Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskollärare arbetar med språkutveckling i relation till högläsning. Frågeställningar som berörts är i vilken utsträckning högläsning förekommer i verksamheten, hur förskollärare arbetar med språkutveckling i relation till högläsning och vilka former av samverkan finns i relation till högläsning. Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med förskollärare för att ta reda på om förskollärare använder sig av högläsning med syfte på språkutveckling.Den metod som användes för att genomföra intervjuerna var kvalitativ form av intervju. Informanterna var erfarna förskollärare och leder barngrupper i åldrarna tre till fem år.Resultatet visar att arbetet med språkutveckling finns i verksamheterna men inget som förekommer i relation till högläsning. Arbetet med språkutveckling nämns i relation till lekar, matsituationer, ramsor och tecken som stöd. Högläsning förekommer i allra högsta grad som avkoppling, vilket skapar olika krav på barnen. Samarbete med bibliotek förekommer vid två av tre förskolor, genom bokbuss och närhet till bibliotek.Digitalisering förekommer vid alla tre förskolor genom digital bilderbokstjänst.

Very much of the knowledge about patients nursing and care is located to the the patient or people related to the patient. The Swedish government has identified this problem in a national rapport and every region is responsible to implement a strategy or model to increase participation from affected patients. The Region of Kalmar county has a model for this problem called Utvecklingsrådet. By using a qualitative text analysis with framing theory and argumentative analysis approach towards the implementer process of Region of Kalmar county´s model this paper will exam how well this model has succeeded. Utvecklingsrådet has grown to the extent that patients and relatives to patients is contributing in different management contexts and development work directly in the organizations. By the structure of utvecklingsrådet patients and relatives to patients contribute due to what the Swedish government asked for in the national report.

Kommunikation är en förutsättning för samverkan mellan hem och förskola, där förskolläraren har det yttersta ansvaret att skapa och upprätthålla tillitsfulla relationer till vårdnadshavare. I och med det digitaliserade och medialiserade samhället kan förskolan kommunicera med vårdnadshavare via digitala verktyg, därav är det av intresse att undersöka hur digitala kommunikationsformer beskrivs användas av både förskollärare och vårdnadshavare. Syftet med denna studie är att öka förståelser för hur olika kommunikationsformer kan användas i förskolan för att stärka samverkan mellan hem och förskola, ur både vårdnadshavares- och förskollärares perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare och fyra vårdnadshavare som har sina barn på olika förskolor. Resultatet visar att både digitala- och verbala kommunikationsformer används för att stärka samverkan mellan hem och förskola. Studiens slutsats är att det behöver finnas en balans i användningen av digital- och verbal kommunikation. Den ena kommunikationsformen får inte utesluta den andra, utan de ska fungera som ett komplement till varandra.

Studies syfte har varit att ta reda på hur yrkesverksamma inom socialtjänsten och missbruksvården förstår och resonerar kring människor som lever med samsjuklighet. Den metodologiska utgångspunkt som studien består av var en hermeneutisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bygger på sex intervjuer med yrkesverksamma med titeln socialsekreterare eller behandlare. I studien har vi haft det relationella och punktuella perspektivet som teoretisk grund. Det resultat som studien hamnat i handlar mycket om samverkan, både i positiv och negativ mening: den finns men är begränsad och behöver utvecklas. Studiens resultat leder också till kunskap om hur yrkesverksamma arbetar med samsjuklighet och vad de anser är viktigt i mötet med människor som lever med samsjuklighet. Resultatet skildrar även problematiken kring att ansvaret för samsjuklighet hamnar hos två huvudmän, psykiatri och missbruksvård. En slutsats av studien pekar på att ett mer nära arbete professioner och verksamheter emellan krävs för att arbeta bättre med samsjuklighet. För att uppnå detta behöver ansvaret fördelas och samverkan utvecklas.

Matematikundervisning är tänkt att ske i en progression genom årskurserna i skolan. För att detta ska ske även vid övergångar mellan stadier i skolan krävs överlämningar av t.ex. den tidigare undervisningens innehåll och elevens kunskaper. Det finns dock indikationer på brister i överlämningen mellan den sedan 2018 obligatoriska förskoleklassen och årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare beskriver överlämningen av elevers matematikkunskaper mellan förskoleklass och årskurs 1. Genom analys av intervjuer med lärare i både förskoleklass och årskurs 1, indikerar studien att lärare upplever att det saknas struktur och stöd för överlämning och samverkan mellan de två skolformerna. Vidare kan vi se att detta är problematiskt utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Vår slutsats är att aktuella styrdokument är otillräckliga och otydliga som stöd för lärarna i överlämningen mellan förskoleklass och åk 1.

This is a study of partial composite action in timber constructions. The aim was to determine a method for calculating the flexural rigidity also known as bending stiffness in CLT-constructions made of CLT and wooden latches with screw connectors. The chosen method became a combination of Eurocode 5 and mathematical models. The goal was to try to show how partial composite action between CLT and wooden latches can improve the flexural rigidity of the construction to allow a longer span in floors and higher loads in walls.   The results show a significant increase in flexural rigidity to the extent that the total rigidity in some cases is almost as high as with full composite action. The addition in rigidity is highly dependent on the angle of the screws as well as the span of the construction. This makes easy assembly of the screw connection an important question as screws mounted at an angle gives a significantly higher capacity but is more difficult to assemble compared to screws at right angle. The calculations show that constructions with no composite action, where the latches’ rigidity is added to the CLT´s can be a first step towards higher utilization of the material, especially in walls. The advantage with no composite action is that the demands on the connection are lower which makes for easy assembly. In conclusion partial composite action can be an interesting topic for further studies but with more focus on the connection design with respect to the assembly on site. Also, areas as cost and building acoustics are relevant for further studies.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärmiljöer i fritidshemmet struktureras, utifrån fritidshemslärarnas/fritidshemspersonalens erfarenheter och samverkan med klasslärare för framåtsyftande fysiska lärmiljöer. Denna undersökning söker svar på följande frågeställningar; vilken inverkan fritidshemslärarna har på lärmiljöerna och på vilket sätt kan eleverna förbättra samt trivas på fritidshemmet? Studien är teoretiskt förankrad i det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Vi utförde enskilda kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med totalt åtta personer som arbetar i fritidshem varav två var fritidspedagoger, fyra var utbildade inom omsorg eller hade läst på folkhögskola, medan övriga två respondenter var utan relevant pedagogisk utbildning. Studien visade att många av respondenterna som arbetade i fritidshem och delade lokaler med klasslärare ansåg att påverkansmöjligheter för inomhusmiljön var låg, medan somliga intervjuade menade att det fanns mer att säga till om eller förändra när det gäller skolgården. De materiella förutsättningarna hade en betydande roll för elevernas process, där fritidspedagoger/fritidshemspersonalen tillgänglighets gjorde relevant material på avdelningen och skolgården.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor erfar ambivalenta känslor i vårdandet av traumapatienter, vissa delar är sjuksköterskor trygga i, andra delar finns det känslor av osäkerhet och maktlöshet, men kommunikation och teamarbete ses som viktiga beståndsdelar i omvårdnaden av traumapatienter. Patienter anser att sjuksköterskors kommunikation behöver vara tillförlitlig inom traumaomvårdnaden. Säkert omhändertagande och samarbete är likaså viktiga delar för att traumaomvårdnaden ska lyckas. Närstående önskar även de att sjuksköterskorna ska kunna ge en god kommunikation, erbjuda delaktighet i vården och att omvårdnadspersonalen som vårdade deras sjuka anhöriga ska vara kompetenta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda traumapatienter inom akutsjukvården. Metod: Litteraturöversikt baserad på tjugoen kvalitativa artiklar enligt Thomas och Hardens (2008) analysmetod. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna blev emotionellt påverkade av traumaomhändertagande. På grund av den stress och osäkerhet sjuksköterskor upplevde krävdes det strategier för att hantera den emotionella påverkan. Kommunikation i traumateamet var en viktig faktor i arbetet och kommunikationen till patient och närstående upplevdes i vissa stunder svårt att hantera. Fortsättningsvis var arbetsmiljön en utmanande del i arbetet med resursbrist och även hot och våld kunde förekomma. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av traumavården är att det är ett komplext och utmanande arbetsområde för sjuksköterskor, att det ses som ett krävande men stundtals mycket givande och utvecklande för sjuksköterskorna. / Background: Previous research shows that nurses experience ambivalent feelings in the care of trauma patients, some parts are nurses confident in in other parts there are feelings of insecurity and powerlessness, but communication and teamwork are seen as important components in the care of trauma patients. Patients believe that nurses' communication needs to be reliable in trauma care. Secure care and cooperation are also important elements for the success of trauma care. Relatives also want the nurses to be able to provide good communication, offer participation in care and that the nursing staff who cared for their sick relatives should be competent. Aim: To describe nurses' experiences of caring for trauma patients in emergency care. Method: Literature review based on twenty-one qualitative articles according to Thomas and Harden's (2008) analysis method. Result: The results showed that the nurses were emotionally affected by trauma care. Due to the stress and insecurity nurses experienced, strategies were needed to deal with the emotional impact. Communication in the trauma team was an important factor in the work and the communication to the patient and relatives was perceived at certain times as difficult to handle. The work environment continued to be a challenging part of the work with a lack of resources, and threats and violence could also occur. Conclusion: Nurses' experience of trauma care is that it is a complex and challenging work area for nurses, but that it is seen as demanding but sometimes very rewarding and developing for the nurses.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur behandlingspersonal inom institution och öppenvård beskriver sitt arbete med att bryta ett problemskapande beteende hos ungdomar. Studien utgår från den ekologiska systemteorin vilket handlar om hur individers utveckling påverkas och styrs av omgivning på mikronivå, mesonivå, exonivå och makronivå. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ med ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi har tolkat empirin och fått en fördjupad förståelse för arbetet inom ungdomsvården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i sex olika verksamheter tillsammans med nio informanter. Intervjufrågorna utgick från fyra olika teman: behandlarens roll i verksamheten, insatser och åtgärder, relationer och social interaktion samt förändring och utveckling. Resultatet i studien visar att relationen mellan behandlare och klient är A och O för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Förutsättningen för en bra relation är att ungdomarna kan känna tillit, trygghet och att de bli sedd för den de är. Det handlar också om att avstå från att döma och inte få ungdomar att känna skam. Studien visar också hur viktigt det är att utveckla samverkan mellan de berörda aktörerna och att adekvata insatser sätts in i tid. Det kan konstateras att samverkan mellan olika professioner och den unges vårdnadshavare är en förutsättning för att fånga upp och samarbeta med ungdomar som har ett problemskapande beteende.

Syftet med studien var att belysa hur professionella beskriver sitt arbete med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik. Frågeställningarna var: vilka arbetssätt och metoder används i de olika verksamheterna samt hur beskriver professionella att samverkan kring gravida kvinnor med missbruksproblematik fungerar? Studien har en kvalitativ ansats utifrån en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Studiens resultat belyser vikten av ett professionellt förhållningssätt samt det relationella perspektivet för att kunna se och möta kvinnan bakom missbruket. Resultatet visar bland annat att en utveckling i samverkan mellan aktörerna inom missbruksvården behövs, för att främja ett lyckat förändringsarbete. I resultatet framkom det även att intervjupersonerna ansåg att det behövs mer kunskap och utveckling kring det sociala arbetet tillsammans med gravida kvinnor med missbruksproblem Slutsatsen som framkommit visar att de professionella som arbetar tillsammans med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik förhåller sig professionellt i sin yrkesroll, oavsett vad den professionella kan tänka eller tycka privat. De professionellas roll i arbetet är betydelsefull, för att fånga upp gravida kvinnor med missbruksproblematik i ett tidigt skede. Det är viktigt att professionella bygger upp en relation med kvinnan som grundar sig på tillit och därmed motiverar kvinnan till att söka samt ta emot hjälp för sitt missbruk.