• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1109
  • 12
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1125
  • 234
  • 188
  • 183
  • 166
  • 165
  • 159
  • 126
  • 124
  • 116
  • 98
  • 97
  • 96
  • 94
  • 79
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

En för alla och alla för en : En jämförande studie mellan traditionellt grupparbete och kooperativt lärande / One for all and all for one

Öman, Jennifer January 2010 (has links)
This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.
162

Övervikt som ett känsligt ämne : En litteraturstudie om sjuksköterskans samtal med vuxna överviktiga patienter / Overweight as a sensitive topic : A literature review about the nurse’s dialogues with adult overweight patients

Pettersson, Anna, Johansson, Hanna, Tahsin Shahrestan-Jarjes, Farah January 2010 (has links)
Bakgrund: Känsliga samtalsämnen är något som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa ämnen är övervikt, som är ett stort folkhälsoproblem. I samtalet med patienten är kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vård. Syfte: Syftet med studien är att utifrån aktuell vetenskaplig omvårdnadsforskning mellan åren 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar känsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie, där artiklar relevanta för ämnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys. Resultat: Metaanalysen visar på att övervikt är ett känsligt ämne som är svårt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framträdande sättet för sjuksköterskan att hantera känsliga samtal är att helt och hållet undvika ämnet. När ämnet väl togs upp var de vanligaste strategierna för att initiera problemet att koppla an problemet med övervikt till en medicinsk diagnos, samt använda sig av kommunikativa redskap i form av mätvärden och journalanteckningar. Det tycks också finnas en viss struktur för hur känsliga samtal genomförs. Diskussion: Frågan är vem som bär ansvaret för att möjliggöra att känsliga samtal lyfts upp i den utsträckningen det borde. Detta är viktigt för att kunna bryta den negativa trend som ses idag, där övervikt är ett ökande folkhälsoproblem. Implikationer för vården: Studien är tänkt att användas som ett hjälpmedel i vården för att medvetandegöra sjuksköterskor om vikten av att lyfta fram problemet med övervikt, samt att redovisa de arbetssätt och kommunikativa strategier sjuksköterskan kan använda sig av i hanteringen av känsliga samtal.
163

(O)uttalade förväntningar på utvecklingssamtal

Widén, Carina January 2008 (has links)
Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper. Enkätresultatet är baserat på svar från 51 elever, 47 föräldrar samt 20 pedagoger och i fokusgruppintervjuerna deltog totalt 14 personer. Studiens resultat visar att ett utvecklingssamtal ska tillfredsställa skiftande behov utifrån såväl elevens, förälderns som pedagogens perspektiv. Föräldrarna är den grupp som mest ser fram emot ett utvecklingssamtal. Resultatet visar också att samtalets innehåll och genomförande i huvudsak infriar föräldrarnas förväntningar. I gruppernas uttalade förväntningar kan urskiljas att ett utvecklingssamtal ska ge information av värderande och företrädesvis positiv karaktär. Ambitionen att försöka förstå respektive perspektiv och att föra en öppen och ärlig dialog anser grupperna gemensamt vara både nödvändig och självklar. Resultatet visar även att gruppen elever uttrycker önskemål om ökad delaktighet och att samtalets genomförande ska präglas av engagemang som resulterar i delat ansvar för elevens skolgång. Samtliga grupper uttrycker viljan att under ett utvecklingssamtal finna gemensamma lösningar för att skapa motivation i arbetet med mål och handlingar för elevens utveckling och lärande. Dock visar resultatet att den enskilda elevens behov, intressen och förmågor inte beaktas i den utsträckning som förväntas. För att samtalet ska upplevas meningsfullt och framåtsyftande samt att föreslagna mål och handlingar ska uppfattas begripliga och hanterbara betonar grupperna och särskilt gruppen elever vikten av att samtalet genomförs med fokus på elevens individuella behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att deltagarna kommer till ett utvecklingssamtal med delvis skilda och i hög grad outtalade förväntningar på samtalets innehåll och genomförande. En trolig förklaring till detta är att ett gemensamt syfte inte förankrats i förväg och att deltagarna inte heller under samtalet tydliggör sina förväntningar för att uppnå en ömsesidig förståelse för dess syfte och ramar.
164

Specialpedagogen som intern handledare i en skol- och förskoleorganisation

Andersson, Anders, Andersson, Tommy January 2008 (has links)
En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län. I resultatet har vi i en kvalitativ analys tittat efter dominerande mönster i specialpedagogernas uppfattningar och upplevelser. Dessa mönster har vi delat in i teman. Resultatet visar att specialpedagogerna har ett otydligt handledaruppdrag av skolledningen som bygger på att pedagoger frivilligt efterfrågar handledning. Specialpedagogerna upplever sig ha dubbla roller i organisationen på grund av ansvarsuppgifter. Specialpedagogerna har mandat av sina kollegor att tillhandahålla och leda handledning. De flesta specialpedagoger upplever att de har erfarenheter av etiska dilemman i rollen som intern handledare när det gäller information, när de handleder kollegor som de har nära vänskapsrelationer med och att skolorganisationen inte tillhandahåller regelbunden handledning på handledning. Specialpedagogernas handledning sker ofta i form av individuell rådgivning där de oftast förekommande gemensamma överenskommelserna gäller tid och sekretess. Specialpedagogerna hävdar att de har en teoretisk grund i sin handledning men brister i att precisera vilken. Specialpedagogerna menar att andra arbetsuppgifter i organisationen ofta har en positiv inverkan på rollen som intern handledare.
165

Titta vad du kan Axel! : En observationsstudie kring måltidssamtal i förskolan

Forsman, Johanna, Karlsson, Madelen January 2008 (has links)
Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid måltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmål. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsättet på lärande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev måltidssamtal utifrån olika synvinklar. Tillsammans användes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna. Under de måltider som undersöktes identifierades sex kategorier av samtal: samtal som rör här och nu, samtal om saker som har hänt och ska hända i förskolan, samtal som har med tiden utanför förskolan att göra, samtal om känslor och empati, samtal som handlar om fantasier och samtal om ämnen som kan uppfattas som genanta. Ungefär 30 procent av samtalen startades av pedagogerna och resterande samtal initierades av barnen. När det gällde antal inlägg i samtalen stod pedagogerna för nästan hälften av inläggen. Som grupp initierade pojkarna fler samtal än flickorna, medan antal inlägg i samtalen dominerades av flickorna. Studien visade att alla barn bemöttes på ungefär samma sätt i samtalen med pedagogerna. Undersökningen visade även att de pedagoger som observerades tog tillvara på måltidssituationerna som ett forum för samtal.
166

Interbedömarreliabilitet i kodningsverktyget "Motivational Interviewing Treatment Integrity Code" 3.0 (MITI 3.0)

Johansson, Nina January 2008 (has links)
Med metoden Motiverande samtal (MI från engelska Motivational Interviewing) kan rådgivare höja klienters motivation. Genom att koda rådgivarbeteende i MI-sessioner med kodningsverktyget ”Motivational Interviewing Treatment Integrity” (MITI) kan sessionen utvärderas. Det är viktigt att kodningsverktyget har hög reliabilitet för att ge tillförlitlig feedback till rådgivare och upprätthålla metodens kvalitet. Det primära syftet med studien är att undersöka interbedömarreliabiliteten i den nya versionen MITI 3.0. Interbedömarreliabiliteten analyseras enligt Cronbachs α och ICC på dubbelkodat material och hypotesprövning av skillnader mellan korrelationer genomförs för att undersöka skillnader i interbedömarreliabilitet mellan MITI 2.0 och MITI 3.0. Ett ytterligare syfte är att undersöka om MITI 3.0 mäter samma sak som dess föregångare, MITI 2.0. Diskrepans mellan MITI-versionerna undersöks genom att samma material som använts tidigare även dubbelkodas enligt MITI 2.0 och prövas enligt oberoende t-test. Resultatet tyder på att MITI 3.0 motsvarar sitt syfte samtidigt som interbedömarreliabiliteten har ökat. Omarbetningen av MITI-verktyget kan bedömas som lyckad med positiv effekt på interbedömarreliabiliteten samtidigt som diskrepansen mellan MITI-versionerna var låg.
167

Samtalsanalys - en analys och jämförelse av skrivna och talade samtal

Karlsson, Jennie Unknown Date (has links)
I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal. Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga.
168

Varaktig livsstilsförändring genom motiverande samtal?

Engvall, Britta January 2008 (has links)
Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring. Resultatet av litteraturstudien antyder att motiverande samtal påverkar patienten till varaktig livsstilsförändring. Dokumentationen antyder också att förändringen i fysisk aktivitet och kost blir mer varaktig med fler antal motiverande samtal. Slutsats: Trots att det är mycket angeläget att finna de bästa metoderna för att stödja livsstilsförändringar med syfte att förebygga och minska antalet kroniskt sjuka i hjärt- och kärlsjukdom samt främja hälsa, finns det få undersökningar som har kartlagt hur bästa resultatet uppnås under en längre tid. Vidare forskning vore önskvärt för att komma fram till hur en livsstilsförändring ska kunna bibehållas.
169

Motiverad? : en reviewstudie på motiverande samtal med fysisk aktivitet

Kullander, Christoffer, Strandenhed, Cecilia January 2009 (has links)
Aim The aim of this study was to find out whether Motivational Interviewing can affect people to change their behaviour in form of increasing physical activity. What results do studies conducted at healthy adults using Motivational Interviewing with physical activity as an outcome present? Method To fulfil the aim of the study we chose a review process. During the research two data-bases were used, PUBMED and CSA. Studies including participants under the age of 18 or studies where the participants suffered from diseases were excluded. Studies in parity with our inclusion criteria´s have been examined and compiled. In total, eight studies were selected for analysing. The eight studies used Motivational Interviewing at least as a part of the inter-vention. The number of participants in the studies varied from 20 to 1400. The length of the interventions varied from 8 to 52 weeks. Results There were no evident differences in the studies comparing Motivational Interviewing and other intervention methods. Five studies demonstrated an increase of physical activity, being compared to initial values or to a control group, as a result of Motivational Interviewing combined with other methods. One study showed no evident changes and the remaining two studies lacked sufficient information to give the possibility to draw any conclusions. Conclusions The studies show that the counsellor’s background may be of importance concerning Motivational Interviewing. The examined studies show that motivational interviewing conducted by a counsellor who has a background in behavioural change, contributes to an increase in physical activity. To summarize, Motivational Interviewing, combined with other methods, can contribute to an increase of physical activity in healthy adults in a short-term perspective. There is a need for more studies to investigate specifically how Motivational Interviewing can increase the level of physical activity. / Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att ta reda på om motiverande samtal påverkar människor till en beteendeförändring i form av ökad fysisk aktivitet. Vilka resultat visar studier, utförda på vuxna friska individer, som finns på MI-samtal med fysisk aktivitet som utfall? Metod För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. För sökning av studier har två databaser använts, PUBMED och CSA. Studier med deltagare under 18 år eller med sjukdomstillstånd selekterades bort. De artiklar som var i paritet med urvalskriterierna granskades och sammanställdes. Totalt var det 8 studier som analyserades. De hade motiverande samtal som del eller hel intervention. Studiernas deltagarantal varierade från 20 till 1400. Interventionstiden varierade mellan 8 till 52 veckor. Resultat I studierna uppvisades ingen påtaglig skillnad mellan MI-samtal och andra interventionsmetoder. Fem av studierna uppvisade en ökning, i jämförelse med utgångsvärden eller kontrollgrupp, av fysisk aktivitet med hjälp av MI-samtal kombinerat med andra metoder. En gav inga påtagliga förändringar och de resterande två studierna saknade tillräcklig information för att dra några slutsatser. Slutsats Studierna visar att rådgivarens bakgrund kan ha betydelse vid motiverande samtal. I studierna som granskats har majoriteten av de med störst ökning av fysisk aktivitet haft en rådgivare med beteendevetenskaplig bakgrund. Sammanfattningsvis kan motiverande samtal kortsiktigt, kombinerat med andra metoder, bidra till en ökning av fysisk aktivitet. Fler studier behövs i framtiden för att undersöka mer specifikt hur metoden MI-samtal påverkar till ökad fysisk aktivitet.
170

Överföring som utföring : Det sekventiella frambringandet av en värld i ett uppgiftsorienterat samtal / Transference as performance : The sequential bringing forth of a world in a task-oriented conversation

Wikman, Johan January 2009 (has links)
Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism. Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta. Då deltagarna inte har kunnat se varandras kartor har de behövt utföra uppgiften genom att samtala. Alla försök har videofilmats och det är huvudsakligen dessa inspelningar som har varit föremål för analys. Frågan för analysen har varit hur likheter och skillnader mellan den beskrivna vägen och den inritade vägen kan förklaras. Inspirerad av etnometodologi och samtalsanalys har materialet angripits med ett handlingsorienterat deltagarperspektiv, utan att teoretiska förklaringar i förväg antagits. Förklaringar har istället sökts hos deltagares observerbara handlingar sedda i förhållande till sina särskilda omständigheter. Vägarnas förhållanden till varandra har kunnat förklaras som hur de har delats upp i kortare delvägar. Deltagare har tillsammans byggt upp delvägar och instruerandet av deras inritning genom sekventiellt organiserade talsträckor i samtalet. Dessa instruerande sekvenser har också ofta varit uppbyggda med hjälp av riktmärken på kartorna som i sin tur har varit ämnen för särskilda sekvenser av refererande. Avslutningsvis har dessa sekvenser sets i ljuset av enaktionismens tyngdpunkt på organismers historia av interaktioner. Analysen har också visat att både den situerade och distribuerade kognitionsvetenskapens fokus på kontextbunden kognition "i det vilda" även är en relevant poäng för laborationsstudier likt denna då deltagares egna och särskilda förståelse av försöksuppgiftens utformning och syfte varit avgörande för hur deras inritade vägar tagit form.

Page generated in 0.0483 seconds