Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver sin strävan att få tid till högläsning för att stimulera barns språkutveckling. Utifrån syftet formulerade vi tre frågeställningar. Dessa handlar om hur förskollärarna arbetar med högläsning och om vilka förändringar som skett över tid i och med digitaliseringen. Vi ville även ta reda på vilka möjligheter till språkutveckling som förskollärarna anser att högläsning ger och vilka ramfaktorer som påverkar möjligheterna. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod och har intervjuat sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärare upplever brister i förutsättningarna för att planera och genomföra högläsning med språkutveckling som fokus. Till exempel tidsbrist, från planeringen till genomförandet, barngruppernas storlek och personalbrist. Det framkommer även att digitaliseringen i förskolan har medfört förändringar i deras arbete. I studien framgår det att förskollärarna är medvetna om att språkutveckling är något som sker i samband med högläsning där barnen får utveckla ordförråd och språklig medvetenhet.

Denna studie är en undersökning om vad vi har för möjligheter att genom konst skapa samtal om pornografi med unga. Många lärare upplever en kunskapsbrist i hanteringen av frågor som rör pornografi och saknar konkreta pedagogiska strategier på hur kommunikation inom detta område ska behandlas. Som blivande bild- och medialärare ser jag konstens tillgång i att skapa samtal om svåra frågor som sådana om pornografi. I undersökningen har jag samlat in erfarenheter från verksamma pedagoger och konstnärer som behandlar området pornografi. Jag har även låtit en egen konstnärlig process varit en del av undersökningen, i samklang med undersökandet av konsten som medium där det visuella material som skapas bearbetar och förstå de insikter som kommer fram ut av undersökningen. Studien antar ett fenomenologiskt förhållningssätt och har sina teoretiska utgångspunkter i texter av Donna Haraway, Elisabeth Grosz samt Anja Hirdman. Studien ger olika pedagogiska perspektiv och på så sätt olika verktyg för framtidens lärare som arbetar med temat pornografi och konst med unga. Denna studie visar på att vi kan komma långt med attanvända konsten som uttrycks- och kommunikationsmedel för att beröra ämnet pornografi. Det finns en stor tillgång att uttrycka sig med konst och konsten har en kraft att tala till oss på ett sätt text eller tal misslyckas med.

Bakgrund: I Sverige är motiverande samtal (MI) en av de kvalificerade samtalsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderar att hälso-sjukvårdspersonal använder sig av. MI är en samtalsmetod som används vid livsstilsrelaterade hälsoproblem inom hälso- och sjukvård, psykiatri, socialtjänst, kriminalvård och skola. Syftet med att använda sig av metoden är att bidra till motivation och beteendeförändringar hos patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget avseende sjuksköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal. Metod: En deskriptiv litteraturstudie uppbyggd av tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas grundinställning var att MI ansågs vara ett bra verktyg att använda sig av, men det var olika hinder som ibland gjorde att det var svårt att omsätta i praktiken. De största hindren visade sig vara tidsbrist, avsaknad av utbildning/uppföljning samt liten förståelse från ledningen på arbetsplatsen. Vikten av att få rätt stöd, utbildning och handledning var återkommande i samtliga artiklar. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det att det var flera olika komponenter som var av betydelse för att MI skulle anses som en bra metod att använda sig av. Sjuksköterskorna beskriver sina erfarenheter och kan sammanfattas i kommunikation, tid, begränsningar, utbildning och slutligen att det bör finnas ett personligt intresse. När dessa komponenter harmonierar sammanfattar författarna resultatet i att MI: en flexibel metod när förutsättningarna finns.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa tas sällan upp på sjuksköterskeutbildningen, trots dessas betydelse för välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskor ansvarar, genom sin kompetens i kommunikation och omvårdnad, för att främja välbefinnande hos patienter. Tidigare forskning har identifierat sexualitet som ett tabubelagt ämne i samtal. En sammanställning av kunskap om sjuksköterskors upplevelse av samtal om sexualitet kan gynna grundutbildade sjuksköterskors förståelse för hur sjuksköterskor internationellt ser på samtal om sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av samtal om sexualitet med patienter. Metod: En integrativ litteraturöversikt kan, genom att syntetisera kvalitativ och kvantitativ forskning, erbjuda ett djupare och bredare perspektiv om sjuksköterskors upplevelse. Materialet analyserades med en kvalitativ analysmetod med induktiv ansats. Resultat: Två huvudteman identifierades: Elefanten i rummet och Trygghet i samtal om sexualitet. Sjuksköterskor upplevde ambivalenta känslor och tankar kring samtal om sexualitet. Vilka begrepp och språk som användes i samtalet om sexualitet hade inflytande på sjuksköterskors upplevelse. Vilka patienten och sjuksköterskan var samt dess samspel påverkade också sjuksköterskors upplevelse av samtalet. Dessutom var sjuksköterskor oeniga ifall samtal om sexualitet ens var en del av deras huvudområde, omvårdnad. Trygghet i samtal kunde uppnås genom kunskap och ansvarstagande, som även kunde medföra yrkesmässig tillfredsställelse. Slutsats: Genom att sammanställa kunskap om hur samtal om sexualitet upplevs med patienter, kan sjuksköterskors självreflektion och yrkesmässiga utveckling främjas, samt möjlighet ges till avdramatisering av ett tidigare tabu. Om sexualitet ses som en integrerad del av att vara en människa, kan holistisk omvårdnad erbjudas.

Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelser av svåra samtal vid distansarbete. Fenomenet är relevant eftersom samhället idag präglas av en pågående pandemi vilket medför att olika typer av arbetsrelaterade samtal i viss mån behöver hållas på distans, däribland svåra samtal. Syftet har preciserats med tre frågeställningar som söker svar på vilka samtal chefer upplever är svåra att hålla på distans, vad de upplever är svårt i svåra samtal på distans och hur de förhåller sig till det svåra i svåra samtal på distans. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av material. Det insamlade materialet bygger på fem intervjuer med yrkesverksamma chefer i olika branscher, som alla har erfarenhet av svåra samtal vid distansarbete. Analysen av det insamlade materialet har gjorts med hjälp av meningsskapande som teori och svåra samtal som teoretiskt begrepp, då både meningsskapande och svåra samtal präglas av kommunikation och interaktion i sociala sammanhang. Det teoretiska ramverket har bidragit till att förstå hur chefernas förutsättningar till meningsskapande påverkas av att de svåra samtalen sker på distans, och vilka faktorer som påverkar detta. Studiens resultat visar att de samtal som cheferna upplever är svåra att hålla fysiskt även är svåra att hålla på distans. Kreativa möten och brainstorming-möten är exempel på samtal som är svåra att hålla specifikt vid distansarbete. Resultatet visar också att det svåra i svåra samtal på distans framförallt är att tolka känslor, läsa av kroppsspråk och att få bekräftelse på att budskapet landat hos motparten. Slutligen visar studiens resultat att chefer förhåller sig till det svåra i svåra samtal på distans genom att använda lyssnandet som främsta verktyg. Genom att lyssna, inte stressa samtalet och vara noggrann med orden, kompenserar chefer för det faktum att kroppsspråk och känslor är svåra att tolka i svåra samtal på distans. Studiens resultat indikerar också att svåra samtal på distans ibland upplevs så pass svåra att den enda tänkbara lösningen är att hålla dessa fysiskt.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland även får spendera tiden mellan två behandlingar på sjukhuset. Under den långa sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för både föräldrar och barn. Det är av stor vikt att samtala med barnen om det de går igenom, då det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och ärlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivå. Under samtalen kan sjuksköterskorna beroende på barnens ålder använda sig av olika hjälpmedel som exempelvis dockor, fotoalbum, böcker eller broschyrer. Det har visat sig att föräldrar som väljer att prata om döden med sitt allvarligt sjuka barn är nöjda över sitt beslut. Ofta underskattas barns förståelse kring sin sjukdom och att den kan leda till döden. Att undanhålla information kan således istället skapa oro hos barnen då de förstår att något är fel men inte vad. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med barn i åldrarna fyra till tolv år som har cancer. Metod För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där sex sjuksköterskor intervjuades på ett semistrukturerat vis. Samtliga sjuksköterskor hade mer än två års erfarenhet inom barnsjukvården. Resultat Samtliga av de intervjuade sjuksköterskorna påtalade hur individuell barns mognad är och hur viktigt det är att ha i åtanke vid samtal med barn. För att anpassa sitt samtal efter barnens mognad är det viktigt att ha en inblick i deras sjukdomsförståelse. Många av sjuksköterskorna ansåg att yngre barn inte tänker på att de är sjuka i lika stor utsträckning som de äldre barnen. Vissa av sjuksköterskorna uppgav dock att de tror att alla barn oavsett ålder förstår att de är sjuka. Samtalen kan exempelvis ske vid inskrivning av barn eller i form av diagnossamtal, spontana samtal under behandlingens gång eller inför procedurer. Samtliga intervjuade använde hjälpmedel i stor utsträckning under sina samtal med barnen. Exempel på hjälpmedel som användes var medicintekniskt material, dockor, magnetbilder, böcker och förberedelsepärmar. Under intervjuerna framkom att barnens rätt till information, ärlighet gentemot barnen samt konsekvenser av att dölja information för barnen var viktiga aspekter i samtalet med barn. Även vikten av att främja barnens delaktighet i samtalen underströks i samtliga intervjuer. Slutsats Slutsatsen av föreliggande studie är att sjuksköterskors huvudsakliga uppgift i sina samtal med barn är att förenkla informationen som ges så att den passar barnens individuella mentala mognad. Sjuksköterskornas största utmaning ligger därmed i att välja en optimal förenklingsnivå. Reduceringen av detaljer i informationen gör att barnens möjlighet att tillgodogöra sig den information som ges ökar.Författarna har i sin studie även funnit att föräldrarna ibland kan drivas av en beskyddande instinkt som yttrar sig i att de motsätter sig informationsgivandet till barnen. Sjuksköterskans utmaning består därför ofta inte bara i planerandet och genomförandet av samtalen med barnen utan även i samtalen med föräldrarna.

Bakgrund Hjärtsvikt är en allvarlig och progressiv sjukdom. Patienterna upplever ofta en långsam försämring och att den fysiska förmågan minskar, vilket ofta leder till social isolering. Patienterna blir mer beroende av hjälp och kräver mer sjukhusvård. Som sjuksköterska är ett av de viktigaste målen att lindra lidande. Personer med hjärtsvikt upplever ofta att sjukdomen har en stor påverkan på deras liv och livskvalitet, vilket gör att sjuksköterskans roll blir viktig för att lindra det lidande som låg livskvalitet medför. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur utbildning och samtal kan lindra lidandet hos personer med hjärtsvikt. Metod För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt med integrerad analys. Studiens data består av vetenskapliga forskningsartiklar. Artikelsökningen skedde i databaserna CINAHL och PubMed. När materialet var insamlat genomfördes en systematisk genomgång av artiklarnas resultat genom kvalitetsbedömning för att avgöra artiklarnas relevans för studien. Resultat Resultatet visade att patienter som deltog i sjuksköterskeledd utbildning, stödgrupper och motiverande samtal fick en förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad livskvalitet och reducerat lidande. Det var tydligt att utbildning hjälper patienter med hjärtsvikt att hantera sjukdomen i vardagen genom förbättrad egenvård. Flera studier visade att stöd och samtal gav bättre resultat då patienterna kontinuerligt fick sina frågor besvarade och kunde anpassa vården efter sjukdomsförloppet. Slutsats Studien visade att patienter som deltog i sjuksköterskeledd utbildning, stödgrupper och motiverande samtal utvecklade en bättre egenvård vilket ledde till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad livskvalitet vilket reducerade lidandet för personer med hjärtsvikt.

Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider.

Övergångar är en pjäs på cirka en timme som handlar om Jonas, en deprimerad man i trettioårsåldern, som i sin desperation efter hjälp sent en kväll ringer till en stödlinje för suicidprevention. Han ser sig själv som en lyckad människa med ett lyckat liv och förstår inte alls varför han drabbats av en depression. En kvinna, Anja, svarar och de börjar ett vindlande samtal om livet och döden. Samtalet förs både i den fysiska världen, men också på en mer filosofisk och omedveten nivå, där de når varandra djupare känslomässigt. Båda två öppnar upp sig om sina liv, vilket får mannen att inse att han vet vem kvinnan är, de var klasskamrater på samma högstadieskola. Då var han den populära killen i klassen som inte drog sig för att håna andra barn, inte minst Anja. När också Anja förstår att Jonas är hennes plågoande från skoltiden förändras allt och hon måste välja ifall hon ska försöka rädda honom trots det han utsatt henne för eller om hon tycker att det är rätt åt honom att han mår dåligt.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i små grupper kan gynna elevers begrepps- och språkutveckling. Jag tittar också på om estetiska arbetsredskap, såsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som går i årskurs 1-2. Genom att låta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att använda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare på varandras uttalanden, hjälpa varandra hitta ord och begrepp samt ställa frågor och motfrågor. I arbetet med lera kommer diskussionerna mer specifikt in på djurens utseende samtidigt som leran ger djuren eget liv genom att man kan leka med de skapade figurerna.