Syftet med studien är att uppnå en ökad förståelse av mellanmänsklig interaktion och maktordning som återges dels under intervjuer med gymnasieungdomar som använder alkohol och/eller narkotika, dels under intervjuer med professionella aktörer som arbetar med den kategorin av ungdomar. Syftet är dessutom att undersöka  aspekter av betydelse för dessa ungdomars inkludering, lärande, förändring och identitetsskapande i den undersökta kontexten. Studiens metodologiska utgångspunkter är kvalitativa intervjuer med ett hermeneutisk och fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt angreppssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört nio semistrukturerade intervjuer, varav fem med ungdomar och fyra med professionella. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och begreppet makt i ett interaktionistiskt perspektiv. Ungdomar återger överlag att de har en positiv bild av bemötandet av professionella aktörer. Interaktion med olika professionella aktörer som elevekoordinator, mentorer liksom vänner och familj framställs i återgivningarna som betydelsefullt för lärande, inkludering, förändring och identitetsskapande. Beträffande återgivningar av professionella aktörer uppmärksammas olika scenarion kring hur arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika praktiskt ska genomföras. Dessutom betonas i beskrivningarna från professionella aktörer förekomster om friktioner i bemötandet av andra professionella aktörer på grund av olika intressen och prioriteringar som försvårar interaktionen mellan professionella. Ett socialpedagogiskt förhållningssätt och erkännande av professionella aktörer i interaktionistisk mening är av betydelse för det professionella arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika. Särskild viktig blir den interaktiva dynamiken i relation till arbete med aktörer utanför den byråkratiska organisationen – i denna studie i relation till ungdomar och familjen.

Syftet med studien var att undersöka hur vårdnadshavare och förskollärare beskriver sina erfarenheter av samverkan mellan hem och förskola. Fokus i studien har varit vilka utmaningar och möjligheter som beskrivs av respondenterna, samt vilka samverkansformer som används i samverkan. Studien var kvalitativ och omfattade åtta intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Resultatet visade att kommunikationen är den viktigaste aspekten vad gäller samverkan mellan hem och förskola, samt att det finns en del utmaningar i arbetet med samverkan. Slutsatsen är att en bistande kommunikation påverkar samverkan negativt.

Studien har som syfte att undersöka hur samverkan, kunskaps­utveckling och kommunikation sker och fungerar mellan skola och hem där elevernas vårdnadshavare har utländsk bakgrund. Under­sökningen genomfördes på en grundskola i en kommun i södra Sverige. För att samla in underlag för studien genomfördes en intervju med rektorn samt enkätstudier mot lärare respektive vårdnadshavare med utländsk bakgrund. Studien var kvali­tativ med öppna frågor även i enkäterna. Genom att flera katego­rier fick besvara sina respektive frågor av hur samarbetet mellan skola och vårdnads­havarna fungerar, var för­hoppningen att samarbetet skulle bli belyst från flera håll. Bilden rektorn har om detta samarbete var att det verkade fungera bra, vilket även de flesta lärarna och vårdnadshavarna tyckte. Lärarna och vårdnads­havarna upplevde ibland att språket och kulturen utgjorde ett visst hinder. Totalbilden studien gav var att samverkan tycktes fungera bra på skolan eftersom skolan har personal som behärskar olika språk och kulturer. Förbättringsförslag var tydligare information om det svenska skolsystemet.

Den här studien har haft för avsikt att undersöka preventiva åtgärder för ungdomar motnarkotika ur två professioners perspektiv, polismyndigheten och socialtjänsten. Viavgränsade vår studie till två kommuner, Avesta och Leksand. Vårt huvudfokus har varitnarkotikaprevention för ungdomar i åldern 15-25 år. Med hjälp av kvalitativa intervjuermed anställda inom polis och socialtjänst har materialet samlats in och sedan analyserats.Intervjuerna kodades enligt kvalitativ innehållsanalys, varav fyra olika huvudkategoriermed tillhörande subkategorier skapades under analysprocessen. I resultatdelenanalyserades det insamlade materialet i kategorierna i förhållande till de utvaldateoretiska perspektiven, sociala band och rutinaktivitetsteorin, samt tidigare forskning.Resultatet visade att kommunernas preventiva metoder skiljer sig åt, men gemensamt äratt fokus riktas mot åtgärder som grundar sig i den sociala brottspreventionen, samt ärfrämst på en sekundär nivå. Avslutningsvis förs en diskussion om arbetets helhet samthur det skulle kunna vara till nytta för kommunerna framgent.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om socialpedagogers erfarenheter av att samverka med skolpersonal och elever i grundskolors likabehandlingsarbete. Studiens metodologiska utgångspunkt var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk var teoretiska perspektiv och begrepp på samverkan. Resultatet baserades på tematisk analys av empiriskt material från åtta informanter. Resultatet visade att socialpedagoger strävar efter att verka som en trygg vuxen och länk mellan skolpersonal och elever avseende samverkan i arbetet med likabehandling. I resultatet identifierades relationsskapande och elevmedverkan som centrala möjligheter i samverkan. Begränsade resurser och det faktum att skolpersonal prioriterar likabehandlingsarbetet olika framställs som svårigheter i samverkan. Resultatet visade även att det finns önskemål hos socialpedagoger om att samverkan mellan skolpersonal och med elever förbättras. Slutsatserna som kan dras är att socialpedagoger har en viktig roll i det förebyggande likabehandlingsarbetet. Även att elevers delaktighet bidrar till goda relationer mellan skolpersonal och elever samt till en djupare förståelse för vikten av aktiva åtgärder. Begränsade resurser kan bidra till att arbetet med likabehandling blir en prioriteringsfråga. Sammantaget var en viktig slutsats att en fungerande samverkan är en förutsättning för ett gynnsamt likabehandlingsarbete.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är ett stort steg för barnen. För att övergången ska bli så bra som möjligt för barnen bör en bra samverkan mellan förskola och förskoleklass finnas. I läroplanen för skolan och förskolan (Lgr 11, s. 9 & Lpfö 98, s. 17) står det att verksamheterna ska samverka med varandra för att stödja barnen i deras utveckling och lärande. Syftet med min studie är att undersöka hur lärare i förskola respektive förskoleklass uppger att deras samverkan vid övergången mellan förskola och förskoleklass fungerar. Föratt uppnå syftet intervjuade jag förskollärare både i förskolan och i förskoleklass. De frågeställningar som har väglett mig genom mitt arbete är: Vilket är syftet med samarbetet, vilken information om barnen ska utbytas och hur ser överlämningen ut organisatoriskt? Den teoretiska utgångspunkten jag valt till mitt arbete är den utvecklingsekologiska teorin. Teorin innefattar olika system och dessa system kan påverka barnen både indirekt och direkt. Den utvecklingsekologiska teorin innebär att det finns en ömsesidig påverkan mellan miljön ochindividerna. Resultatet av studien visar att förskollärarna i förskolan och förskoleklassen ser ganska lika på samverkan mellan verksamheterna. De tycker att den är viktig för barnens fortsatta utveckling. De skiljde sig en del i vad de ansåg om hur övergången organiseras. Förskollärarna i förskoleklassen ansåg att det fungerade bra medan förskollärarna i förskolan ansåg att de inte hade mycket att säga till om. De slutsatser jag kom fram till är att synen förskollärare i förskolan och förskollärare i förskoleklass har skiljer sig på vissa punkter,medan de på andra punkter är eniga. Alla informanter är ense att det är för barnen samverkan ska ske. Åsikterna skiljer mycket när det gäller vilken information om barnen som ska utbytas.

En väl fungerande föräldrasamverkan anses av stor vikt likväl för elevens studieutveckling och genomtänkta framtidsval, som för studie- och yrkesvägledarnas sociala arbetsmiljö. Forskning visar att vårdnadshavare spelar en viktig roll i elevernas gymnasieval, men att de tyvärr ofta saknar kunskap om gymnasieprogrammen. Omvänt, saknar studie- och yrkesvägledare ibland förståelse för vårdnadshavarnas perspektiv och bakgrund. Kan det vara så att detta påverkar elevernas framtidsval?Det övergripande syftet med denna studie är att ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, klarlägga vilka hämmande och främjande faktorer som påverkar samverkan med elevernas vårdnadshavare.Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där empirin bygger på sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma på grundskolor. Valet av informanter bygger på ett godtyckligt respondenturval. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån Berth Danermarks (2000) forskning kring samverkan och Pierre Bourdieus (1986) nyckelbegrepp fält, habitus och kapital. Samtliga informanter finner föräldrasamverkan viktig. De har en uppfattning om hur en välfungerande samverkan kan uppnås men menar att den kräver hårt arbete. De lyfter tillit, ömsesidigt förtroende och respekt samt öppen kommunikation som förutsättningar för en god samverkan. Faktorer som försvårar samverkan är bland annat olika förhållningssätt kring uppdrag, motiv och målsättning samt okunskap om varandras värld. Ofta är problemet att man inte förstår eller feltolkar varandra. För att lättare kunna förstå varandras agerande och synsätt är det viktigt att klargöra och kommunicera kring varandras perspektiv och erfarenheter. För att samverkan ska fungera behövs en tydlig struktur och en engagerad skolledning som ansvarar för genomförande och uppföljning samt bidrar med stöd när samverkan blir utmanande eller svår.

Examensarbets syfte är att undersöka hur kommunikation och samverkan kring det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem uppfattas av de olika aktörerna i de båda verksamheterna. I examensarbetet undersöks även vilka eventuella möjligheter och hinder de olika aktörerna upplever kring sitt gemensamma uppdrag. För att besvara syftet och frågeställningarna gjordes totalt sex intervjuer med rektorer, fritidspedagoger och klasslärare. Med hjälp av begrepp från Pierre Bourdieus sociologiska teorier har vi analyserat resultatet från dessa intervjuer för att synliggöra hur kommunikation och samverkan kring det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem uppfattas av de olika aktörerna inom de båda verksamheterna samt belysa de eventuella hinder och möjligheter de upplever i relation till detta. Resultatet och analysen av den insamlade empirin tyder på att kommunikation är en avgörande del för en fungerande samverkan mellan aktörer i de båda verksamheterna och att samverkan är en förutsättning för att arbeta för det gemensamma uppdraget, en helhet för elevernas lärande.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utvecklingssamtal i förskolan och utifrån pedagogernas perspektiv belysa samverkan med vårdnadshavare vid utvecklingssamtal Det har lett till studiens frågor: Hur ser pedagogerna sin möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet? Hur förbereder pedagogerna sig inför utvecklingssamtalen? Vad är pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal? Jag har genomfört en intervjustudie med fem pedagoger som utfört utvecklingssamtal.  Resultaten visade att pedagogerna är noggranna att förbereda sig inför i utvecklingssamtalet och det är viktigt att bygga relationer. Pedagogerna intar rollen som samtalsledare vid samtalet men behöver ändå vara lyhörda för vårdnadshavares funderingar och deras åsikter. Pedagogerna uttycker samtidigt att utvecklingssamtal är betydelsefullt för barnets utveckling och för verksamheten.

I Sverige har kommuner planmonopol, vilket innebär att de har ett huvudansvar för att planläggning sker enligt plan- och bygglagen. Syftet med detaljplanen är att reglera om förändringar i markanvändning och bebyggelse. Detta innebär att om en byggherre vill utveckla en fastighet behöver de samverka med kommunen för att ta fram en detaljplan. I denna samverkan ska parterna uppnå ett gemensamt mål. Detaljplaneprocessen har genom åren fått kritik för att vara bland annat byråkratisk och komplex, den har även omarbetats flertalet gånger. Idag tas allt fler detaljplaner fram i samverkan mellan kommun och byggherre. Problematiken ligger här i att kommunen även har som roll att se till allmänna intressen, medan byggherren har ett mer marknadsekonomiskt synsätt.Syftet med denna studie är att försöka identifiera de effekter som sker i samverkan mellan kommun och byggherre, dels processrelaterade effekter samt detaljplanemässiga effekter som kan uppstå. Detta görs genom en kvalitativ studie där vi intervjuat flera kommuner samt byggherrar för att få deras syn och upplevelser om samverkan och vad detta kan leda till.Resultatet av studien visar på flertalet effekter som kan uppstå vid samverkan, både positiva och negativa. Det visar sig att olika typer av samverkan och ytterligheter påverkar hur detaljplanen utformas. Det kan bero på vem som är initiativtagare till detaljplanen eller hur relationen mellan kommun och byggherre är sedan tidigare. Beroende på vem som är initiativtagare kan även balansen mellan allmänna och enskilda intressen flyttas. Ytterligare en effekt av samverkan är att kunskap förmedlas mellan parterna, där de lär sig av varandra. Beroende på hur många som samverkar ökar eller minskar transaktionskostnaderna som uppstår i en process. / In Sweden, only the municipality has the authority to adopt plans. Their responsibility is to make sure that the development of land and buildings is in regulation with the Planning and Building Act (PBL). This means that if a developer wants to develop a property, they need to work with the municipality to establish a detailed development plan. In this concurrence, the parties shall achieve a common goal. The detailed planning process has over the years been criticized for being, among other things, bureaucratic and complex, and has also been revised several times. Today, more and more detailed development plans are being developed in concurrence between municipality and the developer. The problem here lies in the fact that the municipality also has a role to look after public interests, while the developer has a more market-economic approach.The purpose of this study is to try to identify the effects that occur in concurrence between the municipality and the developer, both process-related effects and the effects of the detailed development plan. This is done through a qualitative study, where we interviewed several municipalities and developers to get their point of view regarding their experiences regarding concurrence and what this can lead to.The results of the study show the many effects that can arise from concurrence, both positive and negative. Different types of concurrence and extremes affect how the detailed development plan is designed. This may depend on who the initiator of the detailed development plan is, or the previous relationship between the municipality and developer. Depending on who the initiator is, a shift can occur between the balance of public and individual interest. Another effect of concurrence is that knowledge is shared between the parties, where they learn from each other. Depending on how many people that is in concurrence, the transaction costs incurred in a process increase or decrease.