Syfte: är att undersöka handledning som specialpedagogisk insats i en förskolekontext på två förskolor i en mellanstor kommun, utifrån handledningsmodellen "verksamhetsbesök med reflekterande samtal". Studien avser undersöka vad handledningsmodellen kan innebära utifrån pedagoger, förskolechefer och specialpedagogers beskrivningar, hur verksamhetsbesök med reflekterande samtal kan upplevas av de samma, samt vilken utveckling pedagoger, förskolechefer och specialpedagoger upplever har skett i förskolans verksamhet. Litteraturgenomgång: redogör för specialpedagogiska perspektiv, handledning och reflektion, tre olika perspektiv på handledning samt relationers betydelse. Tidigare forskning: redogör för forskning som gjorts om handledning i förskola och skola. Teori: Systemteori beskrivs som modell i studien för att se på sociala samband och påverkansprocesser mellan människor för att skapa förståelse för hur allting hänger samman. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer både enskilt och i grupp, där undersökningsgruppen består av fem pedagoger, fyra specialpedagoger och två förskolechefer. Analys och tolkningsförfarandet har inspirerats av hermeneutiken, vilket innebär att tolkning och förståelse skapar kunskap av innehållet i sin helhet och delar och pendlar däremellan. Studiens resultat redogörs under rubrikerna. Verksamhetsbesök med reflekterande samtal. Från reaktiv till proaktiv. Utveckling utifrån verksamhetsbesök med reflekterande samtal. Under denna rubrik redovisas den utveckling som framkommit under rubriker med samma namn. Helhetsperspektiv och perspektivbyte, Professionsutveckling, Tillit och trygghet, Minskad stress och Trivsel och arbetsglädje. Resultat: indikerar att handledningsmodellen "verksamhetsbesök med reflekterande samtal" som handledningsmodell upplevs som värdefull och att den prioriteras högt. Relationen mellan specialpedagog och pedagoger ses som mycket viktig, utifrån förtroendet och tryggheten som utvecklas genom relationen skapas möjlighet till utveckling av verksamheten. Den utveckling som skett har lett till att pedagoger har ett helhetsperspektiv på verksamheten, man ser på helheten, på lärmiljön och sig själva som en del av den. Tidigare såg pedagoger mer utifrån ett verksamhetsperspektiv, perspektivskiftet har lett till ett ökat barnperspektiv med det relationella perspektivet i fokus. Möjligheten att arbeta förebyggande har ökat, problem hinner inte bli så stora. Handledningsmodellen har ökat trivsel och arbetsglädje och mindre upplevd stress.

Motiverande samtal är en metod som kan användas för att hjälpa individer att finna motivation till förändring. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skötare inom rättspsykiatrin ser på att använda motiverande samtal inom sitt arbete samt hur de använder sig av metoden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med informanter som jobbade aktivt med motiverande samtal på en rättspsykiatrisk klinik. Insamlade data analyserades tematiskt vilket resulterade i fem huvudkategorier med grenade underkategorier. Dessa kategorier visade att informanterna använde sig av både riktade motiverande samtal samt använde metodens förhållningssätt utanför dessa samtal. Majoriteten av informanterna uttryckte sig positivt om metoden, med en vilja att fortsätta lära sig om metoden, samt att de gärna ser att fler medarbetare börjar arbeta med metoden. Personlighet uppfattades vara en faktor som inverkade på uppfattad svårighetsgrad av moment inom motiverande samtal. Inga större brister uppfattades angående motiverande samtal utan det var brister som berodde på arbetsplatsen. De fem huvudkategorierna ansågs ge svar på studiens frågeställningar och dessa svar kan i sin tur hjälpa rättspsykiatrin att utveckla sin verksamhet.

Bakgrund: Årligen insjuknar 2800 kvinnor med gynekologisk cancer och behandlingen påverkar såväl kropp som själ och inte minst den sexuella hälsan. Samtal om sexuell hälsa har därför en stor betydelse för patienten för att kunna få information och kunskap i ämnet. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar innebär bland annat att utföra samtal om den sexuella hälsan samt göra patienten delaktig i den egna omvårdnaden. Studier pekar även på att patienter inte får samtala om sexualitet i den utsträckning de önskar. Syfte: Beskriva sjuksköterskors uppfattningar om att samtala om sexuell hälsa med patienter under behandling av gynekologisk cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; Kunskapsbrist, Ansvar i samtalet, Arbetssituationens betydelse och Att beröra ämnet sexuell hälsa. Sjuksköterskor anser sig ha otillräcklig kunskap och utbildning i sexuell hälsa och hur gynekologisk cancer påverkar den. Flertalet sjuksköterskor anser att det inte ingår i deras profession. Tidens betydelse för att hålla samtal var en faktor som skapade hinder i sjuksköterskors möjligheter för utförandet såväl som organisationens kultur och personalbrist. Ett flertal sjuksköterskor uppfattar även sexualitet som ett obekvämt ämne som är svårt att tala om. Diskussion: Sjuksköterskor har olika uppfattningar om den sexuella hälsans plats i omvårdnaden. De behöver därmed såväl kunskap som vilja för att kunna samtala om sexuell hälsa i omvårdnadsarbetet för patienter under behandling av gynekologisk cancersjukdom. Det ställer krav på sjuksköterskeutbildningens innehåll och att organisationen inom vården avsätter erforderliga resurser så att samtalen kan komma till stånd.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna. Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.

Motiverande samtal är en metod som kan användas för att hjälpa individer att finna motivation till förändring. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skötare inom rättspsykiatrin ser på att använda motiverande samtal inom sitt arbete samt hur de använder sig av metoden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med informanter som jobbade aktivt med motiverande samtal på en rättspsykiatrisk klinik. Insamlade data analyserades tematiskt vilket resulterade i fem huvudkategorier med grenade underkategorier. Dessa kategorier visade att informanterna använde sig av både riktade motiverande samtal samt använde metodens förhållningssätt utanför dessa samtal. Majoriteten av informanterna uttryckte sig positivt om metoden, med en vilja att fortsätta lära sig om metoden, samt att de gärna ser att fler medarbetare börjar arbeta med metoden. Personlighet uppfattades vara en faktor som inverkade på uppfattad svårighetsgrad av moment inom motiverande samtal. Inga större brister uppfattades angående motiverande samtal utan det var brister som berodde på arbetsplatsen. De fem huvudkategorierna ansågs ge svar på studiens frågeställningar och dessa svar kan i sin tur hjälpa rättspsykiatrin att utveckla sin verksamhet.

I denna kvalitativa studie undersöktes lärares erfarenhet av, och inställning till, att använda motiverande samtal som extra anpassning inom distansundervisning för vuxna. Forskningsfrågorna handlade om ifall motivationsstödjande samtal genomfördes, lärares inställning till denna typ av extra anpassning, samt vilka konsekvenser lärare trodde av användandet av MI skulle få. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distanslärare inom vuxenutbildning. Resultaten visade att samtliga lärare hade erfarenhet av någon typ av motivationsstödjande samtal, men att man inte upplevde att det skedde på ett systematiserat sätt. Samtliga informanter ansåg att interaktionen med läraren var av stor betydelse för elevers motivation och prestation. Tidsåtgången framhölls som ett hinder för att kunna använda motivationsstödjande samtal mer, trots att informanterna trodde att det skulle kunna leda till att fler elever klarade sina kurser och fick stärkt självkänsla och motivation. Informanter ansåg att exempelvis elever med studiesvårigheter skulle kunna gynnas av anpassningen.

InledningBokläsning är ett vanligt förekommande inslag i förskolans verksamhet. Förskollärare kan använda sig av detta som pedagogisk metod och det kan då vara språkutvecklande för förskolebarnen. Det sociala samspelet vid bokläsning mellan barn och förskollärare kan vara viktigt både för den kognitiva samt den sociala förmågan. Genom att utgå från barnens intressen vid boksamtal kan förskollärare utveckla barnens språkutveckling genom ett lustfyllt lärande.SyfteStudiens syfte är att undersöka hur förskollärare utifrån sina erfarenheter beskriver hur de använder bokläsning för att stödja barns språkutveckling i förskolan. Vi har valt att lyfta boksamtalet som en viktig del inom bokläsning.MetodVi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna är semistrukturerade och därmed har vi utgått ifrån en intervjuguide under intervjutillfällena.ResultatResultatet av vår undersökning visar att förskollärare ofta har boksamtal under bokläsning. Under dessa tillfällen har dock fokus legat på bilderna i böckerna då barnen visat stort intresse för dem. Texterna och bokstäverna diskuteras det inte lika mycket om. Förskollärarna beskriver det som att barnen ännu inte har kommit till den nivån att de förstår vad texten är. Vi kunde se skillnad i intresset för faktaböcker mellan könen på barnen. Några förskollärare utgick från flanosagor som utgångspunkt för boksamtalen. Då det finns en del flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska får förskollärarna ofta visa konkret, ibland med tecken som stöd, istället för att ha samtal om det lästa. Barnens skriv-och läsutveckling börjar med att barnen visar intresse för sina namn och bokstäver i dessa, enligt vår undersökning.

Specialistsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen har en stor roll med att hjälpa barn med övervikt genom att samtala med föräldrarna så barnet får ett hälsosamt liv under uppväxten. Föräldrarna har ett stort ansvar och är en förebild för sina barn. Sjuksköterskan arbete med små barn är en god grund för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka övervikt hos barnet och tillsammans med föräldrarna främja för att hälsosamt arbeta preventivt. Forskning beskriver sjuksköterskans samtal med föräldrarna som svåra angående övervikt och att kunskapen om samtalet är bristfälligt. Studiens syfte är att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av samtal med föräldrar till barn med övervikt. Sex sjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av intervjuerna skapades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är ”Föräldrars kunskap är avgörande”, “Leda föräldrar i att hitta motivation” och ”Stödinsatser som hjälper”. Resultatdiskussionen visar att sjuksköterskans samtal med föräldrarna till överviktiga barn inte upplevs så svåregentligen. Föräldrarnas kunskap om matvanor är bristande trots god kunskap om övervikt. Föräldrarna är mer mottagliga för förbättringsåtgärder när alla upplever ett gemensamt mål. Tid för eftertanke mellan besöken med föräldrarna gav oftast bättre resultat och vid planerat återbesök fanns det oftast ett samförstånd mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Mötet får ta tid och återkoppling behövs. BMI-kurvan är ett viktigt verktyg och även att ta hjälp av andra kompetenser som specialistbarnavårdscentral och dietist för att skapa ett hälsofrämjande arbete.

Syftet med denna studie är att ge inblick i hur ett läromedels lärarhandledning ger uttryck och utrymmeför språkstimulerande aktiviteter ur ett andraspråksperspektiv. Mina forskningsfrågor är: Hurbeskriver lärarhandledningen språkstimulerande aktiviteter? Finns det i lärarhandledningenuppmuntran till språkstimulerande aktiviteter? Hur uttrycks det att läraren utforma sin undervisningför att eleverna ska delta i elev-elev interaktion? Hur beskriver lärarhandledningen att undervisningenkan utformas för att inkludera elever med svenska som andraspråk? Undersökningen bygger på enkvalitativ dokumentanalys av lärarhandledningen till ett läromedel i läsinlärning. Resultaten avundersökningen tyder på att handledningen uppmuntrar språkstimulerande aktiviteter men attförslagen på hur läraren kan utforma undervisningen för interaktion är få. Vidare tyder studiens resultatpå att inget av läromedelsförfattarna uttalat andraspråksperspektiv finns i handledningen, men mycketav lärarhandledningens innehåll ger uttryck för språkstimulerande aktiviteter ur ettandraspråksperspektiv. I lärarhandledningens vetenskapliga grund ges både uttryck och utrymme förspråkstimulernade aktiviteter i ett andraspråksperspektiv. Vilket, enligt denna studie, inteöverensstämmer med lärarhandledningens lektionsinnehåll där utrymme för aktiviteterna inte ges.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom är vanlig hos äldre men på senare tid även blivit mer vanlig i yngre åldrar på grund av ohälsosam livsstil. Sjukdomen behandlas med hjälp av livsstilsförändringar samt medicin. Om sjukdomen inte behandlas leder det till komplikationer så som njursvikt, blindhet, hjärt- och kärlsjukdomar. Många komplikationer kan förebyggas med hjälp av en hälsosam livsstil. De flesta patienter med  diabetes  typ  2  ställs  inför  en  utmaning  att  ändra  sin  livsstil,  där livsstilasförändringar upplevs som krävande och komplicerade. Syftet med studien var att ta reda på vad sjukvårdspersonal använder sig av för strategier i mötet med patienten för att patienten ska genomföra sina livsstilsförändringar. Metoden utgörs av en litteraturstudie av  sex kvalitativa och fyra kvantitativa studier.   Resultatet utgjordes av två huvudteman, det första var sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom med två subteman. Det andra huvudtemat var motiverande samtal med tre subteman. I  resultatet  betonas  att  sjuksköterskan  har  en  viktig  roll  i  att  se  till  att patienten har en god förståelse om sin sjukdom genom att ge patienten adekvat information om behandling och hur patienten kan undvika senkomplikationer. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att motivera patienten att genomföra livsstilsförändringar, att finnas där som ett stöd. Motiverande samtal är den bästa strategin sjuksköterskor kan använda sig av vid behandling av diabetes typ 2 patienter. Det är viktigt att försöka få patienter med diabetes typ 2 behandlas utan medicin, dels för att patienten mår bättre i sin sjukdom och risken att drabbas av följdsjukdomar minskar och bidrar till en hållbar utveckling av vården.