Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskolans år 2 tänker kring och arbetar med läsförståelse, om pedagogernas tankar stämmer överens med hur de faktiskt arbetar, samt om arbetssätten skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Undersökningen genomförs med hjälp av ostrukturerade observationer och enkäter i två olika rektorsområden i Mellansverige. Resultatet visar att pedagogerna arbetar medvetet med olika faktorer som alla påverkar läsförståelseutvecklingen hos barnen/eleverna och att arbetet inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika verksamheterna. Det visar sig också att pedagogernas tankar samstämmer med verksamhetens utformning.

Counselling is one of the most commonly utilized tools in the work place. The purpose of this paper is to explore how four employers utilize early counselling sessions related to absences due to illness. A qualitative research method has been used and four human resource managers have been interviewed. The research questions have been divided into three categories: the counselling structure, the counselling model and the counselling dilemmas. The interviews have been transcribed and processed through these three categories. The results show that most employers are positive regarding conducting initial counselling sessions related to work absences. The experience of the session can vary depending on one’s role in the counselling session. Counselling sessions related to short term work absences are impacted by labour legislation, changes in the workplace, the company culture, and the amount of power held by the person who conducts the counselling session. One of the conclusions of this study is that it is difficult to combine initial counselling sessions regarding work absences with career counselling / Samtalet har många numera samtalet som sitt främsta arbetsinstrument. Syftet med den här är att undersöka hur fyra arbetsgivare använder sig av tidiga samtal vid sjukfrånvaro En kvalitativ metod har använts och intervjuer har genomförts med fyra chefer med personalansvar i olika verksamheter. Forskningsfrågorna har delats in i tre områden, samtalets struktur, -modell och -dilemma. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats utifrån de tre områdena. Resultatet visar att de flesta arbetsgivarna är positiva till det tidiga samtalet. Samtalet kan upplevas olika beroende på vilken roll man har i samtalet. Samtal vid korttidsfrånvaro påverkas av samhällets regler, arbetslivets förändringar, företagets kultur och den makt samtalsledaren har. En slutsats som dragits i den här studien är att det är svårt att förena det tidiga samtalet med vägledning.

Like adult obesity, childhood obesity prevalence is rising, especially in the Western World. As many as 20 – 25 percent of the ten years old children are overweight in Sweden. It is important to early identify overweight, since overweight could lead into diabetes, mental suffering, hypertension and cardiovascular disease. The aim of this study was to describe how nurses experience and perceive the conversation with parents of overweight children. A qualitative method with a content analysis has been used. Six nurses working in child health centre have been interviewed. The result shows that the conversation between the nurse and the parents of an overweight child can be very difficult. The nurse has to bring up the subject very carefully. It might happen that the parent will react with anger. The nurses expressed a need for more time allocated for taking care of this issue more satisfying. She also is looking for more education according to conversation methods. Finally, parents carry most of the responsibility for their children. They are the best placed to change the situation. The nurse´s important work is to support parents and help them identify the problems and thus find the solutions that suit the individual family. / Övervikt och fetma är ett växande problem hos vuxna och barn, speciellt i västvärlden. I Sverige är 20 - 25 % av alla tioåringar överviktiga. Det är av största vikt att tidigt identifiera övervikt. Detta eftersom övervikt kan leda till diabetes, psykiska problem, hypertoni och hjärt- kärl sjukdomar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar till överviktiga barn. En kvalitativ metod med innehållsanalys har använts. Sex stycken barnsjuksköterskor/ distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården har intervjuats. Resultatet visar att barnsjuksköterskans/ distriktssköterskans samtal med föräldrar till överviktiga barn inte alltid är helt problemfria. Hon måste vara försiktig då hon för ämnet på tal. Det händer att föräldrar reagerar med ilska. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan behöver mer tid för att samtala med föräldern på ett mer tillfredsställande sätt. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan efterfrågar också utbildning i samtalsteknik. Föräldrar är ansvariga för sina barns hälsa. Det är de som bäst lämpar sig till att förändra situationen för sina barn. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskans viktiga arbete består i att stötta föräldern och hjälpa denne att identifiera problemet och därmed hitta de lösningar som passar den enskilda familjen.

Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven. Detta anser lärarna är viktigt för elevens utveckling. Läraren bör därför tänka igenom vad han/hon vill säga och vad som är syftet med samtalet. Utvecklingssamtalet är den länk som förenar lärare, föräldrar och elever.

Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.

Många kvinnor lider av nedstämdhet och depression under graviditeten. Det uppmärksammas inte alltid av personalen på mödravårdscentralen. Prenatal depression påverkar sannolikt både den gravida kvinnan och barnet negativt. Screening med självskattningsformuläret EPDS på mödravårdscentralen och erbjudande om stödjande samtal är ett sätt att fånga upp och hjälpa blivande mödrar. Syftet med studien var att beskriva några kvinnors upplevelser av sin livssituation, moderskapet och de stödjande samtal de blivit erbjudna under graviditeten. Syftet var också att ta reda på om och hur samtalen hade påverkat kvinnornas upplevda hälsa. Studien var kvalitativ och byggde på sex intervjuer. Resultatet visade att flera kvinnor saknade stöd i parförhållandet både innan och efter samtalen, men att de flesta var nöjda med samtalen och kände sig hjälpta och stärkta. Preventivt arbete med deprimerade gravida minskar sannolikt lidande både kortsiktigt och långsiktigt. Vikten av att screena mammor och stödja dem bör således uppmärksammas mer inom primärvården.

Uppsatsen grundar sig på en studie som genomförts på ett företag i lokalvårdsbranschen. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka förutsättningar för lärande som kan finnas under arbetsplatsträffar. Vi frågar oss hur utformningen av arbetsplatsträffen påverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatsträff samt vilken betydelse arbetsplatsträffar har för gemensam reflektion. Studien är avgränsad till att gälla fenomenet reflektion som är en viktig faktor för lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat två arbetsplatsträffar i företaget. Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan påverka möjligheten till reflektion för deltagarna. Dessa är mötesansvarigas förhållningssätt, antalet deltagare, tiden, mängden ärenden, gruppindelningen och ägandeformen. Vår studie visar att reflektion uttrycks på många sätt. Det finns exempel på hur man i reflekterande diskussioner utbyter erfarenheter, problematiserar vardagen och ifrågasätter ramarna för arbetet men också att några förhåller sig tysta och inte deltar i diskussionerna. Vår tolkning, utifrån vår studie, är att arbetsplatsträffarna har stor betydelse för den gemensamma reflektionen då de är tillfällen för möten, samtal, diskussioner och erfarenhetsutbyte.

Sammanfattning Syftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilka elever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av att jämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sig med talutrymmet i klassrummet. Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentliga kommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakliga forskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observerade tillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studie har vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen. Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskning på området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större del än flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort talutrymme. Våra resultat visar också att lärare ofta är omedvetna om att pojkar tar så stort talutrymme som de gör. En aspekt som vi fann anmärkningsvärd var att det fanns ett flertal elever som inte kom till tals alls i den offentliga kommunikationen under de tillfällen vi observerade klasserna.

Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen. LKP kan rekommenderas till människor som vill ha till stånd en inre eller yttre förändring, är öppna för nya perspektiv samt är villiga att investera tid i att arbeta med sig själv.

I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat. Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar. En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie. Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod. Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat.