<p>Genom en jämförelse mellan en enkätundersökning gjord bland föräldrar till elever i år 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslärare har jag försökt belysa föräldrars syn på samarbete med skolan. Jag har även använt mig av litteratur inom området för att få en så klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt är att föräldrar tycker det är viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information från skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag är det vanligt att samarbetet begränsar sig till utvecklingssamtalet. Detta har dessutom i många fall fortfarande karaktären av kvartssamtal med tyngdpunkt på information om nuläget istället för att vara framåtsyftande med en tydlig målsättning. Detta bekräftas i enkätundersökning och intervjuer. Trots det visar enkätundersökningen att föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen och även med samarbetet i stort, vilket förmodligen i det här fallet beror på rakhet och tydlighet i kontakten mellan hem och skola. Lärare är generellt sett dåliga på att ge föräldrar insyn i sitt pedagogiska arbete trots att man är ålagd att ha en fortlöpande dialog med hem-men beträffande såväl kunskap och lärande som sociala frågor. Dessutom är det fastställt att ett gott samarbete påver-kar elevers utveckling i positiv riktning.</p>

<p>Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal. Däremot avstod lärarna ibland hjälp från ledningen då de ansåg att den redan var överbelastad. Samarbetet mellan lärarna fungerade för det mesta bra och många upplevde att de också kunde påverka sin arbetssituation. Men en förändrad lärarroll och ökade krav på dokumentation bidrog till att lärarna upplevde sin arbetsbelastning som stor och menade att loven var en förutsättning för att orka fortsätta arbeta som lärare. För att utvecklas i sin profession både vad gäller kunskapsmässigt som didaktiskt, önskade lärarna kontinuerlig fortbildning bekostad av skolorganisationen.</p>

<p>I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ”ett” med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ”sitt” vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats.</p> / <p>In this final exam I am exploring a method, let us call it ‘a tool’, tailor made to fit my work as an interior designer. It is created to make it easier for me to understand my clients taste of interiors, their functional needs as well as their emotional connection to their home environment. The tool consists of a line of pictures (for the client to watch) and a notepad for me to use, which also becomes the most important part of my research. I need to take notes of what my clients tell me during the interviews; hopefully they deliver valuable information for me to work on! In this essay it is not in my interest to value what is beautiful and what is not. I am keeping my mind open to other peoples ideas, concerning interior objects, which I think is strongly connected to their experiences in life. I hope this tool will make it easier for me to recognise the clients emotional baunds to inscape objects and inscape spaces, and finally create an enviroment that is attractive and feels like ’home’ for them. Four main questions are to be answered in this essay; what could a tool for ’taste of inscape research’ look like, does it work and how to improve it, is this a tool for me to use in my future proffession as an interior designer, and finally what the five ’test clients’ thought of this kind of method. The final result from the five cases was more than I could have wished for; four out of five chose the room that was specially created for each one of them, and the fifth client picked ’his’ room as second best for him</p>

<p>Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven. Detta anser lärarna är viktigt för elevens utveckling. Läraren bör därför tänka igenom vad han/hon vill säga och vad som är syftet med samtalet. Utvecklingssamtalet är den länk som förenar lärare, föräldrar och elever.</p>

<p>Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.</p>

<p>I takt med den ökade uppmärksamheten för värdegrundsfrågor i samhället har också förskolan och skolan skyldighet att utveckla arbetsplaner och åtgärdsprogram för att motverka mobbning, utanförskap och diskriminering. I styrdokumenten för förskola och skola står att det är en viktig uppgift att till barn/elever förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Utifrån dessa aspekter har studiens syfte varit att försöka definiera specifika värdegrundsfrågor som rör bemötande och fördomar. Genom observation och intervjuer har undersökningen genomförts utifrån frågeställningar om hur barnen kunde relatera den egna verkligheten och sitt agerande till det som skedde i en berättelse, och hur barnen förstått bokens budskap samt om de kunnat formulera värdegrunden däri. Vidare beskrevs ett exempel på en arbetsmodell om hur pedagoger i förskolan/skolan skulle kunna arbeta med dessa frågor utifrån barnlitteratur genom en estetisk praktisk metod. Resultatet visade på en utveckling i barnens förståelse för bokens värdegrund från det första tillfället vid gruppintervjun till de avslutande enskilda intervjuerna. Det visade sig även att barnen kunde dra paralleller mellan bokens händelser och det egna agerandet, men detta skedde först i undersökningens slutliga skede. Det deliberativa samtalet har utgjort en avgörande betydelse för resultatet. Med ett ständigt pågående samtal, där man reflekterar och argumenterar med varandra, skulle man kunna utveckla och förstå våra grundläggande värden i ett samhälle i ständig förändring.</p>

<p>Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning.</p><p>Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer. Intervjun grundar sig i öppna frågor, detta för att på bästa sätt försöka locka fram hur eleverna reflekterar kring samtal om böcker.</p><p>Undersökningen visar att samtal om böcker är en arbetsmetod som pedagogerna ute i verksamheten inte använder. Att tillsammans med klasskamrater diskutera kring en gemensamt läst text är någonting som eleverna i undersökningen inte deltar i under lektionstid. Däremot sker ett samtal inför klasskamraterna om en enskilt läst bok. Studien visar även att en stor del av de elever som deltagit i intervjuerna ser samtal om böcker som någonting roligt och positivt. Vissa elever berätta dock att samtal kring böcker orsakar nervositet och osäkerhet.</p>

<p>Uppsatsen grundar sig på en studie som genomförts på ett företag i lokalvårdsbranschen. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka förutsättningar för lärande som kan finnas under arbetsplatsträffar. Vi frågar oss hur utformningen av arbetsplatsträffen påverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatsträff samt vilken betydelse arbetsplatsträffar har för gemensam reflektion. Studien är avgränsad till att gälla fenomenet reflektion som är en viktig faktor för lärande.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat två arbetsplatsträffar i företaget.</p><p>Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan påverka möjligheten till reflektion för deltagarna. Dessa är mötesansvarigas förhållningssätt, antalet deltagare, tiden, mängden ärenden, gruppindelningen och ägandeformen. Vår studie visar att reflektion uttrycks på många sätt. Det finns exempel på hur man i reflekterande diskussioner utbyter erfarenheter, problematiserar vardagen och ifrågasätter ramarna för arbetet men också att några förhåller sig tysta och inte deltar i diskussionerna. Vår tolkning, utifrån vår studie, är att arbetsplatsträffarna har stor betydelse för den gemensamma reflektionen då de är tillfällen för möten, samtal, diskussioner och erfarenhetsutbyte.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilka</p><p>elever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av att</p><p>jämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sig</p><p>med talutrymmet i klassrummet.</p><p>Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentliga</p><p>kommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakliga</p><p>forskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observerade</p><p>tillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studie</p><p>har vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen.</p><p>Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskning</p><p>på området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större del</p><p>än flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort talutrymme. Våra resultat visar</p><p>också att lärare ofta är omedvetna om att pojkar tar så stort talutrymme som de gör. En aspekt</p><p>som vi fann anmärkningsvärd var att det fanns ett flertal elever som inte kom till tals alls i den</p><p>offentliga kommunikationen under de tillfällen vi observerade klasserna.</p>

När vardagen blir till vetenskap, Vetenskapsrådet diarienr 2003-1283