Språket och människans förmåga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer påverkats. Både det verbala och icke-verbala språket har inverkan på hur individen mottar, tolkar och förstår den information som presenteras för dem. Språkets betydelse blir speciellt märkbar i t.ex. svåra samtal. Svåra samtal innefattar situationer, händelser samt personer och präglas av en känsla av svårighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer. Varje svårt samtal är unikt då det har sin grund i olika problem, emotioner, tankar och erfarenheter – vilket också är anledningen till att det ena svåra samtalet aldrig är det andra likt.1 Jag har i denna studie valt att undersöka hur svåra samtal kan beskrivas och uppfattas utifrån intervjuer med fyra ledare inom olika arbetsorganisationer samt publikationer inom området för svåra samtal. Intervjuerna och publikationerna har bearbetats utifrån en metod som till viss del influerats av metoden grundad teori. Analysen av materialet ger bilden av ett mångfacetterat studieområde där innehåll och utgång aldrig kan förutspås. De intervjuade ledarnas såväl tidigare erfarenheter som personliga egenskaper kan utifrån såväl intervjuerna som publikationerna sammanlänkas med deras upplevelse av svårighet i svåra samtal. Vidare tycks svåra samtal präglas av faktorer såsom språket och kommunikationsförmåga – både det verbala och icke-verbala, aktivt- och djupgående lyssnande, uppföljningsfrågor, tydlighet och struktur, empati, tillit, förtroende och respekt, känslouttryck, kontext och situation, självkännedom och avslutningsvis avsättandet av tid. Trots detta belyser denna studie att det ena samtalet aldrig är det andra likt. Varje svårt samtal är mångfacetterat och unikt på sitt sätt!

No description available.

Syftet med min studie är att kartlägga och granska möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i åk 1-6. Specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram.  Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan läggas i detta begrepp och dels vilka åtgärder som är möjliga att använda i mötet med ett problemskapande beteende. En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien på att några få ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nätverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhållningssätt och strategier i mötet med eleven. De konkreta åtgärderna som lyfts fram att använda inom klassrummets ramar handlar i stor utsträckning om tydlighet, struktur och skapandet av förutsägbarhet. Relationens betydelse lyfts också fram. Samtliga intervjuade gör kopplingar till miljöns inverkan då det gäller vad som kan uppfattas som problemskapande eller ej.

Fysisk aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling. Litteratursökning utfördes i två databaser, artiklarna granskades av båda författarna och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar varav sex ifrån Sverige som analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet visade att båda dessa metoder var väl beprövade och hade bevisat positiva effekter för patienter med en försämrad livsstil. Kombinationen motiverande samtal och aktivitetsrapportering gav en ännu bättre effekt hos dessa patienter. Författarna anser att dessa metoder bör implementeras i den svenska sjukvården i större utsträckning än vad de gör idag. Det behövs mer kunskap om hur sjuksköterskan skulle kunna använda sig av dessa metoder i sitt arbete att främja fysisk aktivitet och hälsa.

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan åren 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar alkohol utgör en stor grupp som påträffas inom många olika instanser såsom vårdcentraler, medicinska akutvårdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa. Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategorierna var: Förhållningssätt, Behov av utbildning samt Bristande resurser. I resultaten framkommer betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i vården. Baskunskaper och fördjupad kunskap kan påverka sjuksköterskans förhållningssätt som är en av grunderna till ett bra bemötande. Det framkommer också ett behov av förbättrade och mer gemensamma rutiner mellan de olika instanser som patienten passerar under själva vårdprocessen. Brist på utarbetade och gemensamma behandlingsformer framkom i resultaten. Om bra rutiner och metoder tillämpades skulle detta kunna minska sjuksköterskans osäkerhet och fler patienter skulle få den hjälp de behöver vid rätt tidpunkt. Mer kunskap kring patientdelaktigheten, där sjuksköterskans roll är att stödja och vägleda patienten oavsett egen åsikt, skulle underlätta relationen mellan sjuksköterskan och patienten och i sin tur leda till en bättre omvårdnad.

Sammanfattning Denna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor. Innehållet i intervjuerna konkretiserades genom Tomas Englunds fem kriterier för ett deliberativt samtal. Undersökningen visar på elevers och lärares olika uppfattningar om det deliberativa samtalet som undervisningsform. Resultatet visar att zambiska lärare och elever anser att diskussioner är vanligt förekommande. Diskussionerna är utformade på ett sätt där eleverna stundtals får ställa sina åsikter mot varandra, lyssna till det bättre argumentet och i viss mån nå konsensus. Eleverna känner sig för det mesta trygga att uttrycka sig, vilket lärarna arbetar för att främja. Alla elever upplever att de kan ifrågasätta lärarna, men de exempel som givits handlar främst om fakta- och stavfel. De flesta diskussionerna sker utan lärarens närvaro, något som uppmuntras av lärarna. Även dessa diskussioner är enligt eleverna lärande. Det finns skillnader mellan skolorna vad gäller deliberativa undervisningsmetoder. På Skola 2 menar lärarna att ifrågasättande är något positivt som bör uppmuntras och lärarna är mer benägna att övervaka elevdiskussioner än vad lärarna på de andra skolorna är. På Skola 1 uttrycker både elever och lärare att lärarna ska respekteras på grund av deras högre ålder, något vi anser kan hämma deliberationen. Lärarna på Skola 3 är de enda som ger uttryck för bestraffningar om de inte blir åtlydda, vilket också hämmar deliberation enligt vår uppfattning. Generellt är det Skola 2 som särskiljer sig från Skola 1 och 3, som i många avseenden liknar varandra.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.

Studien fokuserar på utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet är att undersöka hur elever, föräldrar och lärare uppfattar utvecklingssamtalet, när det gäller samtalets demokratiska lärandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkäter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av föräldrar och lärare. En genomgång av styrdokumentens olika krav och mål visar att demokrati, kommunikation och lärande är särskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp. För tolkning och förståelse av resultatet används de tre begreppen lärande, demokrati och makt som utgångspunkt. Resultatet visar att elevernas och föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är att få information om elevernas prestationer i skolan. De ger uttryck för att de ser samtalet som ett institutionellt samtal där de har svårt att känna delaktighet. I den mån dialog uppstår, är det på initiativ av läraren. Lärarna menar att det är svårt att koppla samman bedömarrollen med uppdraget att göra samtalet jämbördigt. Samtalet skapar inte några möjligheter till att kritiskt reflektera och granska.

Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning. Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer. Intervjun grundar sig i öppna frågor, detta för att på bästa sätt försöka locka fram hur eleverna reflekterar kring samtal om böcker. Undersökningen visar att samtal om böcker är en arbetsmetod som pedagogerna ute i verksamheten inte använder. Att tillsammans med klasskamrater diskutera kring en gemensamt läst text är någonting som eleverna i undersökningen inte deltar i under lektionstid. Däremot sker ett samtal inför klasskamraterna om en enskilt läst bok. Studien visar även att en stor del av de elever som deltagit i intervjuerna ser samtal om böcker som någonting roligt och positivt. Vissa elever berätta dock att samtal kring böcker orsakar nervositet och osäkerhet.

No description available.