Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i samhället med risk för allvarliga sjukdomstillstånd senare i livet. Det är därför av största vikt att detta identifieras och att behandling sätts in i tid. Behandlingen av övervikt och fetma är ett samarbete mellan barn, familj och vårdpersonal och består till huvudsak av egenvård för att förändra levnadsvanor. Syfte: Att undersöka hur motiverande samtal som metod fungerar vid samtal med barn med övervikt eller fetma och deras föräldrar för att uppnå en god egenvård. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Motiverande samtal (MI) som metod har generellt sett visat sig ge positiva resultat för att uppnå en hälsosammare livsstil hos barn med övervikt eller fetma och deras föräldrar. MI har lett till att barnen minskat i BMI, blivit mer fysiskt aktiva, fått hälsosammare matvanor samt ökad self-efficacy. När föräldrar har deltagit under MI har det visat sig ge ännu bättre resultat än när barnen fick MI själva. Då MI används som tillägg till ett viktminskningsprogram har detta gett större motivation att utföra programmet. MI har visat goda resultat kortsiktigt efter intervention men resultaten håller inte i sig under en längre tid, det behövs kontinuerliga MI för att bibehålla förändringen. Slutsats: MI är en bra metod för barn med övervikt eller fetma för att stärka egenvården vilket kan generera i livsstilsförändringar. Dock behövs det kontinuerliga MI för att förändringarna ska hålla i sig på längre sikt.

Detta arbete beskriver processen vid framtagandet av ett bildstödsmaterial som är ämnat att användas för lärare i stöttningen av språkutvecklingen för elever med svenska som andraspråk. Bildstödsmaterialet är utformat för lärare och elever i svenska som andraspråk med inriktning mot grundskolans förskoleklass till årskurs 3, även kallat F-3. En viktig aspekt för nyanlända elevers språkutveckling är att de har den språkliga förmågan att kunna interagera funktionellt med andra elever, lärare och artefakter i klassrummet. Eleverna uppmanas till att interagera med den omvärld som de befinner sig inom då det är ett sätt att ta till sig ett nytt språk. Bildstödsmaterialet är utformat så att eleverna uppmanas att interagera med omvärlden genom en dialog med läraren eller andra elever. Bildmaterialet innehåller 5 bilder som skildrar en vardaglig händelse som sker på rasten. Innehållet i händelsen utgår från skolans läroplan för grundskolan F-3, Lgr 11. Bilderna i materialet ämnar att ett brett sätt skildra genus och etnicitet då de befintliga material som vi har analyserat är bristfälliga när det gäller detta område. Då vår produkt, bildstödsmaterialet, riktar sig till elever och lärare i svenska som andraspråk utvecklades en prototyp efter en användarcentrerad process där vi tog hjälp av lärare i svenska som andraspråk. Dessa lärare, informanterna, bidrog till arbetet genom intervjuer som gjordes inför utvecklingsprocessen samt genom att de testade prototypen med sina elever. Vår förhoppning är att detta bildstödsmaterial ska ge lärare i svenska som andraspråk ett verktyg att kunna stötta elever i svenska som andraspråk i deras språkutveckling.

IDnelnendan isntgu die handlar om hur sokratiska bildsamtal kan möjliggöra elevers lärande genomsamspel. Vi har undersökt progressionen hos en grupp som under fem tillfällen haft sokratiskabildsamtal med fokus på analysförmåga, delaktighet och samspel.SSyyfftteet med denna studie är att studera den eventuella progressionen i en elevgrupp som underfem tillfällen deltar i lärarledda sokratiska bildsamtal. Vi vill undersöka om elevernas förmågaatt analysera bilder fördjupas samt om deras kollektiva resonemang utvecklas genomupprepade sokratiska bildsamtal.EMfteetrosdo m syftet med studien är att undersöka elevers eventuella progression genom lärarleddasokratiska bildsamtal valdes aktionsforskning som ansats, då vi själva initieratutvecklingsarbetet. Metoden som valdes till undersökningen är kvalitativ med sokratiskabildsamtal som metod. I studien ingår sex elever i årskurs 2. För att uppnå syfte samtfrågeställningar valdes fältanteckningar samt ljudupptagning som datainsamlingsverktyg.Insamlad data analyserades genom bildsemiotik för att synliggöra elevernas analysnivåer.RReessuullttaatte t som framkom av studien visar att eleverna som deltagit i studien genom desokratiska bildsamtalen fördjupat sina kollektiva analyser av bilderna och att de i olika storutsträckning successivt samtalat mer öppet och fritt om bilderna. Samspelet där elevernatillsammans skapar berättelser utifrån bilderna blev längre och fördjupade för varje samtal.Resultatet visar ett ökat samspel med tydliga inslag av fantasikonstruktion där eleverna använttidigare erfarenheter och kunskaper som de plockat in i bildtolkningarna.

No description available.

Distriktssköterskors arbete på barnavårdscentralen (BVC) har blivit mer komplext. Nu ska hela familjen integreras och varje familj har olika behov som distriktssköterskorna ska försöka tillmötesgå. Samtalet blir svårt när det inte finns några riktlinjer, eller några pedagogiska verktyg som distriktssköterskor kan använda sig av vid svåra samtal. Varje distriktssköterska har sina egna upplevelser av vad som anses vara svårt att samtala om och varför.  Därför  kom  idén  att  beskriva  distriktssköterskors  upplevelser  av  svåra samtal med familjen på BVC. För att kunna besvara syftet användes kvalitativ intervjustudie. Resultatet   visar   att   distriktssköterskorna   upplever   flera   situationer   som   svåra. Exempelvis vid samtal om övervikt, orosanmälan, våld i nära relation och avvikande utveckling. Distriktssköterskorna belyser att det är betydelsefullt att förbereda ett svårt samtal, eftersom det kan uppstå hinder i mötet som påverkar samtalets utveckling negativt. De beskriver även att de blir berörda utav det svåra samtalet och behöver stöttning från kollegor och andra professioner. I resultatdiskussionen diskuteras att samtalsmetodik, kollegial stöttning, ändring av sekretesslagen och att diskussion av laddade ord kan ha betydelse i mötet med familjen.

Bakgrund Stor del av människors hälsa och flertalet sjukdomar beror på människors ohälsosamma levnadsvanor. Metoden hälsoprofilbedömning (HPB) har visat ge stora positiva hälsoeffekter. Med mätningar, konditionstest på cykel och motiverande samtal läggs fokus på nuläge och förändring för att motivera deltagare till livsstilsförändring. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personer som gjort en HPB upplever som motiverande till förändring av livsstil. Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fyra kvinnor som hade genomfört HPB högst en månad innan intervjuerna genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat Det visade sig att både inre och yttre faktorer påverkade motivation till förändring hos informanterna. Efter att ha gjort HPB kunde informanterna se möjligheterna till förändring utifrån sina egna förutsättningar, att det krävs mindre ansträngning än de trott för att få positiva effekter på hälsan, samt att de nu kunde se hur livsstilen påverkar hälsan. Slutsats Mätningarna och konditionstestet är en motiverande faktor där informanterna får bekräftat vad resultatet är, medan MI är en viktig del för att deltagarna ska veta hur de själva ska gå tillväga för att genomföra en förändring utifrån sina egna förutsättningar. HPB som helhet är en bra metod för livsstilsförändring.

Rapporten avhandlar hur och varför några utvalda lärare arbetar med bilderböcker. För en större generaliserbarhet av resultat och diskussion beskrivs olika typer av bilderböcker, multimodalitet och vad det innebär för läsaren samt hur lärare och läsare kan hantera och bearbeta text. För insikt i forskningsläget presenteras studier kring hur bilderboken används samt vad bilden tillför läsaren. Som utgångspunkt för rapportens frågeställningar har två teorier använts; sociokulturell teori och lärarens praxisteori. Den huvudsakliga metod som använts är kvalitativa intervjuer och analysarbetet har skett utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visade att de intervjuade lärarna har liknande tillvägagångssätt. Metoder som beskrivs är exempelvis läsförståelsestrategier samt digitala hjälpmedel. Den autentiska bilderboken används främst i ettan, men alla anser att den går att jobba med i högre årskurser. Diskussionen avhandlar lärarnas metodval i relation till teori samt motiven bakom deras praktik.

Då vi lever i en allt mer globaliserad värld är det till sin fördel att bemästra det engelska språket. Det är ett internationellt problem att elever avstår samtal på engelska i engelskundervisningen. En kombination av erfarenheter och forskning påvisar att samtal på engelska har minskat i skolan medan samtal på engelska utanför skolan har ökat. Detta var ett problemområde vi ville undersöka närmare, vilket mynnade ut i följande syfte och forskningsfrågor. Med hänsyn till problemområdet är syftet med denna empiriska undersökning att förstå elevers upplevelser av muntlig kommunikation i engelska och mer specifikt besvara frågeställningarna: Hur upplever elever att samtala på engelska i och utanför skolan? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever upplever skolengelska och fritidsengelska? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har hermeneutik använts som teoretiskt ramverk. Insamlingsmetoderna resulterade i material från 47 enkäter och 6 intervjuer. Det insamlade materialet har tolkats med hjälp av en hermeneutisk tolkningsprocess. Resultatet visar bland annat att elever upplever samtal på engelska som roligt när det är fritt att samtala med vem man vill och om vad man vill. Resultatet visar även att elever upplever en användbarhet med att kunna samtala på engelska både i och utanför skolan. Den didaktiska implikationen är att elever bör erbjudas en större frihet när det gäller att samtala på engelska i klassrummet. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka problemområdet kring varför elever föredrar att samtala på engelska på rasterna gentemot engelsklektionerna.

De senaste åren har resultat från nationella prov indikerat på att den muntliga förmågan inom engelska har avtagit. Syftet med denna kunskapsöversikt är att beskriva vad forskning säger om vad som får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska utifrån kommunikationens innehåll. Utifrån frågeställningen: Vad motiverar elever till att samtala på engelska i klassrummet? har vi systematisk tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation och andraspråk. Resultatet visar att spel och videosamtal motiverar elever till att samtala på engelska och att deras självbild är en viktig aspekt inom motivationen. Resultatet visar även att lärarens interaktioner i klassrummet påverkar elevers motivation till samtal. Enligt vår kunskapsöversikt säger forskningen att spel, yttre motivationsfaktorer, tekniska hjälpmedel och elevers självbild får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska. Den didaktiska implikationen av vår kunskapsöversikt är att lärare bör vara öppna för dessa fyra svar på vad som motiverar och det bör vara en del av lektionsplaneringen. Ute i verksamheten hade det varit intressant att följa upp vilken utveckling samtal på engelska får av att spela spel. Det hade även varit intressant att forska vidare kring ytterligare metoder lärare kan använda för att motivera elever till samtal på engelska.

BAKGRUND:Denna studie har fokuserat på samtalets betydelse för barns lärande. I bakgrunden beskrivsvad som är viktigt i ett samtal, de grundläggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan användas av lärare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs såväl som den språkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lärandet. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen då samtalet är ett sorts samspelmellan människor där det kan ske ett lärande.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka om lärare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslärande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om människors tankar om sin omvärld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer använts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lärare och barn alltid är något bra och ofta är detnågot lärande. Det som studien har visat som de största områdena där samtalet ger ett lärandeär, barns språk, jaguppfattning och kunskapande. Det finns inga dåliga samtal, det är iställetnär samtalet övergår i envägskommunikation och dialogen är borta som det blir något dåligt.Då tappas det samspel som sker mellan två individer och lärandet blir inte lika fokuserat. / Uppsatsnivå: C