Detta examensarbete studerar hur begreppet läsförståelse framställs i vald forskning och litteratur med fokus på hur undervisning i området kan utformas för att öka elevers läsförståelse. I arbetet analyseras både boksamtal och läromedlet Läsförståelse för att se hur läsförståelse övas i dem. Boksamtal är ett stort begrepp och detta arbete utgår från Aidan Chambers tankar kring boksamtal och dess struktur. Metoden som använts för att analysera Läsförståelse är närläsning. Svaren på forskningsfrågorna baseras på forskning och litteratur ur forskningsbakgrunden samt efter närläsningen av Läsförståelse. I arbetet används de nationella proven för årskurs 3 som en riktlinje för hur undervisningen bör utformas. Detta då de nationella proven är en av de faktorer som visar på försämrade resultat i läsförståelse. I studiens resultat har Läsförståelse jämförts med forskning och litteratur som finns i forskningsbakgrunden och det visar på att läromedlet inte förhåller sig till de riktlinjer och tips forskningen förespråkar. Flera av forskarna och författarna i forskningsbakgrunden poängterar vikten av att samtala i grupp kring den text en elev tagit till sig för ökad läsförståelse.

På fritidshemmet får personalen dagligen handskas med konfliktsituationer av olika storlek och orsak. Denna studie belyser konfliktersituationer och konflikthantering på fritidshemmet ur rektorers och fritidspedagogers perspektiv. Utgångspunkten för undersökningen var att undersöka dessa olika aktörers förhållningssätt gällande konflikthantering och om de skiljer sig åt. Undersökningen utfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där samtal om fiktiva konfliktersituationer var ett inslag. Urvalet utgjordes av sex intervjupersoner på tre olika skolor. Resultatet belyses i ljuset av relevant forskning och litteratur i ämnet. Resultaten visade att konfliktsituationer uppstod i den sociala gemenskapen och att eleverna vid behov fick arbeta med konflikthantering. En märkbar skillnad mellan rektorer och fritidspedagoger blev synlig, rektorerna hade en övergripande bild av konflikthantering medan fritidspedagogerna tilldelades mer ansvar och hanterade konfliktersituationer på ett djupare plan. Slutsatser som drogs av studien var att vid konfliktsituationer visades det sig att alla aktörer var eniga om kraften i en bra kommunikation. För en vidare utveckling för eleverna la de stor vikt vid att eleverna fick lära sig att lösa konfliktsituationer själva men vuxna skulle finnas i bakgrunden och kunna kliva in vid behov av stöd.

Högläsning ses generellt i skolan som en aktivitet där eleverna kan slappna av eller som en utfyllnad av tid (Stensson, 2006). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur högläsning kan användas i skolan och i hemmet på ett positivt och utvecklande sätt för eleverna läs- och skrivutveckling, samt hur hemmet och skolan kan samarbeta för att bidra till en ökning av barnets läs- och skrivutveckling. Arbetet tar upp hur viktigt det är med boksamtal och hur det påverkar elevens förståelse, även vad föreställningsvärldar är och hur de kan användas. Frågeställningarna arbetet besvarar är: Hur kan boksamtal i samspel med högläsning bidra till barnets läs- och skrivutveckling? Hur kan hemmet och skolan bidra till att barnet får en större förståelse och positiva upplevelser av högläsning? Hur bör högläsningen utformas för att bidra till en lyckad läs- och skrivinlärning? Resultatet av litteraturstudien visar att barn får en ökad läs- och skrivutveckling om de får samtala före, under och efter högläsningen.

Postpartumdepression är ett tillstånd som drabbar ungefär var åttonde kvinna. Forskning visar att postpartumdepression kan medföra risker för både mamma och barn, vilket påverkar hela familjen. Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) har en viktig roll avseende att upptäcka tecken på postpartumdepression hos nyblivna mammor. Screening med Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) används för att identifiera tecken på depressiva besvär hos mamman. Med EPDS som grund har BVC-sjuksköterskan ett stödjande samtal med mamman. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser av att använda EPDS för att stödja nyblivna mammor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor vid två olika familjecentraler. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Ur intervjuerna framkom kategorierna; stödjer ett bra vårdsamtal, ger förutsättningar för att stödja med EPDS och BVC-sjuksköterskorna upplever utmaningar i det stödjande arbetet. BVC-sjuksköterskorna upplever en trygghet i att använda EPDS, då det fångar upp mammor som mår dåligt och underlättar det stödjande samtalet, vilket möjliggör att en förtroendefull relation kan utvecklas. Ett behov av fortbildning framkommer, då BVC-sjuksköterskorna kan känna otillräcklighet avseende sin kompetens inom EPDS och det stödjande samtalet. Tidsbrist ses som en utmaning för BVC-sjuksköterskorna, då det är viktigt att kunna vara närvarande och ostressad i mötet med mammorna. BVC-sjuksköterskorna möter mammor från olika kulturer, vilket ger kunskap som ökar förståelsen för dessa mammors situation. BVC-sjuksköterskorna ger även uttryck för en avsaknad av tydliga riktlinjer gällande EPDS-screening för pappor, då de uppmärksammat att depressiva besvär även drabbar dem.

<p> </p><p><em><strong>Bakgrund</strong></em> Alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige sedan början av 1990-talet vilket får följder för vår folkhälsa. Vården har uppmärksammats som en viktig arena för det alkoholförebyggande arbetet. Som sjuksköterskor har vi till uppgift att stödja människor som vill förändra livsstil genom hälsofrämjande val. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat gällande användning av motiverande samtal som ett verktyg för olika livsstilsförändringar.</p><p><em><strong>Syftet</strong></em> med litteraturstudien var därför att undersöka om motiverande samtal kan vara en effektiv metod för att minska skadlig alkoholkonsumtion.</p><p><em><strong>Resultatet</strong></em> visade att motiverande samtal är effektivt för att reducera alkoholkonsumtion. En konsekvens för hälso- och sjukvården skulle kunna vara att utveckla mer interaktiva verktyg för att initiera egenvård som skulle ha som syfte att minska alkoholintag. Aktuella områden för framtida forskning är bland annat hur modern teknik och Internet kan användas för att fler ska kunna erbjudas stöd vid livsstilsförändring.</p>

<p>This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur förskolebarns sociala samspel och kommunikation ser ut när barn använder sig av datorplattan. Litteraturen omfattar forskning om att barn samspelar på olika sätt hela tiden under användandet av datorplatta och dator i förskola och skola. Forskning visar att samspel ger uppmaning till samarbete, samtal och lek. Resultatet i studien visar att samtliga barn använder verbalt samspel när de använder datorplattan. De barn som sitter tillsammans med datorplattan har ett samspel och kommunikation som sker i olika former.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning. Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken. Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år. Det fanns ingen signifikant skillnad gällande utalarmeringskod och kön men däremot gällande utalarmeringskod och ålder. Den vanligaste tiden på dygnet att lämna en patient i hemmet var klockan 09:00 och 21:00 och den minst vanligaste tiden var klockan 07:00. Slutsatsen är att dokumentationen hos ambulanspersonalen gällande vitalparametrar och upplåta kontakt med läkare när en patient lämnades i hemmet var bristfällig. För kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av arbetsplatsen krävs mer utbildning av ambulanspersonalen gällande dokumentation och riktlinjer som skall följas när en patient lämnas i hemmet efter ett ambulanslarm.

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal?   Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram. Eleverna har erfarenheter av skolmisslyckanden.   Resultatet av denna studie visar att elevernas erfarenheter av institutionella elevsamtal är få. De syften eleverna upplevt med de samtal de tagit del av har till största delen handlat om lärarens tillrättavisningar av eleven. I få fall har de handlat om att eleven har presenterats valmöjligheter i sin skolgång. Eleverna har upplevt en bristande delaktighet vilket förklaras av att de känt sig anklagade utan att bli lyssnade på, att samtalen inte anpassats för att möjliggöra elevens deltagande samt att läraren inte tydligt uppgett vad han eller hon vill samtala om. Eleverna har haft svårt att se det meningsfulla med institutionella elevsamtal. De visar i stället på en känsla av att inte passa in, att lärarna varit till för andra elever och att de känt sig dömda på förhand. Den bild som konstrueras visar en ensam, anklagad och missförstådd elev. Eleven är medveten om sina svårigheter i samtalet och har idéer om hur han eller hon skulle kunna bli mer delaktig i dem.   Elevers erfarenheter visar att de institutionella samtalen med lärare eller speciallärare inte är den stödjande erfarenhet som är avsedd. Den slutsats som dras av denna studie är att eleverna är en näst intill outnyttjad resurs när det gäller speciallärarens möjligheter att utveckla och förbättra sina elevsamtal. Om samtalen upplevs mer meningsfulla och bereder eleven större möjligheter till deltagande så kan de institutionella elevsamtalen i väsentlig grad bidra till elevernas tillvaro och lärande i skolan.

Denna studie innefattar tre utredande biståndshandläggares upplevelser av att använda sig av en metod som framtagits av forskningsinstitutet Nestor. Syftet med studien är att undersöka om bilder som kommunikationsverktyg kan tänkas hjälpa biståndshandläggare i kommunikationen med personer som lider av kognitiv svikt. Den metod som beprövas är specifikt framtagen för personer som lider av kognitiv svikt. Metoden kallas för samtal med bilder och är en låda med en grå bakgrundsmatta där utredaren lägger upp en bild i taget som utredaren och den enskilde samtalar om. Att arbeta med bilder inom kommunikation har visat sig vara positivt enligt tidigare studier. Detta är en kvalitativ studie med innehållsanalys som analysmetod. I den här undersökningen framkommer det att bilder som hjälpmedel är en positiv metod för personer som är i ett tidigt skede i sin kognitiva svikt enligt undersökspersonerna. Slutsatsen är att metoden är behjälplig för vissa personer med kognitiv svikt men att utförandet av boxen behöver utvecklas för att biståndshandläggarna skulle finna det möjligt att använda sig av metoden oftare.