Den vetenskapliga diskussionen om demokratins innebörd har i vår tid ofta rört begreppet "deliberativ demokrati". Detta är en demokratiuppfattning som understryker åsiktsbildning på gräsrotsnivån. Idén är ett människor samtalar under tvångsfria former och utvecklar en åsikt genom samtalet. På denna grund tänkes sedan de samtalande tillsammans påverka samhället på något sätt. I Martin Lundbergs studie granskas denna teori kritiskt genom att närgående studera ett empiriskt fall - en serie samtal som handlar om hållbar utveckling. För alla som har ett intresse i dessa frågor ger Lundbergs studie ett mycket intressant inlägg i diskussionen om deliberativ demokrati.

I dagens samhälle är övervikt och fetma allt vanligare, fler människor dör av övervikt än undervikt i världen. Livsstilsrelaterade problem och levnadsvanor så som stillasittande och ohälsosamma matvanor ökar både nationellt och globalt. Till följd av den ökade övervikten ökar belastningen på samhället men även på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienter till en mer hälsosam livsstil och motiverande samtal (MI) kan vara ett verktyg för sjuksköterskan att göra det. Syfte med studien är att undersöka hur MI kan stödja patienter med övervikt till att genomföra livsstilsförändringar. Då det fanns många tidigare studier om MI gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade på att MI hade effekt på att hjälpa patienten till insikt om hinder i förändringsprocessen men även stärka patientens självförmåga för att kunna genomföra en förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet visar även en förbättring av metabola riskmarkörer till följd av MI. Dock varierar resultatet på hur MI påverkar följsamheten till förändring och detta kan bero på patientens initiala attityd till hälso- och sjukvården och hur motiverade de var från början.

Bakgrund: Människors sexuella hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Den sexuella hälsan kan till följd av sjukdomar och behandlingar bli negativt påverkad. Från ett patientperspektiv finns en önskan att bli bemött och tillfrågad om sin sexuella hälsa. Sjuksköterskeprofessionen genomsyras av ett holistiskt arbetssätt och ska därför adressera sexuell hälsa som en del av omvårdnaden. I omvårdnaden ingår samtal och bemötande grundat på respekt som en del av den mänskliga kommunikationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att samtala om sexuell hälsa med patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier: att ämnet är känsligt, att ha ett ansvar, att ha bristande kunskap, att arbetsförhållanden påverkar och att omständigheter kring patienten påverkar. Slutsats: Föreliggande studie indikerade på att svårigheter förekom i sjuksköterskornas samtal om sexuell hälsa med patienterna. Ämnet upplevdes känsligt parallellt med en okunskap huruvida samtalen skulle bemötas. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen var otillräcklig samt att arbetsförhållanden och omständigheter kring patienterna bidrog till ytterligare svårigheter. Däremot fanns en medvetenhet att sexuell hälsa var en del av det professionella ansvaret.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att tillföra kunskap om hur samarbetande samtal och samundervisning kan bidra till att utveckla ett samarbete som kan stödja och stimulera alla elever på gruppnivå. Resultatet visar att det sker ett kunskapsutbyte, och därmed en förändring av lärmiljön, då speciallärare och lärare i diskussioner och reflektioner bidrar med kunskaper utifrån sina olika kompetenser. Gemensam planeringstid och samarbetsvilja är förutsättningar för samundervisning. Framgångsfaktorer i samundervisningssituationen är att lärarna kompletterar varandra och det går att dela klassen eller arbeta enskilt med någon elev. Utmaningar i samarbetet är att inte vara kvar i gamla tankemönster och i stället se alla elever som ett gemensamt ansvar.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur förskollärare upplever arbetet med att hantera barns tankar om döden i förskolans pedagogiska kontext. Jag ville ta reda på hur förskollärare beskriver att de förhåller sig till barns frågor och upplevelser av döden, vilken beredskap förskollärare menar att de har vid möte av barns frågor om liv och död och hur förskollärare anser att barns funderingar kring livsfrågor hanteras i arbetslaget. För att samla ihop data till studien har jag använt mig av tre intervjuer med förskollärare som har arbetat olika länge i förskolans verksamhet samt har varierande erfarenheter. Resultatet visar att döden är ett återkommande begrepp som barn är nyfikna på eftersom det är abstrakt för dem. För att barn ska få en bättre förståelse av döden bör förskollärare förklara begreppet på ett konkret sätt menar informanterna. Resultatet visar även hur viktigt det är att barn får bearbeta sina upplevelser av döden för att få en förståelse av verkligheten. Slutsatsen är att ämnet är svårt men viktigt att synliggöra i förskolans verksamhet.

Naturvetenskap betonas som en väsentlig del av människans kunskaper, vilket kursplanen belyser att elever behöver få möjlighet att samtala om. Samtidigt påpekar forskning att elever inte upplever att samarbete med andra elever är av vikt utan de anser att kunskaperna ska inhämtas från läraren. Dessutom framgår det att lärare inte ser vikten av att elever arbetar i grupp och att en bidragande orsak kan vara avsaknaden av kunskaper om hur samtal mellan elever behöver utformas för att uppnå fungerande samspel. Ovanstående aspekter utformar studiens syfte om att bidra med kunskap om hur arbete i mindre grupper kan stödja elevers samtal om naturvetenskap och utveckla deras kunskaper om naturvetenskapliga begrepp. Vidare formulerades frågeställningen: “Hur samspelar elever med varandra när de i grupp samtalar om naturvetenskapligt innehåll?” med tillhörande underfråga “Vilka varianter av samtal bidrar till att begrepp används och hur framhålls begreppen?”. Empiri har samlats in genom observation och videodokumentation när eleverna i mindre grupper samtalade om naturvetenskapligt innehåll. Samtalen har kategoriserats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Mercers variationer av samtal. Med en kvalitativ ansats och innehållsanalys presenteras studiens resultat som belyser att elevernas samtal tar form i disputerande, kumulativa och utforskande samtal. Genom en fördjupad analys har det även framkommit resultat om att elevernas användning av begrepp har bearbetats beroende på hur samtalen utvecklats. Dessutom synliggör den fördjupade analysen hur det naturvetenskapliga innehållet uttrycks av eleverna, samtalsklimatet dem emellan samt lärarens inverkan. Studiens slutsats är att eftersom begrepp har visats sig bearbetas främst i det utforskande samtalet är det en sådan dialog som lärare behöver eftersträva att elevers samtal uppnår. Att fånga elevernas samtal har bidragit till att synliggöra sådant som kanske annars inte hade blivit märkbart. Studiens resultat kan möjliggöra att lärare blir medvetna om hur elevers samtal kan ske, vilket bidrar till yrkesprofessionen.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur specialpedagoger inom gymnasieskolan beskriver och uppfattar sin roll i arbetet med kvalificerade samtal. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning utifrån hermeneutiskt perspektiv. Enligt den svenska högskoleförordningen ska rådgivande samtal ingå i specialpedagogens arbete och specialpedagogen ska fungera som en kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor. Skollagen säger att elevhälsan som specialpedagogen ingår i främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Ändå lyfts ofta det åtgärdande arbetet som specialpedagogens uppdrag. Vi har undersökt hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever att de arbetar med olika samtal med särskilt fokus på hur specialpedagogen blir en kvalificerad samtalspartner och ser på det hälsofrämjande arbetet utifrån sin profession. Resultatet visade att specialpedagogerna arbetar olika med samtal. Specialpedagogerna upplevde kvalificerade samtal som centralt i sitt arbete och ett betydelsefullt verktyg i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan men att det inte har varit lätt att implementera de systematiska samtalen som de lärt sig under utbildningen till specialpedagog. Istället för ett förebyggande arbete har samtalen i huvudsak använts för att åtgärda och följa upp hinder i lärandet. I resultatet framkom också att de kvalificerade samtalen behöver prioriteras i gymnasieskolan och ges tid. Stöd från ledningen krävs för att få mandat att arbeta med kvalificerade samtal och kvalificerade samtal beskrevs i termer av skolutveckling. Diskussionen mynnade ut i ett förslag till en modell där specialpedagogen och läraren äger samtalet tillsammans. Modellen ger ramar för att mötas i situationen, arbeta för utveckling tillsammans, samtalen blir begripliga, hanterbara och meningsfulla.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de använder det kvalificerade samtal i sin yrkespraktik samt hur de upplever att dessa leder till skolutveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod vilket sågs skulle ge ett rikt material att analysera. Sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskola genomfördes. De transkriberade intervjuerna användes för en innehållsanalys där gemensamma teman eftersöktes. Resultatet som analysen gav diskuterades med hjälp av bakgrund i tidigare forskning och de teoretiska ramar som presenterades. Det resultat som trädde fram var att flertalet av de specialpedagoger som intervjuades saknade tid för att regelbundet hålla kvalificerade samtal. Där man arbetade med fortbildning i form av kollegialt lärande upplevde specialpedagogerna en kontrast mellan vad som kunde åstadkommas med kvalificerade samtal som återkom regelbundet. De samtalen gav möjlighet till reflektion och direkt koppling till praktiken mellan samtalen. Det fanns en tydlig koppling mellan reflektion och yrkesutveckling visade intervjuerna. När tiden för samtal var mer formaliserad gavs ett tydligare mandat från skolledningen, vilket upplevdes positivt. Att det fanns en kommunikation inom systemet skola var betydelsefullt och vi kunde se att specialpedagogerna var en viktig del eftersom de kommunicerade med många på olika nivåer i systemet och samtidigt behövde de ha en blick för helheten. Det fanns en diskrepans mellan uppfattningen om att skolledaren såg samtal som viktiga och att skolledarna möjliggjorde kvalificerade samtal som en längre process. Det saknades tid, kontinuitet och tydliga strukturer för möjliggörande av detta, trots att forskning påvisar vikten av detta för att professionsutveckling ska ske.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer världen över. Problemen ligger till grund för en rad följdsjukdomar som ökar drastiskt. Det finns riktlinjer och metoder som främjar hälsa och som initierar till förändring hos personer med övervikt eller fetma. Hälso- och sjukvårdspersonals aspekter är väl utvecklade, dock saknas patientperspektivet om vad som upplevs främjar viktnedgång. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie som baserats på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna är granskade och analyserade utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2017) innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier och två underkategorier för att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma. Kategorierna var att arbeta med MI-samtal, Tillgång till professionellt stöd, Att arbeta med gruppaktiviteter samt Stödja patienten att finna och behålla motivationen. Slutsats: Litteraturstudien visade att professionellt stöd i form av motiverande samtal och framför allt samtal i grupp har stor betydelse för att uppnå personliga liksom upprätthålla motivationen för livsförändring. Studien tydliggör också behovet av ytterligare forskning då erfarenheter ur patientperspektiv är begränsat.  Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, samtal, övervikt, fetma, erfarenhet