Studien syftar till att undersöka professionellas uppfattning om personer med samsjuklighet, deras behov och vilka insatser som bedöms vara lämpliga. Syftet är även att undersöka professionellas syn på samverkan mellan verksamheter och huvudmän samt de professionellas upplevelse av implementering av integrerade behandlingsmetoder. Den metodologiska utgångspunkten är ett hermeneutiskt perspektiv med semistrukturerade intervjuer med vinjettmetoden som verktyg. Fyra verksamheter i tre olika kommuner besöktes där åtta respondenter intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån teorier om samverkan och implementering. Studien visar på att personer med samsjuklighet blir förbisedda i missbruks- och beroendevården samt hälso- och sjukvården. Verksamheterna behöver samverka med andra för att erbjuda denna klientgrupp adekvat behandling. Som professionell är det av stor vikt att skapa tilltro från och en relation till klienten för att kunna gå vidare i behandlingen. Den visar även att implementeringsarbetet påverkar verksamheten i stort vilket inkluderar bland annat de professionella och klienterna. En av våra slutsatser är att implementeringen av SIP kan underlätta behandlingsprocessen för klienterna. En annan slutsats är att en del verksamheters arbetssätt exkluderar personer med samsjuklighet och deras multipla problematik.

<p>Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter. Detta menar tidigare studier, skulle leda till effektivare revisioner. En stor del av forskningen inom detta område har dock genomförts ur externrevisionens perspektiv. Mot denna bakgrund är författarnas syfte med uppsatsen att undersöka hur samverkan mellan internrevisionen och Riksrevisionen ser ut från internrevisionens perspektiv samt utreda vilka faktorer som kan anses påverka denna samverkan.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer, fyra med internrevisionschefer vid olika myndigheter samt en processägare från Riksrevisionen. Författarna har vidare använt fyra förklaringsansatser utifrån Deutsch´s theory of cooperation and competition för att analysera intervjusvaren. Ansatserna har författarna benämnt som övergripande verksamhetsmål, koordinering av arbetsuppgifter, kommunikation och lyhördhet samt attityd och inställning.</p><p>Resultaten visar att det finns en skillnad i internrevisionens och Riksrevisionens verksamhetsmål. Gällande koordinering av arbetsuppgifter sker ingen direkt uppdelning. Beroende på vilket arbetsområde som beaktas varierar graden av samverkan. Kommunikationen sinsemellan kan delas in i en formell och en informell del. Samverkan föreligger företrädesvis gällande den formella kontakten medan den informella kontakten är svårare att definiera. Slutligen visar denna studie att internrevisionen innehar en huvudsaklig positiv inställning till Riksrevisionens arbete. Faktorer som kan anses påverkar samverkan är bland annat; olika uppdrag och uppdragsgivare, Riksrevisionens förtroende för internrevisionen samt personkemi.</p>

<p>Studien behandlar socialtjänstens hantering av brottsmisstankar mot barn samt hur samverkan med bland annat polis påverkar synsätt och handläggning. Eftersom det inte finns någon anmälningsskyldighet för socialtjänsten får socialsekreterare avgöra från fall till fall om polisanmälan ska göras. På senare tid har det förespråkats att polisanmälan bör göras och riktlinjer och praxis följer denna utveckling.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten konstruerar barns bästa, sitt eget handlingsutrymme samt samverkan vid misstankar om brott mot barn. Forskning visar bland annat att rättstillämpningen på socialkontor styrs mer av ”rättsliga kulturer” än rättsregler och att ärenden om brott mot barn är mycket svårutredda och kräver samverkan mellan myndigheter. Uppsatsen är rättssociologisk och kvalitativa metoder i form av direktobservationer och intervjuer har använts för datainsamling. För analys har socialkonstruktivistisk teori samt rättsteori använts.</p><p>Resultaten visar att socialsekreterarna i större utsträckning än förr polisanmäler brottsmisstankar och att det straffrättsliga perspektivet därmed fått en starkare ställning. Det innebär att den barns bästa bedömning som ska föregå alla beslut rörande barn riskerar att utebli. Socialsekreterarna anser att de i enlighet med riktlinjerna bör göra polisanmälan vilket innebär att deras handlingsutrymme konstrueras snävare än förr. Resultaten visar också att samverkan innebär vissa svårigheter då socialtjänsten förväntas avvakta polisens förundersökning. Då polisen inte har möjlighet att snabbt agera hamnar socialtjänsten i en position då man får välja mellan att ingripa till barnets skydd eller försvåra säkrandet av bevisning.</p>

<p>Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser på kuratorsfunktionen på sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda på vad sjuksköterskor anser om samarbetet med kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka föreställningar och förväntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion på ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, föreställningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, där en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrån hennes nyligen publicerade studie samt genom två fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor. Studiens resultat analyserades med ett mångdimensionellt perspektiv, utifrån generell systemteori och rollteori. Studiens resultat visade att sjuksköterskorna anser att samarbetet med kuratorer överlag fungerar bra och deras gemensamma uppfattning var att kuratorsfunktionen är viktig och nödvändig på sjukhuset eftersom det finns ett stort behov av psykosocialt arbete. Emellertid menade sjuksköterskorna att de önskade fler kuratorer anställda för att motsvara det stora behovet hos patienterna. En intressant aspekt som kom fram var att enligt sjuksköterskorna är samlokalisering en viktig faktor för en god samverkan med sjukhuskuratorer, vad kuratorerna kände inför det framkom inte.</p>

<p>Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur <em>Rehabiliteringssamverkan </em>upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att <em>Rehabiliteringssamverkan </em>handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.</p>

Sammanfattning Studiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är:   Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger? Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken? Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera? Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan?   Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun. Av dessa sex informanter är två från socialtjänsten, två från polisen och två från skolan. Studiens teoretiska ansats bygger på Danermark och Kullbergs forskning kring samverkan samt Josefssons Strategi för samverkan.   Av resultatet framgår att samtliga informanter upplever att samverkan mellan dem fungerar ganska väl men att det finns förbättringsmöjligheter. Upplevelserna var inte enbart positiva utan det nämndes även negativa upplevelser. Dessa negativa upplevelser nämndes som faktorer som på olika sätt kunde hämma samverkan. Vissa av dessa hämmande faktorer nämndes av samtliga informanter. Sekretessen var en av dem. Alla var överens om att sekretessen mer eller mindre försvårar samverkan. Då det gäller främjande faktorer nämnde samtliga informanter ledningen deltagande och stöd som en av de mest främjande faktorerna. I studiens sista kapitel förs en diskussion kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning inom området samt studiens teoretiska ansats.

Municipalities today are facing several major challenges in the near future, which has led to that questions about how municipalities should handle these challenges are more frequently raised. Inter-communal cooperation has been highlighted as the given answer to these problems and challenges, but as the phenomenon is becoming more common the impact inter-communal cooperation have on matters such as democracy are increasingly raised. As a result of the increasing participation in inter-communal cooperation local democracy is facing a number of problems of legitimacy because of the uncertainty regarding accountability and communal inhabitants rights to influence. It is in this problem area the present essay is based. The aim of the study is to gain an understanding of how local government- and association of local authorities representatives view inter-communal cooperation and democracy, which in concrete terms means both examining what motives to inter-communal cooperation are highlighted by the representatives, and whether democratic values are discussed in relation to inter-communal cooperation and if so, in what ways? The study is conducted as a qualitative case study of an association of local authorities. The method used is semi-structured interviews that are carried out with representatives of the association of local authorities in question and one of its member-municipalities. As a complement to the interview study a smaller document study is also conducted. The results of the study show that the forces that are highlighted by the local government- and association of local authorities representatives are mainly linked to aspects such as efficiency and economy. Furthermore, democratic aspects, even though they often occurs in discussions about cooperation, are almost exclusively about the municipalities own opportunity to influence and rarely on the democratic values accountability and representativeness. The conclusions that can be drawn from the study is that local government- and association of local authorities representatives does not view inter-communal cooperation as problematic from a democratic perspective; in some cases they are not even aware that the problem exists.

Studiens syfte var att utveckla kunskap om samverkan och relationen mellan lärare och föräldrar genom att studera skriftlig kommunikation mellan hem och skola i form av veckobrev. För detta syfte undersöktes veckobrev skrivna av lärare och skickade till föräldrar. Mina forskningsfrågor var som följer; 1. På vilket sätt synliggörs relationen mellan lärare och föräldrar? 2. Vad kännetecknar innehållet i veckobreven när det gäller samverkan mellan lärare och föräldrar? Studiens empiri bestod av 45 insamlade veckobrev, författade av lärare från grundskolans årskurser 1-3, från olika kommuner i Sverige. De bearbetades sedan genom en kvalitativ textanalys. Empirin tolkades sedan utifrån Lars Erikssons principer om partnerskap och isärhållande. Resultatet visade att veckobreven bland annat genom information, inbjudningar, påminnelser och direktiv om läxläsning involverar föräldrarna i undervisningen och skolans arbete. Relationen mellan läraren och föräldern manifesteras i texten genom olika roller som parterna tillskrivs med läraren och föräldern som partners eller med läraren som expert och förälderns i en stödjande roll beroende av innehållets karaktär. Resultatet visade också på stora skillnader i hur veckobreven utformades vilket härleds till avsaknaden av riktlinjer gällande hur kommunikation med föräldrar ska hanteras.

No description available.

Delaktighet och förmågan att kommunicera är grunden för att kunna påverka sin framtid. För personer med intellektuell funktionsnedsättning handlar det ofta om att få möjlighet att använda AKK, Alternativ Kompletterande Kommunikation. I möten som rör en person med intellektuell funktionsnedsättning måste alla deltagare skapa villkor för allas delaktighet. I denna studie var syftet att undersöka några tjänstemäns, föräldrars och elevers olika uppfattningar av vad i handläggningsprocessen som avgör valet av sysselsättning inom Daglig verksamhet för elever efter avslutad skolgång i gymnasiesärskolans individuella program. Studiens teoretiska utgångspunkt fanns inom det relationella perspektivet samt Foucaults maktperspektiv. Med perspektivens hjälp kunde relationerna och maktförhållandena mellan aktörerna i handläggningsprocessen beskrivas och analyseras. Maktperspektivet visade även att dokument som läkarutlåtande och resultat av ADL-status, Aktiviteter i det Dagliga Livet, hade betydelse för beslutet i handläggningsprocessen. Studien hade en kvalitativ ansats som byggde på 16 intervjuer med tjänstemän, föräldrar och tidigare elever. Resultatet i studien visade att samverkan, kommunikation och makt var bärande begrepp när tjänstemännen och föräldrarna som intervjuats i studien beskrev handläggningsprocessen, elevens möjlighet att göra sin röst hörd och maktrelationerna i processens många möten. Både intervjuerna och forskning visade att god samverkan krävs, och gärna över lång tid, för att få en bra övergång mellan skola och arbetsliv. Samverkan bygger på relationer, och i relationer finns makten med som en kraft i ett givande och tagande. Ett av de stora maktförhållandena fanns enligt många av informanterna i förmågan att kommunicera. Användningen av anpassad kommunikation var därför värdefull så att eleven fick möjlighet att uttrycka sin önskan och vara delaktig i beslutet. Trots det visade studien att den faktiska makten för vad i handläggningsprocessen som avgjorde valet av sysselsättning inom Daglig verksamhet för eleven fanns i elevens läkarutlåtande, ADL-status och funktionsnivåbedömning. Häri fanns hela förutsättningen för att bli berättigad till LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), och grunden för vilken Daglig verksamhet som kan väljas.