Palliativ vård ges när det inte längre finns någon bot på sjukdomen. Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten hos patienten och närstående. Palliativ vård kan ges i hemmet med hjälp av hemsjukvård. I hemsjukvården arbetar distriktssköterskan i samverkan med andra professioner och instanser. Distriktssköterskan har en ledande roll i samverkan. Vårdande samtal är en viktig del inom palliativ vård då det ger utrymme för patienten att berätta om sina tankar och känslor. Delaktighet i vården är också en viktig del inom palliativ vård som leder till trygghet för patienten. Syftet med examensarbetet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av samverkan vid palliativ vård i hemsjukvården. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv inriktning. Resultatet presenteras i två huvudkategorier med sju subkategorier. Den första är samverkan genom kunskap som beskriver upplevelsen att kunskap och kompetens spelar en stor roll i den palliativa vården och i samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Den andra är kompetens och samverkan genom kommunikation och tillgänglighet som beskriver vikten av en fungerande kommunikation vid samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Vidare beskriver det betydelsen av tillgängliga läkare och hur organisationen i kommunen kan påverka samverkan. Sedan framkom det även sju underkategorier. Distriktssköterskan har en central roll för att samverka med andra professioner, instanser, patienten och närstående vid palliativ vård i hemsjukvården. Det är viktigt att samverkan fungerar för att patienten ska bli delaktig i sin vård och känna en trygghet, annars kan ett vårdlidande skapas.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur polisen i region Värmland och närliggande regioner upplever det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet. Det som undersöks är hur det förebyggande arbetet fungerar, vilka hinder som kan identifieras och hur polisens samverkan med andra organisationer påverkar ungdomar. Studien utförs med en kvalitativ intervjustudie där fem kommun- och områdespoliser deltar. För att besvara studiens frågeställningar används teorier såsom stämplingsteorin, social kontroll samt sociala band för att fånga upp olika nivåer av hur individen kan påverkas av det förebyggande arbetet med inriktning på ungdomarna. I resultatet identifieras tre teman, vikten av att skapa förtroendeingivande relationer till ungdomar, bekräftelse och attityder. Att bygga förtroendeingivande relationer till ungdomar genom sin närvaro kan skapa en god grund till att hjälpa ungdomar och identifiera de ungdomar som har störst behov av hjälp. Bekräftelse ses som ett behov hos de unga och där polisen med sitt arbete kan hjälpa till genom att finnas till hands. Resultaten visar även att det kan finnas ett svagt förtroende för polisen samtidigt som unga som grupp ibland kan få negativa attityder från omgivningen.

Språkstörning är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika svårigheter. Svårigheterna kan vara expressiva, svårigheter med att uttrycka sig eller impressiva vilket berör förståelsen. Denna studie avser undersöka hur anpassningarna samt arbetet kring dessa anpassningar tar sig i uttryck i den svenska skolan idag. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Materialet är sedan bearbetats utifrån analysmetoden fenomenografi där uppfattningar kategoriserats. I resultatet framgår fyra huvudkategorier, anpassningar, samverkan, förbättringar samt utmaningar. Under dessa huvudkategorier framkommer det, i bearbetningen av materialet, underkategorier samt ytterligare uppfattningar kring dessa underkategorier. De slutsatser som studien kommer fram till är att olika uppfattningar ger konsekvenser i hur arbetet på skolan ser ut gällande elever med språkstörning. Uppfattningarna har betydelse för vad som anses vara anpassningar, vilka inkluderas i samverkan kring en elev med språkstörning och vad som anses vara en förbättring. Det har även visat sig att samtliga specialpedagoger anser att kompetensen om språkstörning saknas i skolan i den omfattning som specialpedagogerna menar att den behövs.

Denna intervjustudie syftar till att undersöka hur specialpedagoger samverkar med andra professioner då det gäller andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter på mellanstadiet. Informanter är åtta specialpedagoger som arbetar i mångkulturella områden och har erfarenhet av arbetet som studien intresserar sig för. För att analysera det insamlade materialet tillämpades tematisk analys för att finna mönster och teman i specialpedagogernas beskrivningar av sitt arbete. Resultaten presenteras på nivåer i skolans som berör samverkansarbetet. På samhällsnivå finns resultat kopplade till politiska och samhälleliga faktorer. Studien reflekterar över hur skolan arbete påverkas av närområdet samt hur politiska attityder och ekonomiska förutsättningar begränsar specialpedagogers möjligheter att genomföra sitt uppdrag som de önskar. På organisationsnivå finns resultat kopplade till strukturer och resursfördelning. Resultaten visar att olika professioner får olika funktioner i olika verksamheter. Utmaningar och möjligheter för specialpedagogens arbete handlar om tid och plats för samverkan mellan olika professionsgrupper. Resultat som studien presenterar kopplat till gruppnivårör förebyggande och främjande arbete i form av generella anpassningar för elever. En brist på gruppnivå som studien identifierar kopplat till vad tidigare forskning presenterar är avsaknaden av kompetensutveckling för skolans personal gällande flerspråkighet i kombination med specifika inlärningssvårigheter. De resultat som studien presenterar kopplat till individnivå behandlar specialpedagogernas arbete med elev och vårdnadshavare. Studien reflekterar över hur samverkan mellan professionsgrupper i kartläggning, utformande av stöd och anpassad undervisning bidrar till delaktighet och kunskapsutveckling för andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter.

Syfte: Att undersöka vilken kunskap personal inom ambulans, polis och räddningstjänst har om egna och de andra organisationers uppgifter vid masskadeattentat. Metod: Studien har en kvantitativ ansats, baserad på en enkät med 864 respondenter inom ambulans, polis och räddningstjänst varav 7 exluderats. Data har analyserats med bivariat statistik. Resultat: Studien visade på signifikanta skillnader i kunskap om skadeplatshantering mellan räddningsorganisationernas personalgrupper gällande deras egna och andra organisationers uppgifter. Överlag så var personalen kunnig i sina egna uppgifter. Särskilt utmärkande inom egna uppgifter var räddningstjänstens personal då de svarade nära 100 procent korrekt. Inom samtliga räddningsorganisationer var personalen mindre kunnig när det gällde de andra organisationers uppgifter på skadeplatsen. Jämförelsevis var totalt sett färre kunniga bland ambulanspersonalen avseende egna och andras uppgifter på skadeplats. Konklusion: Påvisade skillnader i kunskapsnivåerna ger olika förutsättningar gällande personalgruppernas beredskap inför masskadeattentat. Bristande kunskap om vad respektive organisation ska göra på skadeplats riskerar även påverka samverkan mellan räddningsorganisationerna och därmed deras förutsättningar att minska lidande och rädda liv, varför åtgärder att öka denna kunskap bör anses vara speciellt angelägen. Nyckelord: Samverkan; räddningsorganisation; kunskap; ambulans; masskadeattentat / Aim: To examine the staff’s knowledge within the ambulance, police and rescue services of their own and other organizations' tasks during mass-casualty attacks. Method: This study has a quantitative approach based on a survey with 864 respondents within the fields of ambulance, police and rescue services after which seven where excluded.  Data were analyzed with bivariate statistics. Results: The study showed significant differences in knowledge between the various professional groups of the emergency organizations regarding their own and other organizations tasks at the incident site. The knowledge among staff was high within their own area of tasks. Particular distinctive within their own task was the rescue services, which had almost a 100 percent correct response rate. The knowledge was lower for all emergency organizations when it came to other organizations tasks at the incident site. The lowest level of knowledge in total regarding their own and other organizations tasks at the incident site was discovered among the ambulance staff. Conclusion: Differences in knowledge level provide different conditions regarding the staffs possibility to prepare for a mass-casualty attack. Lack of knowledge about each organizations tasks at the incident site also risk affecting the interaction between the emergency organizations and therefore their conditions to reduce suffering and save lives, why measures to increase this knowledge should be considered to be especially keen. Keywords: Collaboration; public safety organization; knowledge; ambulance; mass-casualty attack.

Syftet med studien var att, med utgångspunkt i speciallärares och matematiklärares resonemang, undersöka hur deras samverkan kan bidra till organiserandet av en undervisning som syftar till att alla elever utvecklar taluppfattning med fokus på platsvärde. Frågeställningarna besvarades genom en tematisk analys av data från semistrukturerade intervjuer av fem matematiklärare på mellanstadiet och fem speciallärare med inriktning matematikutveckling. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av samverkansteori och Developmental Education. Resultatet belyser vikten av att, genom undervisningens utformning och innehåll, skapa förutsättningar för förståelse av platsvärde. Studiens slutsats är att algebraisk undervisningstradition skapar bättre förutsättningar för förståelse än aritmetisk undervisningstradition, men det är den senare som genomsyrar svensk skolundervisning. Kortfattat fokuseras i algebraisk undervisning att bygga en stadig kunskapsgrund, medan aritmetisk undervisning betonar procedurellt arbete. Samverkan har en nyckelroll i utvecklingen av undervisningens utformning och innehåll, syftande till alla elevers förståelse av platsvärde. Samverkan behöver prioriteras och när det sker kan den bidra till omställningen av speciallärares arbete, från att vara åtgärdande till att istället bli förebyggande.

Detta är en kvalitativ undersökning om samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan mellan olika kommunala verksamheter och professioner. Undersökningens syfte är att undersöka samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan (SIP). Mer specifikt avser jag att studera skolan, socialtjänsten och omsorgens upplevelser av svårigheter, möjligheter och utvecklingsmöjligheter vid samverkan över professionsgränserna. Resultatet av undersökningen baseras på kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som tillämpats i undersökning baseras på tidigare studier om samverkan samt socialkonstruktivistisk teori vilket använts som en övergripande teori för att analysera det empiriska materialet. Frågeställningarna som kopplas till undersökningen är följande: Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna vid SIP? Vilka faktorer påverkar samverkan på ett positivt sätt respektive negativt vid samverkan över professionsgränserna? Hur kan samverkan över professionsgränserna vid SIP utvecklas för att motsvara de olika professionerna/verksamheternas förväntningar? Slutsatserna av undersökningen är att samverkan ses som ett viktigt instrument för samordna insatserna kring den enskilde individen och att denne ej ska hamna mellan stolarna. I realiteten framgår att det finns olika hinder som påverkar samverkan negativt och som överensstämmer med tidigare studier om samverkan. Ett antal hinder och dilemman för samverkan har identifierats i undersökningen såsom hierarkiska strukturer, feedback, beslutsmandat med mera.

Vår studie handlar om samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. I studien visar vi på den komplexitet som samverkansarbete innebär för fem förskol-lärare som arbetar på olika förskolor i en stor stad i Mellansverige. Studien har genomförts inom ett socialkonstruktionistiskt ramverk, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien har varit att synliggöra förskollärares uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. De förskollärare vi har intervjuat har uttryckt både positiva och negativa uppfattningar om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska. Vår studies resultat visar en mångfacetterad bild av samver-kansarbete mellan hem och förskola. Vidare visar vår studie en stor kontrast mellan olika för-skollärares attityder och uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare med andra mo-dersmål än svenska, och att detta i sin tur skulle kunna påverka samverkansarbetet. Resultatet av vår studie visar även att avsaknaden av översatta styrdokument får negativa konsekvenser för förskollärares möjligheter att förmedla förskolan syfte och uppdrag till vårdnadshavare som inte talar svenska som modersmål. Våra resultat pekar på att förskollärares kulturella kompetens och förmåga att arbeta interkulturellt har stor påverkan på hur de uttrycker sig om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska.

<p>Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat. Studien är utformad som en beskrivande fallstudie med sammansatt design. Det vill säga en studie av ett nutida fenomen som vi i vår forskarroll har haft liten kontroll över, kombinerat med att vi har frågor med ”hur” och ”varför” formulering.  Vi har använt oss utav såväl kvalitativ- som kvantitativ data. För att återge en bred bild har metodtriangulering använts.  Empirisk data har inhämtats genom enkätundersökning samt djupintervjuer. Analys av data har skett genom SPSS (kvantitativ) och Open Code (kvalitativ).</p><p> </p><p>Genom studien framträdde en rad olika faktorer som kan anses mer eller mindre bidragande till länets resultatsiffror. Dessa resulterade i olika konklusioner som kunde kopplas till det presenterade positiva resultatet gällande tydlig och konkret målsättning, ett utvecklat teamarbete och nuvarande ledarstil.</p>

Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat. Studien är utformad som en beskrivande fallstudie med sammansatt design. Det vill säga en studie av ett nutida fenomen som vi i vår forskarroll har haft liten kontroll över, kombinerat med att vi har frågor med ”hur” och ”varför” formulering.  Vi har använt oss utav såväl kvalitativ- som kvantitativ data. För att återge en bred bild har metodtriangulering använts.  Empirisk data har inhämtats genom enkätundersökning samt djupintervjuer. Analys av data har skett genom SPSS (kvantitativ) och Open Code (kvalitativ).   Genom studien framträdde en rad olika faktorer som kan anses mer eller mindre bidragande till länets resultatsiffror. Dessa resulterade i olika konklusioner som kunde kopplas till det presenterade positiva resultatet gällande tydlig och konkret målsättning, ett utvecklat teamarbete och nuvarande ledarstil.