Introduktion: Sjuksköterskor vårdar patienter i palliativ fas eller i livets slutskede. Det finns ett flertal infallsvinklar för sjuksköterskor att samtala med patienten om vårdbeslut, känslor, prognosdiskussioner mm som är kopplat till livets slutskede. Av olika anledningar uteblir dessa samtal många gånger, vilket kan leda till sämre vård. Syfte: Beskriva vad som kan påverka sjuksköterskans samtal rörande livets slutskede med patienter i palliativ fas eller livets slutskede. Metod: litteraturstudie, enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Totalt elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed ingår i resultatet. Analys: Polit & Becks (2012) niostegsmodell användes vid databassökningen i Cinahl och PubMed, där slutligen elva artiklars resultat analyserades. Underkategorier funna i resultaten, sammanfördes i fyra huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier urskiljdes; organisatoriska och emotionella/psykologiska faktorer. Dessa påverkar sjuksköterskan när hon tar initiativ att tala om livets slutskede med patienter i palliativ fas eller döende patienter. Även faktorer som inte går att kontrollera påverkar. När det gäller ifall sjuksköterskan berättar om andra patienters dödsfall, inverkar ifall patienten frågat, om patienten har dödsrädsla, patienternas relation, gruppattityd och personliga erfarenheter. Slutsats: Organisatoriska förändringar i form av utbildning, träning, och stödfunktioner för svåra samtal skulle kunna öka antalet samtal som blir av och förminska de emotionella faktorerna som hindrar att samtal blir av.

Bakgrund: 700 000 människor i Europa lever med någon form av stomi. I samband med en stomioperation kan kroppsuppfattningen förändras och därmed också attityden till sin egen kropp. Detta kan leda till problem med den sexuella hälsan i form av minskad lust, rädsla att samlaget ska orsaka smärta och att personen med en kolostomi kan känna sig mindre attraktiv. Det ingår i sjuksköterskans roll att samtala kring den sexuella hälsan men sjuksköterskorna kan uppleva detta problematiskt då ämnet kan anses vara känsligt och privat.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att samtala kring sexuell hälsa med personer som har kolostomi.Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två stycken kategorier och sju stycken underkategorier. Kategorin samtalets innehåll fick tre stycken underkategorier när frågan ställs och om samtalet blir av, patientens upplevelser enligt sjuksköterskan och tips och råd. Kategorin faktorer som påverkar samtalet fick fyra stycken underkategorier så som ålder, genus, efterfrågar andra resurser och fokus på annat.Slutsats: Det rådde delade meningar gällande om samtal kring den sexuella hälsan tillhörde sjuksköterskeprofessionen eller inte. Samtalet var viktigt att ta upp men att det fanns brister som att sjuksköterskorna efterfrågade andra resurser. Det visade sig att det fanns olika faktorer som påverkade samtalet och ifall samtalet ägde rum eller inte. Faktorer så som patientens ålder, genus, miljön runt samtalet och även att sjuksköterskorna och patienterna fokuserade på annat. Slutligen förekom det funderingar på om denna studie är applicerbar på andra sjukdomstillstånd som exempelvis hjärtinfarkt.

Introduktion: När en individ drabbas av cancer så kan sexualiteten påverkas både fysiskt och mentalt. Samtal om sexualitet är en del av omvårdnaden och sjuksköterskan har en central roll att ta upp ämnet med cancersjuka patienter. Forskning visar att samtal om sexualitet och sexuell hälsa inte hålls med en stor del av patientgruppen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan att initiera samtal om sexualitet med cancersjuka patienter. Metod: Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningar i Cinahl och PubMed resulterade i tio artiklar som analyserades och kvalitetsgranskades enligt Polit & Beck (2012). Resultat: Genom databearbetning framkom totalt 3 huvudkategorier, Miljö, Kunskap, Normer och värderingar, samt 7 underkategorier, Brist på tid/privata utrymmen, Organisation, Utbildning, Erfarenhet, Genant/obekvämt, Fördomar, Kultur, Religion och tabu.   Slutsats: Resultatet belyser att miljö, kunskap samt normer och värderingar är faktorer som både kan hindra och underlätta för sjuksköterskan att initiera samtal om sexualitet med cancersjuka patienter. Resultatet visar att det är ett komplext ämne, att sjuksköterskor ser många hinder, och kan vara osäkra på sin kommunikativa förmåga. Rätt utbildning, en fungerande organisation och vara medveten om vilka värderingar och fördomar sjuksköterskan bär med sig är förutsättningar för att kunna hålla samtal om sexualitet.

I min undersökning provar jag att applicera samtalstekniker som används inom psykologin för att förbättra mina manussamtal genom att bli en bättre lyssnare, skapa bättre relationer, skapa större entusiasm hos min samtalspartner och effektivisera samtal. Jag har samarbetat med en psykologistudent som tagit del av manussamtal jag haft och som sedan instruerat mig om passande samtalstekniker som är vanligt använda inom terapeutiska samtal. Jag har applicerat teknikerna inom samtalsformen semistrukturerade samtal på två manussamtal och reflekterat över utfallet tillsammans med min psykologpartner.

Kommunikation är något vi dagligen ägnar en stor del av tiden åt. På arbetsplatsen är kommunikationen viktig för att få fram rätt information så att den kan förvaltas av de anställda. I chefers arbete förekommer svåra samtal på regelbunden basis och inkluderar ämnen som uppsägningar, lönesamtal och prestationsbedömmarintervjuer. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur framgångsrika chefer på ett techföretag tillämpar svåra samtal i praktiken samt identifiera faktorer som får samtalen att fungera bra. Studien utfördes på åtta chefer på detta techföretag och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utgick från en tematisk analys. Resultatet antydde att dessa chefer tycker att svåra samtal är jobbigt att hantera men också nödvändigt. Svåra samtal kräver förberedelse, tankeprocessande, tydlig och rak kommunikation och att en inte är i affekt vid hanterandet av dem. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och samtidigt bidrar det till ett kunskapstillskott i form av en uppdelning gällande det svåra samtalet, ett mer emotionellt samtal och ett mer rationellt. Vidare forskning bör bland annat fokusera mer på medarbetares syn på chefers hantering av svåra samtal.

Bakgrund Flera kvantitativa studier redogör för att många elever har svårigheter att tolka likhetstecknet men ger dessvärre inte läsaren en inblick i hur eleverna tänker kring likhetstecknet. Den svenska läroplanen lyfter att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp. Resultaten som presenterats i TIMSS-undersökningar visar att svenska elever ligger under genomsnittet och detta kan tolkas bland annat bero på en bristande förtrogenhet med de matematiska begreppen. Av den anledningen ville vi genom en kvalitativ metod undersöka vad eleverna tänker om begreppet likhetstecknet. Den kvalitativa metoden gav oss även möjligheten att undersöka elevernas förmåga att uttrycka sig och föra matematiska resonemang. Syfte Syftet med denna studie är undersöka elevers uppfattningar om och förståelse för likhetstecknet. Vidare vill vi undersöka i vilken form matematiska samtal gestaltar sig i användandet av arbetsmaterialet concept cartoon. Metod För insamlingen av studiens empiriska material genomfördes en matematiklektion med arbetsmaterialet concept cartoon. De deltagande eleverna valdes ut utefter ett kartläggningstest med fokus på uppfattningen av likhetstecknet. Vid lektionen agerade vi båda två som deltagande observatörer. Lektionen spelades in med ljudupptagning. Resultat Studiens resultat synliggör elevernas tankar och uppfattningar om likhetstecknet med utgångspunkt i en concept cartoon. Under lektionen kunde vi även identifiera olika samtalstyper samt hur dessa upplevdes påverka samtalet och elevernas uppfattningar av likhetstecknet.

Svåra samtal på arbetsplatsen handlar ofta om disciplinära och omvårdande samtal. Dessa hålls mellan chef och medarbetare men stöttas oftast av en HR-praktiker för att leda samtalet. HR-praktikens roll i samtalet kan handla om att strukturera samtalet, stötta chefen och hantera motreaktioner från den berörda medarbetaren. Denna studie syftar till att besvara hur HR-praktiker hanterar och utvecklar sin kompetens att hålla svåra samtal med särskilt fokus på disciplinära och omvårdande samtal på arbetsplatsen. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts där sju personer inom HR-professionen intervjuats. Vidare har det empiriska materialet analyserats med utgångspunkt från studiens frågeställningar. Detta har gjorts i koppling till Argyris single och double loop- lärande (1991) samt Kolb (1984) och Mumfords (1995) teorier om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att HR-praktiker upplever dessa samtal tuffa men att nivån kan öka utan vissa förutsättningar och samtalsverktyg samt att erfarenheten gör det lättare för samtalsledaren att genomföra dem. Det visar även hur hanteringen av det svåra samtalet kan sammankopplas med ett double loop-lärandet samt hur reflektioner från mindre lyckade samtal bidragit till det erfarenhetsbaserade lärandet. HR-praktikerna har därmed hittat olika verktyg för att lättare hantera de utmaningar som de ställs inför i det svåra samtalet. / Difficult conversations in the workplace are often about disciplinary or nurturing conversations. These are held between manager and employee but are usually supported by an HR practitioner to lead the conversation. The HR practitioner's role in the conversation may involve structuring the conversation, supporting the manager and handling backlash from the concerned employee. The conversations are often described as tough, but that experience makes it easier for the person leading the conversation to carry them out. This study aims to answer how HR practitioners manage and develop their skills to hold difficult conversations with a particular focus on disciplinary and nursing conversations in the workplace. In order to investigate the purpose and questions of the study, a qualitative survey was conducted in which seven people within the HR profession were interviewed. Furthermore, the empirical material has been analyzed based on the study's questions. This has been done in connection with Argyris' single and double loop learning (1991) and Kolb's (1984) and Mumford's (1995) theories of experience-based learning. The result shows that the experience and handling of the difficult conversation can be connected with a double loop learning and how reflections from less successful conversations contributed to the experience-based learning. The HR practitioners have thus found different tools to more easily handle the challenges they face in the difficult conversation.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha. Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär? Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet. Det går att utläsa ett tydligt arbete för att inkludera elever och ge dem inflytande. Samtidigt finns det inslag av kommunikation som bitvis är rent kränkande och olämplig utifrån ett värdegrundsperspektiv. Speciella regler gäller i klassrumssituationen samt tydliga roller existerar för pedagogen och eleverna. Ifall någon inte lever upp till sin roll blir det konflikter och förvirring. Ett annat intressant resultat är hur pass stor skillnad det är i pedagogernas kommunikation och hur de upplever sin roll i klassrummet och på rasten. I de informella sammanhangen tenderar pedagogerna att ha överseende med beteenden som i klassrummet hade fordrat ett samtal, graden på engagemang sjunker noterbart. Det kan vara idé att som pedagog ibland stanna upp och fundera på hur man sköter sin egen kommunikation utifrån värdegrundsaspekten. Många saker som försiggår i klassrummet har ingen täckning i styrdokumenten. Framförallt måste man inse att värdegrunden är aktuell varje dag i varje tillfälle och är ett förhållningssätt snarare än något man lär sig på en studiedag.

Bakgrund Sexualitet är en del av de mänskliga rättigheterna och fundamentalt för människan. Sjuksköterskan bär ansvaret att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med patienterna. Trots vetskap om att patienternas sexualitet och sexuella hälsa påverkas av sjukdom och behandling uteblir samtalet ofta. Syfte Synliggöra faktorer som hindrar och underlättar för samtal mellan sjuksköterskan och patienten rörande sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat Fyra huvudteman kunde identifieras. En vanlig inställning hos sjuksköterskorna var att ämnet var för privat, känsligt eller tabu. Tidsbrist och brist på privata lokaler för samtalet var andra återkommande faktorer. Många sjuksköterskor ansåg att patienterna var för sjuka för att bry sig om sexualitet eller att patienter inte förväntade sig att sjuksköterskan skulle ta upp ämnet. Kultur och språk utgjorde hinder, liksom otillräcklig utbildning och träning i att adressera sexualitet. En god relation mellan sjuksköterska och patient, tillåtande vårdkultur på avdelningen samt hjälpmedel i form av kliniska riktlinjer, modeller och skattningsskalor efterfrågades då det ansågs kunna underlätta samtalet. Slutsats Det fanns många faktorer som hindrade eller underlättade samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa. Artiklarna behandlade framför allt hinder varav många hade med sjuksköterskors attityder och fördomar att göra. Även personliga faktorer hos sjuksköterskan som utbildning och klinisk träning var framträdande faktorer. Vårdpersonal har en möjlighet till förbättrad, holistisk vård med fördjupad kunskap i vad som hindrar och underlättar det viktiga samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa.

Stillasittande är något som ökar varje år samtidigt som livsstilsrelaterade sjukdomar blir allt vanligare i samhället. Att möta personer som har behov av att bli mer fysisk aktiva i sin livsstil är en allt vanligare uppgift på vårdcentralerna i Sverige. För att kunna möta dessa patienter och hjälpa dem till en mer aktiv livsstil krävs kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att ha motiverande samtal till fysisk aktivitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod för att analysera materialet från intervjuerna.   Resultatet visar skillnader i sjuksköterskornas upplevelse av att ge motiverade samtal till fysisk aktivitet. Skillnaderna är delvis kopplade till de olika förutsättningarna sjuksköterskorna har på sin arbetsplats. Resultatet visar även att sjuksköterskorna upplever motiverade samtal som en bra metod att använda sig av vid motivation till fysisk aktivitet. Flera sjuksköterskor önskar använda sig mer av motiverande samtal till fysisk aktivitet men bristen på tid och de få tillfällen till uppföljning minskade deras möjligheter. Detta bekräftas av tidigare forskning som även visar att högre kvalité i de motiverande samtalen uppnås om mer tid finns tillgänglig.