<p>Studien undersöker vilka grundläggande processer som påverkar relationen mellan hem och förskola och vilken betydelse dessa har för verksamheten i förskolan. Syftet är att få en ökad förståelse och ökad kunskap om kommunikationen mellan hem och förskola, samt vad som påverkar denna och hur den kan förbättras.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka icke ämnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frågeställningar om icke ämnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstår och hur deltagarna förhåller sig till dem. Klassrumssamtal äger rum i en kommunikativ verksamhet där deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnå uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. Utgångspunkterna inom CA är att allt som sägs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som både kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krävs för att studera social interaktion. Då autentiska samtal är kärnan i CA så samlades det empiriska materialet in med audioinspelning. 16 elever i årskurs 9 ingår i materialet, samt 5 lärare. Audioinspelningarna gjordes under en engelskalektion, en matematiklektion, en svenskalektion, en religionslektion och en kemilektion. Kemilektionen ingår inte i analysen. 300 minuter inspelat material samlades in. Urval gjordes av sekvenser som berörde topikskiften i samtalen. Vissa sekvenser fintranskriberades sedan enligt CA:s konventioner. Genom att analysera talflödet tur för tur kunde topikskiften identifieras. I analysen framkom att både lärare och elever gjorde ’utflykter’ från de övergripande lektionstopikerna. Topikutflykterna kunde vara både lokalt och abstrakt förankrade. Deltagarna genomförde topikskiften genom exempelvis gradvisa ämnesbyten, använde sig av ämnesväxlare, preannonseringar, och ämnesdigressioner. Skolan är en form av institutionell verksamhet vilket gör att deltagarna som ingår i den vet att det finns en övergripande topik som ska avhandlas, den är mer strikt och detta orienterar sig lärarna och eleverna mot. De förhåller sig till de normer och regler som finns, vilket gör att de ibland hålls ansvariga för sina topikutflykter. Samtalen i klassrummet är dynamiska, de växer fram och utvecklas i ett gemensamt arbete mellan lärare och elever och de avslutas också gemensamt.

Övervikt hos barn och ungdomar är ett globalt problem i dagens samhälle. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste åtgärderna för att kunna förebygga och minska övervikt. Övervikt som drabbar barn och ungdomar kan öka risken att senare i livet drabbas av kroniska sjukdomar och ge ett minskat välbefinnande. Därför är det angeläget att sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdomar informerar om betydelsen av fysisk aktivitet för att minska risken att barn och ungdomar får en övervikt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Resultatet består av tio vetenskapliga artiklar som analyserats och delats in i tre olika kategorier: brist på kunskap, mötet med familjer och olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Vikt upplevs som ett känsligt ämne att diskutera enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever att de riskerar att uppfattas som kritiserande när de försöker få barn och ungdomar att ägna sig åt mer fysisk aktivitet. Motiverande samtal (MI) upplevs av sjuksköterskor som ett sätt att uppmuntra fler barn och ungdomar till att förändra sitt beteende och sin livsstil i jämförelse med traditionell rådgivning. En bra relation mellan sjuksköterska och patient upplevs viktig för att kunna involvera barn och ungdomar i sin egenvård.

Ohälsosamma levnadsvanor definieras som otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol, tobaksbruk och ohälsosamma matvanor. Dessa ohälsosamma levnadsvanor är vanliga och kan leda till vällevnadssjukdomar. Motiverande samtal är en rådgivningsform som kan användas vid förändringar av levnadsvanor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal för att hjälpa patienter att förändra sina levnadsvanor. En litteraturstudie gjordes med 15 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström gjordes för att analysera resultatartiklarnas innehåll. Resultatet visar att förutsättningarna för att genomföra ett motiverande samtal är många, bland annat spelar erfarenhet, utbildning och miljön en stor roll. Motiverande samtal anses vara en metod som sätter patienterna i centrum. Sjuksköterskornas roll inom motiverande samtal är att skapa motivation hos patienterna och hjälpa de se behovet av en förändring av levnadsvanor. De flesta sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av motiverande samtal, men det finns också de som har negativa erfarenheter. Eftersom studier visar att både effektiviteten och erfarenheterna av motiverande samtal är olika behövs mer forskning inom ämnet. Det behövs utbildning inom motiverande samtal för att kunna tillämpa metoden på bästa sätt. Mer resurser behövs till hälsofrämjande arbete för att minska problemet med ohälsosamma levnadsvanor.

Högläsning i skolan anses generellt som utfyllnad av tid och avslappning för barnen. Hemma får barnen för det mesta höra någon läsa högt under god-natt-sagan innan läggdags. Arbetets syfte är därför att undersöka hur hemmets och skolans högläsning påverkar barns läsförståelse. Arbetet tar dessutom upp samtalets betydelse under läsning och hur föreställningsvärldar påverkar barnens läsförståelse. Frågeställningarna i arbetet besvarar: Hur påverkas barns läsförståelse av högläsningen i hemmet och i skolan? Hur påverkar samtalet kring högläsning barns läsförståelse? Hur kan barns läsförståelse stärkas med hjälp av föreställningsvärldar? Resultatet visar att läsförståelsen ökar när barnen får samtala och skapa föreställningsvärldar om högläsningen.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frågeställningar handlar om hur pedagogens förhållningssätt påverkar samtal och reflektion. Den centrala frågeställningen är: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhållande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid åtta tillfällen. Barnens utsagor undersöks i förhållande till det egna pedagogiska förhållningssättet. I uppsatsen redovisas två av dramapassen, vilka utgör empiri för en djupgående analys. En hermeneutisk ansats ligger till grund för tolkningsprocessen och teorier kring pedagogik, kulturpsykologi, samtal med barn samt tidigare forskning om den estetiska kulturens möte med pedagogiken diskuteras i relation till resultatet. I analysen har två skilda pedagogiska positioner blivit synliga, vilka utmynnat i två samtalsformer; ett berättande samtal och ett reflekterande samtal. Barnens förmedling av sina upplevelser utfaller på olika sätt inom de två olika samtalsformerna och det pedagogiska förhållningssättet diskuteras i relation till detta.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån. Dessutom ges eleverna tillfällen att sätta ord på kunskaper, att lära sig lyssna, analysera och utvärdera egna tankar i jämförelse med övriga elevers funderingar vilket i sin tur leder till nya insikter om och infallsvinklar på det egna tänkandet. Resultatet visar även att läraren vinner pedagogiska fördelar genom samtal med elever vilket kommer till uttryck i kunskaper om såväl den enskilda eleven som bättre förståelse kring det egna förhållningssättet. I undersökningen framgår även lärares uttryckta stress inför dilemmat att ge eleven utrymme i undervisningen och att hålla den samma inom styrdokumentens ramar.

Syftet med studien är att öka förståelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan så som syfte, känslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstå. Genom att intervjua förskollärare har vi författare fått ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. Därför har vi författare ställt oss frågan vad utvecklingssamtal innebär utifrån förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Hur tänker förskollärare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och låtit det ligga till grund för vår studie. Utifrån forskningen har sedan sex kvalitativa intervjuer genomförts på en förskola i en tätort i en medelstor kommun i södra Sverige. Resultatet har visat att beroende på erfarenheter och personlighet är svaren lika många som förskollärare. Vår studie visar att den normalisering och disciplinering som utvecklingssamtal innebär enligt den aktuella forskningen finns på den förskola där vår studie genomförs.

Syfte: syftet med undersökningen är att studera språkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar. Teori: vi använder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nätverkssamhälle, flödesrum, konvergens och narcissism. Metod: kvalitativ och kvantitativ analys står som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att få kunskap hur det ser ut på bloggarna. För att lättare kunna undersöka bloggarnas innehåll har vi dekonstruerat texten och därefter analyserat varje mening. Huvudresultat: resultaten av vår undersökning bekräftar att det inte finns några regler på hur ett samtal på en blogg ska se ut. I detta offentliga rum är blandningen av de språkliga egenskaperna istället ett nytt sätt att samtala på. Nyckelord: blogg, nätverkssamhället, mediekonvergens offentlighet, samtal, textanalys.