning Avsikten med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagogerna inom förskolan hanterar det svåra samtalet med föräldrar. Det förekommer ofta oro inför att berätta för föräldrarna att deras barn har svårigheter eller problem som gör att barnets lärande eller utveckling hindrar barnets förmåga att "hänga med" sina jämnåriga kamrater. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två specialpedagoger och en enkät till föräldrarna. Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder, tidigare forskning och litteratur analyserade vi vårt resultat. Resultatet visade att föräldrarna har i stort sett en positiv inställning till samtal som förekommer mellan förskolan och hemmet. Förskollärarna däremot visade stor oro och osäkerhet kring vissa samtal med barnens föräldrar. De gav flera exempel på samtal som de upplevde som svåra att hantera. Slutsatsen är att våra intervjuade pedagoger var mycket engagerade och intresserade av ämnet på vår studie som upplevs som både aktuellt och komplicerad.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande på fritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i om fritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagliga fritidshemsverksamheten. I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt och litteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksamma fritidslärare. I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbara informella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindre tid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Det framgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtal vid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mest betydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev även tydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandet som sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid. Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen och i att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärare betonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete. De var även överens om betydelsen av att synliggöra det informella lärandet än mer och var medvetna om att de måste uppmärksamma detta mer i sitt arbete framför allt med barnen, men även för föräldrar och lärarkollegor.

ABSTRAKT Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete. De var även överens ombetydelsen av att synliggöra det informella lärandet än mer och var medvetna om att demåste uppmärksamma detta mer i sitt arbete framför allt med barnen, men även förföräldrar och lärarkollegor.

Mitt examensarbete handlar om hur förskolebarns samtal med varandra rekonstruerar, samt ger uttryck för genus. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt, poststrukturalistiskt och i synnerhet ett queerfeministiskt perspektiv. För att möjliggöra detta arbete har jag använt mig av ljudinspelningar och observation som metod, som fångat upp förskolebarns samtal med varandra.

Syftet med detta arbete är att belysa vilken typ av språkbruk används av lärarna/pedagogerna då de samtalar med barnen, beroende på genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts är en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vår studie i en förskola och en skola för att sedan jämföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har även intervjuat lärarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrågor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfälle för att se om samtalens utformning varierar beroende på de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan. Skillnaderna i samtalens utformning visade var små ur ett genusperspektiv i båda verksamheterna. Däremot framkom skillnader i initiativtagande till samtal från barnen i relation till genus men även från lärarna och pedagogerna gentemot barnen.

The title of the paper aims at a comment by one of the students during an interview. It reflects how most of the students experience the lunches in a specific school where the investigation is made. The question of pedagogical lunches has always interested me. Here I have used a method called the Grounded theory. I carried out a qualitative investigation with a number of methods such as interviews and participating observations. As the work progressed certain conceptions grew more clear than others so I penetrated those more: pedagogic, conversation, nutritious food and environment. On bases of these connections a theory was brought up as to what a pedagogical lunch means to selected pedagogues and students in the investigated school. Theory: The pedagogues in this examination work are of the opinion that a pedagogic lunch means whether they are present at the tables eating and most of them consider this a privilege, eat is cheaper. The students prefer pedagogues to be present as then there is less talk at the tables. The deliberative conversation does not exist. On the other hand there are conversations going on which mostly deal with bringing up, unless the students choose a topic. As a pedagogue you do not lay great stress upon nutritional food but do point out the importance of tasting everything. The students are most concentrated on not throwing away food as right now there is a competition going on. Conversations regarding the environment are dominated by the sound level; the pedagogues are trying to deaden sounds in order to obtain a peaceful environment while most of the students are not affected by the sound level.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen. Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram. Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna.