Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa?Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet. Den ena skolan benämns i uppsatsen Rönnskolan och den andra Tallskolan. Resultatet illustrerar hur lärare resonerar kring sina didaktiska val. De berättar om hur de arbetar med och ser på lärandepotentialen i olika former av lärarstyrda sekvenser i undervisningen. Vidare diskuteras hur de ser på samtal och vilken plats samtalet har i undervisningen. Lärarna visar på olika sätt att arbeta dialogiskt genom muntlighet och skriftlighet.De slutsatser som vi dragit är att de enskilda lärarnas kunskapssyn ligger till grund för de motiv som lärarna framför gällande deras didaktiska val. Vi har också sett att lärarnas didaktiska val styrs av elevgruppens förutsättningar och hur läraren kan hantera dessa.

Matematiska samtal är en viktig del av matematikundervisningen och något som lärare behöver stöd för hur de ska ledas effektivt. Det vanligaste lärarstödet för planering och genomförande av matematikundervisning är läromedel. Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd lärare ges i lärarhandledningar att leda matematiska samtal. Vi analyserar läromedel utifrån ett analysverktyg baserat på forskning om olika typer av klassrumsinteraktion och resultatet av analysen indikerar att läromedel erbjuder stöd på ett varierat sätt och i olika omfattning. Det skapade analysverktygets framtida användning och utvecklingspotential diskuteras kort och resultatet av läromedelsanalysen diskuteras mot forskning om stöd för klassrumsinteraktion. Studiens huvudsakliga slutsats är att inget av de undersökta läromedlen har ett heltäckande stöd för matematiska samtal, vilket innebär att lärare behöver vara medvetna om läromedels potential och begränsningar för att på ett adekvat sätt kunna leda matematiskt givande samtal i klassrummet.

The aim of this study was to research how social-work professionals apprehend, manage and influence difficult conversation.  This study is based on a qualitative method and we did qualitative interviews with eleven social-work professionals in three municipalities located in southern Sweden. In addition to our research on difficult conversation we decided to study easy conversation. Our result show that there isn’t any special subjects that creates difficult conversation, but it is the absent of conversation that makes it difficult. There are several different ways of managing difficult conversation; some social-work professionals use conversation methods others use different strategies. Social-work professionals can also find support from other colleagues and guidance from an instructor. The influence on the conversation can be divided into two different levels; one is the professionals control over the conversation. The other is that their thoughts and emotions can influence. Implemented interviews in this study show that the easy conversation is the opposite of difficult conversation; it is easy to carry on a conversation when the client is motivated. Our study also shows catchall terms to make a good conversation; create a good alliance, reaffirm, listen, show empathy and curiosity. The most important conclusion drawn from our study is that difficult conversation is the absent of conversation.

Bakgrund: Sexualitet är för många en viktig del av livet. Cancer kan ha en negativ inverkanpå individers sexualitet. Cancerpatienter önskar och behöver information kring ämnet menvårdpersonal förbiser ofta detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalenserfarenheter av samtal om sexualitet med cancersjuka patienter samt vad som kan hindra ellerunderlätta för dessa samtal. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på sex kvantitativa och trekvalitativa studier samt en med mixad metod. Resultat: Resultatet kategoriserades under fyrateman: Professionalitet, Vårdrelation, Människosyn och Miljö. Dessa teman bestod av niosubteman Tilltro till sin kommunikativa förmåga, Kunskap kring sexualitet, Utbildning avpatienten, Bjuda in till samtal, Att bygga en relation och skapa en tillåtande atmosfär, Ettgenant och obekvämt område, Fördomar, Tidsbrist och Organisation. Slutsats: Kunskapkring sexualitet och en förmåga att kommunicera den på rätt sätt är essentiellt vid samtal medcancerpatienter om deras sexualitet. Det är viktigt att vårdpersonal funderar kring sin syn påmänniskan i allmänhet och på människan som sexuell varelse i synnerhet och hur det i sin turkan påverka om patienten får en holistisk omvårdnad eller ej. Förslag på fortsatt forskning: Mer forskning på patienters upplevelser och önskningar kring samtal om sexualitet behövs.Det behövs också mer forskning som enbart riktar in sig på en svensk kontext. / Background: Sexuality is for many an important part of life. Cancer may affect the sexualityof individuals in a negative way. Cancer patients need and wish for information regarding thesubject but health professionals are often neglecting this. Aim: The aim of the study was todescribe health professionals’ experiences of discussing sexuality with patients diagnosedwith cancer and barriers and facilitators for these kinds of discussions. Method: A literaturereview based on six quantitative and three qualitative studies and one with a mixed methodapproach. Results: The result were categorized in to four themes: Professionalism, Thecaring relationship, Human perspective and Environment. These themes included ninesubthemes: Trust in your communicating abilities, Knowledge regarding sexuality, Educatingthe patient, Invitation to a discussion, Building a relationship and creating a permissiveatmosphere, An embarrassing and uncomfortable area, Prejudices, Lack of time andOrganization. Conclusion: Knowledge regarding sexuality and an ability to communicate itin a correct way is essential when it comes to discussing sexuality with cancer patients. It’simportant that health professionals consider their human perspective in a general way andespecially how they see humans as a sexual beings and how that can effect whether thepatients will receive a holistic care or not. Suggestions for further research: Furtherresearch is needed that focus on the patients experiences and requests when it comes todiscussions about sexuality. There’s also a need for research that only investigates the issue ina Swedish context.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.     Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.   Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om interkulturell kommunikation på förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares kommunikation i förskolans tambur med vårdnadshavare som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Fyra förskollärare på två olika förskolor i södra delen av Sverige har medverkat i studien. I tamburen förekommer de spontana och informella samtalen som skapas av både vårdnadshavare och förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att kommunikationen mellan hem och förskola har stor betydelse för barnets vistelse på förskolan. Bland annat ansågs kommunikationen ge möjlighet för vårdnadshavarna att påverka förskolans verksamhet. På samma sätt ansågs en utebliven kommunikation ge inga, eller få, möjligheter till att göra sin röst hörd. Den kommunikation som finns mellan förskollärare och vårdnadshavare är ofta kort med fokus på barnets omsorg istället för förskolans pedagogiska uppdrag. Studien visar att utebliven kommunikation upplevs påverka relationen mellan förskolläraren och vårdnadshavaren negativt då framförallt nödvändig information om barnet missas. Studien visar också vilka olika förutsättningar förskolan har  att kommunicera med hemmet. Förskollärarna i studien tar gärna hjälp av någon annan person, som exempelvis en släkting, tolk eller personal med goda språkkunskaper i kommunikationen med vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska språket. Möjligheten att kunna kommunicera med vårdnadshavaren är en kostnadsfråga och därför en lösning som inte används fullt ut på förskolan.

Syftet med den här undersökningen, var att beskriva vilken betydelse som gruppdiskussioner och laborationerna kan ha för elevers lärandemöjligheter inom ämnet matematik i en åk 8, med ett extra fokus på SUM-elever. Studien gjordes dels med hjälp av systematiska observationer då klassen genomförde fyra laborationer tillsammans med ordinarie matematiklärare, dels med hjälp av tio stycken enskilda kvalitativa intervjuer (varav sex stycken av ungdomarna var SUM-elever) i en åk8 vid en skola i Västerbottens inland. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, det kritiska perspektivet på matematiksvårigheter och som analysverktyg användes olika typer av samtal. Resultatet visade på att de flesta eleverna tyckte att både laborationer och gruppdiskussioner ökar deras möjligheter till lärande. Alla informanterna betonade på vikten av att få delta i grupper bestående av deras kamrater då de ansåg att det gav ett bättre samarbete och en mer givande diskussion. Under laborationerna interagerade för det mesta SUM-eleverna med varandra respektive de övriga eleverna med varandra. Största delen av samtalen i grupperna bestod av sådana samtal som erbjuder möjligheter till lärande. Däremot fanns även inslag av samtal vilka inte erbjuder lärandemöjligheter och därmed inte leder till utveckling av ny kunskap. SUM-eleverna i laborationsgrupperna hade inte i lika stor utsträckning som de övriga eleverna tillgång till de typer av samtal som gav större lärandemöjligheter.

Syftet med studien har varit att undersöka kvaliteten och kvantiteten på högläsningen i förskolan. Den fokuserar på hur ofta högläsningen sker och om den är planerad eller spontan, för att ta reda på högläsningens kvantitet. Samt vilka slags samtal som existerar i samband med högläsningen och hur ofta de förekommer, för att undersöka högläsningens kvalitet. För att undersöka detta genomfördes åtta observationer, under fyra förmiddagar och fyra eftermiddagar, på fyra olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att det sker mest planerade högläsningar och att det till större del är läsvila som sker efter lunchen varje dag. Detta indikerar att det inte är alla barn på förskolan som har möjlighet att ta del av högläsningen eftersom att en del av barnen sover vid denna tidpunkt på dagen. Syftet med läsvilan var först och främst att lugna ner barnen och att de skulle vila, vilket blev synligt i resultatet då antalen samtal var relativt låga. Läsvilans syfte och därmed låga antal samtal påverkan högläsningens kvalitet. De samtal i samband med de spontana högläsningstillfällena skedde inte i samma utsträckning som i de planerade högläsningarna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande. Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation. Studien har därtill ett deliberativt perspektiv i det att fokus ägnas Socratives potential att främja deliberativa samtal. Studien visar att Socrative har ett flertal effekter som torde framstå som önskvärda i undervisningssammanhang. Arbetsron i lärosalarna tycks bli bättre än vad som tidigare framgått i 1:1-studier. Socrative kan synliggöra lärande, både för lärare och elev, vilket verkar stimulera formativa processer och utveckling av fördjupade kunskaper. Lärandet upplevs som mer lustfyllt när Socrative används, vilket verkar ha positiv betydelse för elevers studiemotivation. Därtill visar studien hur Socrative kan främja deliberativa samtal som utvecklar elevers demokratiska kompetenser och fördjupar deras kunskaper. Det återstår emellertid mycket att undersöka inom detta forskningsområde. Särskilt gäller detta kopplingen mellan lärares praktik och forskning om digitala verktyg i undervisning. Dessutom förefaller det vanskligt att mäta effekterna som Socrative har på elevers lärande. Testkulturer har blivit allt starkare med fokus på mätbar kunskap samtidigt som samtal har fått en central plats i skolans styrdokument. Diskussionen om deliberativa samtal och Socrative tangerar därför diskussionen om svårigheten att mäta kunskap som utvecklas i samspel mellan elever.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt. Läraren har en viktig roll för att muntliga diskussioner ska gynna elevers matematiklärande. Tidsbrist, tolkningsfel och samtalskvalitet är exempel på några av de utmaningar som lärare kan möta i samband med muntlig kommunikation. En gynnsam kommunikation, då elever utvecklar sina matematiska kunskaper utmärks av struktur, respekt, trygghet och öppenhet.