Flertal tidigare studier har visat på både positiva och negativa resultat av motiverande samtal (MI) för att få patienter att sluta röka. MI används idag av sjuksköterskor i slutenvården såväl som i primärvården för att skapa beteendeförändringar som exempelvis till tobaksrökstopp. Syftet med studien var att undersöka varför det är oklart om motiverande samtal är en metod som kan leda till tobaksrökstopp. Studien gjordes som en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i Cinahl, Oxford Journals, PsycINFO, PubMed och SveMed+. Sökningarna resulterade i 15 utvalda artiklar. Flertal av resultatartiklarna visade signifikanta resultat att MI vid tobaksrökstopp har effekt men det fanns också studier där ingen effekt kunde påvisas. Resultatartiklarnas resultat visade på att MI kan vara till hjälp för att få patienter att minska tobaksrökningen. Några resultatartiklar visade på att studiedeltagare med lägre motivation lyckades sämre med ett tobaksrökstopp än studiedeltagare med hög motivation. Slutsatsen är att mer forskning behövs om sambandet mellan MI och motivation för att uppnå tobaksrökstopp, aktsamhet ska tas då MI vid tobaksrökstopp ska appliceras i vården. / Several earlier studies on MI as a method to smoking cessation shows positive and negative results to help smokers quit. MI is used by nurse’s today inpatients and in primary care to create behavior changes for instance smoking cessation. The aim of this study was to examine why it´s obscure if motivational interviewing (MI) is a method that can result to smoking cessation. The study was made as a literature review. Searches were made in Cinahl, Oxford Journals, PsycINFO, PubMed and SveMed+ and resulted in 15 selected articles. Several studies showed significant results that MI as a method for smoking cessation had effect but there were studies where MI showed negative effect. In the studies there are significant results that MI can help patients reduce smoking. The results of a few articles showed that participants with lower motivation didn´t succeed in smoking cessation. The conclusion is that more research on MI must be conducted on the connection between MI and motivation in smoking cessation. Caution must be taken if MI should be applied in care as a method for smoking cessation.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken betydelse lärarenhar för elevens motivation till lärande i skolan. Fokus i studien ligger på att se hurmotivation från lärare kan påverka elevers inställning till skolarbetet och skolan, menockså vilka olika metoder som lärare kan använda sig av för att motivera elever. Studienär gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att läraren är en av flerakällor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lärare och elev kan vara betydelsefull för elevens inställning till skolarbetet.Lärare kan använda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lärare framkommit som ett ofta använd och effektiv metod.

The purpose of this essay is to discover what Formative Assessment is used for in practice and also how teachers use the Curriculum for elementary school, preschool and after-school activity 2011 (Lgr 11) in their Formative Assessment work. The questions are as follows: What considerations do teachers take into account when assessing a student? How do teachers view assessment for learning? How do the teachers consider formative assessment works in relation to Lgr 11? I have used a qualitative research method to answer my questions. I have interviewed five teachers regarding their view on and experience with assessment. Using a hermeneutic approach I have tried to retrieve a deeper meaning from my interviewees regarding formative assessment. I have approached formative assessment using the socio-cultural perspective because I believe it to be the best fit. All of the informants believe formative assessment has made it easier to assess students and also that it works very well together with Lgr 11. A well done and effective formative assessment is always according to the teachers in the study based in the dialog and interaction with the student with-in the socio-cultural integration. The interaction between teacher and student is central to the success of his/her education. Through communication the teacher helps the student to understand abstract concepts and connect them to their earlier experiences. Especially during the earlier school years where the teachers seem to be more reluctant towards giving out a written grade.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola.   Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare. Resultatet visar bland annat att skillnader i typ av lektion påverkar vem som får tala. Under de lektioner som präglas av helklassdiskussioner tar läraren oftare initiativ till samtal och under sådana lektioner där eleverna arbetar självständigt inleder de oftare samtal. Slutligen kan sägas att mycket av elevernas möjlighet att initiera samtal påverkas av lärarens implicita metoder för att organisera undervisningen.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ”ett” med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ”sitt” vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats. / In this final exam I am exploring a method, let us call it ‘a tool’, tailor made to fit my work as an interior designer. It is created to make it easier for me to understand my clients taste of interiors, their functional needs as well as their emotional connection to their home environment. The tool consists of a line of pictures (for the client to watch) and a notepad for me to use, which also becomes the most important part of my research. I need to take notes of what my clients tell me during the interviews; hopefully they deliver valuable information for me to work on! In this essay it is not in my interest to value what is beautiful and what is not. I am keeping my mind open to other peoples ideas, concerning interior objects, which I think is strongly connected to their experiences in life. I hope this tool will make it easier for me to recognise the clients emotional baunds to inscape objects and inscape spaces, and finally create an enviroment that is attractive and feels like ’home’ for them. Four main questions are to be answered in this essay; what could a tool for ’taste of inscape research’ look like, does it work and how to improve it, is this a tool for me to use in my future proffession as an interior designer, and finally what the five ’test clients’ thought of this kind of method. The final result from the five cases was more than I could have wished for; four out of five chose the room that was specially created for each one of them, and the fifth client picked ’his’ room as second best for him

Utvecklingssamtalet i skolan är till för eleven. Samtalet ska leda till att eleven utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal är det viktigt att både lärare, elev och föräldrar kommer förberedda. Läraren måste kontinuerligt föra anteckningar över elevens utveckling. Läraren måste också före samtalet fundera över hur samtalet ska få struktur och vad han eller hon vill säga. Föräldrar och elever måste förberedas genom att få information om vilka dokument som styr arbetet i skolan och vilka uppnående målen är. De måste också få möjlighet att före samtalet fundera över vad de vill prata om men också information om vad läraren tänker ta upp. Det är läraren som leder samtalet. Läraren måste som samtalsledare se till att inte ta för stor del av talutrymmet och att ställa frågor på ett sådant sätt att de andra parterna kommer in i samtalet och att de känner sig delaktiga. Det måste uppstå en diskussion mellan parterna. För att samtalet ska fylla sitt syfte och hjälpa eleven i dennes utveckling är det viktigt att samtalet utvärderas. Som lärare måste man få in uppföljning och utvärdering av de mål som satts upp under samtalet som en naturlig del av undervisningen.

Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa. Det är den tredje vanligaste orsaken till att söka hjälp i primärvården. Livsförändringar kan leda till psykisk ohälsa och samtalsbehandling kan vara exempel på bearbetning för att förbättra hälsan. Primärvården är den första instansen till psykisk omvårdnad och en av dess uppgifter är förebyggande hälsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primärvården vid psykisk ohälsa samt vad patienterna upplevde av samtalet. Metod: En allmänlitteratur studie genomfördes som baserades på tio kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultat: Patienter beskrev att vid livskris hade de behov av att ha någon som lyssnade och samtalade med. Vid psykisk ohälsa hade patienter ofta somatiska problem och vice versa. Patienterna uppskattade relationen med sjuksköterskan och upplevde i samtalet ökad självkänsla och bättre livskvalitet. Primärvården upplevdes inte kunna tillgodose det behov för samtal som fanns. Patienterna upplevde fördomar kring psykisk ohälsa. Diskussion: Om patienters behov av samtal inte tillgodoses kan deras självkänsla och hälsa försämras. När människors copingmekanismer inte längre räcker till behövs nya synvinklar, då kan samtal vara till hjälp. Ökad tillgång till samtal med sjuksköterska kan medföra förbättrad psykisk hälsa och bidra till minskning av stigma. Slutsats: Patienter känner behov för samtal med sjuksköterska vid psykisk ohälsa i primärvården och upplever lättnad och ökad självkänsla i samtalet. Om det fanns fler sjuksköterskor med inriktning på samtalsbehandling inom primärvården skulle patienters behov kanske bättre kunna tillgodoses. Det vore önskvärt om acceptansen för psykisk ohälsa eftersträvade den inställning som är rådande i samhället vad gäller fysisk ohälsa.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal. Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande.   För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen. I det samtal där det talades om situationsbundet handlande, åtog sig specialpedagogen rollen som sammanfattande, den som förtydligade och den som fördelade ordet mellan deltagarna i samtalet. Få fördjupande och utmanande frågor ställdes, varför samtalsdeltagarna tilläts tala i bekräftande termer om varandras handlanden i undervisning och någon egentlig förutsättning för lärande inte kunde identifieras. I det samtal där det talades om planerat handlande, åtog sig specialläraren rollen som den som ställer utmanande och fördjupande frågor, vilket resulterade i fördjupade reflektioner kring upplevda undervisningsproblem och kring alternativa pedagogiska handlingar. Således kunde förutsättningar för lärande i detta samtal identifieras. En kritisk punkt i samtalen är när deltagarnas förståelse av begrepp går isär vilket blir ett hinder för lärande. Följden av den fördjupade reflektionen ledde till att arbetslaget där man talade om planerat handlande också reflekterade runt frågor av specialpedagogisk karaktär.   Min slutsats är att med kunskap om de påverkande faktorer som upptäcks i min studie finns det möjlighet att använda lärande samtal som redskap för att utveckla specialpedagogiska arbetssätt som leder till ökad inkludering och måluppfyllelse i en skola för alla. Studien kan användas av skolledare, specialpedagoger och speciallärare vid skolutveckling och lärande samtal.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL – arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL. Vi vill också ur ett elevperspektiv undersöka förväntningar på och upplevelser av APL. Vi använde reflekterande samtal som metod för att samla in material till vårt arbete. Vi träffade två elevgrupper före och efter deras praktikperiod under hösten 2012. I resultatet vävs våra tre frågeställningar samman. Elevernas förväntningar på och upplevelser av sin APL-period påverkar diskussionsunderlaget för ett förändringsarbete. Vi uppmärksammar fyra områden. Elevernas förväntningar på handledarna är stora vilket lyfter fram tankar på hur handledaruppdraget kan förtydligas. Förberedelserna för eleverna ser olika ut. Det kan innebära övning i att ta kontakter och att presentera sig själv eller att reflektera över hur man tillvaratar praktiktiden på bästa sätt. Gällande upplevelser och erfarenheter så framstår behovet av att bli lyssnad på som centralt. Vi belyser till sist elevernas upplevelser av att delta i reflekterande samtal och överväger om denna metod kan användas i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet. Nyckelord: APL – arbetsplatsförlagt lärande, entreprenöriellt förhållningssätt, reflekterande samtal, reflektion.

Syfte: Att beskriva orsaker till brister i uppföljning, dess effekter och den motivation som sjuksköterskor kan möta hos patienter som är gastric bypass opererade i samband med fortsatta livsstilsförändringar och ökad livskvalitet, samt att som kvalitetsgranskning redogöra för undersökningsgrupper, deltagare och bortfall i artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Sökning av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarnas resultat har sedan utifrån syfte och frågeställningar analyserats. Resultat: Det är betydelsefullt att få patienterna att komma på uppföljande återbesök för att hjälpa de till fortsatt livsstilsförändring. Högt BMI innan operationen kunde vara orsak till brister i att komma till uppföljning och återbesök vilket medförde förlust av stöd och hjälp till att följa dieten, samt att komplikationer upptäcktes sent och att information gick förlorad. Även om livskvaliteten ofta förbättrades markant så upplevde många en mer bristande grad av livskvalitet än förväntat och depression förekom. Hinder till motivation till förändrad livsstil och förbättrad livskvalitet kunde vara att pressas för hårt vilket kunde innebära att patienterna ofta ledsnade helt på att röra på sig. Slutsats: För att uppnå viktminskningsresultat och en förbättrad livskvalitet genom motiverande samtal behövs kunskap om hinder till motivation. Uppföljning och återbesök behöver prioriteras både av patienter och av sjuksköterskor.