Problembeskrivning: Partnering har funnits i Sverige sedan 1990-talet och har fortfarande inte fått ett genombrott. Detta kan bero på att partnering uppfattas som krångligt men också för att det inte finns någon tydlig definition för vad partnering är eller ett standardiserat sätt att använda det på. Syfte: Syftet med studien är att identifiera de faktorer som anses vara drivande för projektets resultat men även beskriva hur tillvägagångssättet bör vara för att få ett lyckat projekt. Studien utförs då fler företag vill utveckla sitt partneringarbete men anser att det är krångligt eftersom det råder en delad bild kring hur ett partneringprojekt ska utföras och tillämpas. Målet: Målet med studien är att finna de faktorer som påverkar om partneringprojektet lyckas eller misslyckas men även att ta fram en mall för hur ett lyckat partneringprojekt ska utföras. Metod: Fyra personer med olika yrkesroller och erfarenheter har intervjuats för att ta reda på vad de upplever är de drivande faktorerna för ett partneringprojekt. Dessa intervjuer har sedan jämförts med den litteratursammanställning som visas i kapitel 3: teoretisk referensram. Genomförande: Studien genomfördes med en inledande litteraturstudie och intervjuer med personer med erfarenhet av partneringprojekt. Dessa personer arbetade på olika konsultföretag i Östergötland. Sammanlagt deltog fyra personer med olika erfarenhet och yrkesroller i intervjuerna. Resultat: I intervjuerna framkom det en positiv bild av partnering men det förekom även skilda meningar om vissa delar. De intervjuade tyckte det var roligt att arbeta i partneringprojekt för att entreprenören kommer in tidigare, det är färre konflikter vilket gör att projektet rullar på bättre. En sak som skiljer sig från traditionell entreprenad är att det krävs mer engagemang från alla parter för att hitta den bästa lösningen för projektet samt gynna projektets plånbok och inte sin egen. Respondenterna menar att företag bör utbilda sig inom partnering för att få en bättre förståelse av vad det innebär och slippa onödiga definitionsfrågor kring partnering. De menar att det ibland blir en blandning av partnering och traditionellt arbetssätt. Respondenterna säger även att det viktigaste är att uppnå de gemensamma målen för projektet oavsett om dessa fokuserar på budget, tid eller arbetsmiljö. Slutsatser: Slutsatserna som dras är att gemensamma mål, relationsbyggande aktiviteter och en tydlig definition av partnering är de mest drivande faktorerna för ett lyckat partneringprojekt. Bristande kunskap av partnering kan göra att projektet misslyckas. Valet av medarbetare och dess samarbetsförmåga är också avgörande för om projektet misslyckas eller inte. För att utföra ett lyckat partneringprojekt bör först en workshop hållas där de gemensamma målen och konflikthanteringsprocesser bestäms. Öppna böcker är ännu en sak som bör tas i beaktan vid uppstart av ett partneringprojekt.

Studiens syfte är att undersöka samverkan mellan elevhälsan och fritidshemmet. Studien syftar också till att ta reda på hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med att stödja alla elevers utbildning och lärande. Metoden som används har varit enkäter där kontakt med informanter främst tagits genom Facebook. Den teori som använts har varit Bronfenbrenners ekologiska modell där nivåerna exo, meso, och mikro har fått representera relationer mellan olika personer och relationernas påverkan på elevernas utveckling.   Resultat visar att den samverkan som sker oftast sker i form av formella möten som elevhälsomöten och arbetslagsmöten. Dessutom används elevhälsopersonal för ”experthjälp” av fritidspedagogerna. Resultatet visar också att både elevhälsopersonal och fritidspedagoger önskar utveckla samverkan. Resultatet för studiens andra frågeställning visar att fritidspedagogerna arbetar för alla elever men att det finns olika organisatoriska hinder så som trångboddhet och obehörig personal. Pedagogerna erbjuder olika sorters aktiviteter där oftast socialutveckling är huvudfokus. Ett sätt att erbjuda alla elever fritidspedagogik, även de som inte är inskrivna på fritidshemmet, har varit att erbjuda fritidsverksamhet under skoldagen.

Ambulanssjuksköterskan är ofta den första patienten möter inom akutsjukvården, och varje enskilt uppdrag är unikt gällande både person och situation. På grund av det oförutsägbara i varje patientmöte prioriteras den egna säkerheten, vilken säkerställs innan vårdandet kan börja. Tidigare forskning var visat att ambulanspersonal är en grupp som löper ökad risk för att drabbas av hot och våld i sitt arbete, vilket kan få konsekvenser i form av mer avvaktande beteende hos ambulanssjuksköterskan. Det har inte gått att finna någon forskning gällande ambulanssjuksköterskan och terrorattentat. År 2017 befann sig Sverige på en förhöjd hotnivå gällande terrorattentat, på en femgradig skala bedömdes hotet vara på nivå tre. Vid svåra skador är tiden en avgörande faktor, varför patientomhändertagande i möjligaste mån måste gå fort. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans känslor inför att verka i en prehospital miljö i samband med ett potentiellt terrorattentat. Den valda metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Urvalet bestod av ett strategiskt och ett bekvämlighetsurval och bestod av tio ambulanssjuksköterskor. Inklusionskriterier var att informanterna skulle varit verksam som specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård i minst ett år, vara verksamma inom ett för studien utvalt län i Mellansverige, samt både kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån ett förutbestämt frågeformulär med följdfrågor. Den insamlade datan analyserades sedan via en kvalitativ innehållsanalys med ett manifest förhållningssätt. Resultatet utgjordes av sju underkategorier, vilka sedan resulterade i två kategorier; Betydelsen av samverkan och Ambulanssjuksköterskans yrkesroll. Det framkom att ambulanssjuksköterskan upplevde en osäkerhet inför hur samverkan med polis, räddningstjänst och SOS skulle kunna ske vid ett terrorattentat, såväl gällande kommunikation, den egna säkerheten samt informationsinhämtningen. Vidare framkom det en känsla av bristande utbildning gällande arbetet vid ett terrorattentat, en känsla av att erfarenhet i yrket skulle spela stor roll vid ett terrorattentat och att den mentala förberedelsen och vikten av att alltid tänka brett ansågs mycket viktigt. Ur resultatet framkom även en känsla av inre spänning inför att verka vid ett potentiellt terrorattentat. Slutsatser som kunde dras av denna studie var att ambulanssjuksköterskan kände en oro inför hur samverkan med polis, räddningstjänst och SOS skulle kunna komma att se ut vid ett terrorattentat. Vidare noterades en känsla av bristande utbildning hos ambulanssjuksköterskan i det prehospitala arbetet vid ett terrorattentat. Ökad utbildning i detta är nödvändigt för att öka möjligheterna för ambulanssjuksköterskan att göra ett bra jobb, och genom detta öka möjligheten till ett väl fungerande patientomhändertagande.

Studiens syfte är att försöka lyfta fram mer vetskap kring förskollärarnas bemötande och relationerna till barnen och vårdnadshavare i förskolan. Jag har använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där både förskollärare och vårdnadshavare har varit deltagande. Vid intervjuerna som genomfördes valde jag att titta närmre på om de olika parterna delade samma eller liknande åsikter kring vardagskommunikationen och relationerna mellan förskollärare och vårdnadshavare. I relationerna som skapas mellan förskollärare och barn, ansåg både förskollärare och vårdnadshavare att relationerna till varandra var av betydelse för barnets fortsatta utveckling, lärande och glädje. Förskollärarna och vårdnadshavarna talade om vikten av att möta alla barn utifrån deras förutsättningar. Studiens resultat visade att både förskollärare och vårdnadshavarna delade samsynen av vikten till relationer och bemötande i förskolan.

Denna studie har som syfte att bidra med kunskap kring hur gymnasieungdomar upplever att det är att vara i behov av särskilt stöd, och hur deras delaktighet ser ut kring utformandet av detta stöd.Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, nuvarande eller tidigare gymnasieelever som är eller har varit i behov av särskilt stöd. Intervjuerna genomfördes med respondenter som gick eller hade gått på olika gymnasieskolor i landet. Utifrån intervjuerna och analysen av dessa växte det fram fyra olika teman. Dessa teman var; definitioner av stödinsatser, delaktighet i utformandet av särskilt stöd, organisatoriska möjligheter och hinder, samt vikten av det relationella.Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det saknas ett gemensamt språk i gymnasieskolan mellan personal och elever kring särskilt stöd och vad det innebär. Resultaten visar även att känslan av delaktighet minskar när eleverna inte upplever att det finns en god relationell grund. Vidare framkom det att respondenterna upplever brist på samverkan mellan specialpedagoger och ämneslärare på gymnasieskolan.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. Det ledde till att länsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhället och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour på många år och en revisionsrapport visade på brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som är en humanitär hjälporganisation, ville också bidra till att främja våldsutsatta kvinnors situation och således ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvåårigt samverkansprojekt, finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län.Jag intervjuade nio personer som företrädde de tre samverkansaktörerna och jag ville få veta hur dessa företrädare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idéer på utvecklingsmöjligheter när de såg tillbaka på det avslutade samverkansprojektet. Jag använde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori när jag kopplade min empiri till teori. I mitt resultat och analys kom jag bland annat fram till att samverkansaktörerna ansåg att respektive organisation borde ha varit på fötter innan projektet startades, att aktörerna inte samverkade mycket utan det var stuprörstänk och att aktörerna inte hade gått igenom förutsättningar för samverkan innan de ingick samverkan. Samtidigt var aktörerna nöjda över att ha ingått samverkan då de lärde sig mycket om varandras organisationer, att de informerade i staden om Kvinnofrid, att en kvinnojour etablerades i Landskrona och att våldsutövarna kunde få hjälp på en mansjour. Min avsikt med denna uppsats var att det skulle kunna leda till förbättringsarbete, genom bland annat reflektion över arbetssättet, hos de tre aktörerna, i deras framtida arbete, som ett medel i verksamhetsutveckling av samverkansprojekt. Nyckelord: Intressentutvärdering, Kvinnofrid, Projekt, Samverkan och Stuprörstänk

Hassoun, Shadia och Qadan, Shierin (2023). Specialpedagogers syn på samverkan med vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syftet med studien är att undersöka samverkan inom hälso- och sjukvården och vad som kan främja ökad förståelse mellan olika professioner och verksamheter. De problem som finns med samverkan existerar främst på grund av bristande samverkan och svårigheter att enas om ansvarsfördelning. Metoden som användes i studien var en respondentbaserad samtalsintervjuundersökning och fokuset i intervjuerna låg på interprofessionell och interorganisatorisk samverkan. Individuella upplevelser om samverkan mellan en statlig och en regional verksamhet inom hälso- och sjukvården undersöktes. Studiens resultat visade att en välfungerande interprofessionell samverkan kantas av tillit, kontinuitet och god kommunikation. Resultaten kan bidra till ett förändringsarbete för områdets övriga personalgrupper. Interprofessionell samverkan kan stöta på svårigheter när egna ansvarsområden och intressen prioriteras men samverkan är en avgörande faktor för att uppnå framgång inom professionen eller verksamheten. Det betonades även att för att främja en välfungerande samverkan bör tydlig kommunikation och gemensamma kompetenser användas.

Utgångspunkten för vår studie har varit den aktuella samhällsdebatten om elevers sjunkandeläsintresse. Samhällsdebatten ledde till att vårt syfte blev att ta reda på hur lärare samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling. Teorier som vi har använtoss av är sociokulturellt perspektiv och kognitivistiskt perspektiv.Studiens metod är kvalitativ och vi har använt oss utav semistrukturerade intervjuer somunderlag för att besvara vårt syfte. Deltagarna i vår studie är fyra lärare som arbetar på fyra olikaskolor. De fyra lärarna har lärarlegitimation och arbetar i årskurs 1-3. Två av våra deltagare harlång erfarenhet, omkring tjugo år, medan två av deltagarna har arbetat som lärare i ungefär femår. Resultatet i vår undersökning har delats in i tre olika områden utifrån våra treforskningsfrågor.Vår övergripande slutsats är att samverkan med hemmen och lärarens strategier ser olika ututifrån lärarens pedagogik och förutsättningar. Lärarna i vår undersökning samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling genom utvecklingssamtal,kommunikation och digitala verktyg. Vår slutsats är att vårdnadshavare ges möjlighet att varadelaktiga i elevernas läsning genom inläsningstjänst, lån av böcker, läslogg och genomkommunikation med läraren. Trots detta tycker lärarna i vår undersökning att det är en utmaningatt få vårdnadshavare engagerade i elevernas läsning och få dem att förstå läsningens betydelse.

I förskolans läroplan läggs stor vikt vid samverkan mellan förskolan och hemmet. Det slås fast att ett nära och förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmet skapar bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska utvecklas rikt och mångsidigt. Förutom detta är läroplanen tydlig med att det är förskolans pedagoger som ansvarar för att etablera en samverkan. Syftet med denna studie var att studera förskollärares upplevelser av samverkan mellan hem och förskola: att synliggöra deras förståelse av det uppdraget som ges av läroplanen, hur uppdraget motiveras samt hur det omsätts i praktiken. För att förstå orsakerna och argumenten för samverkan användes relevanta begrepp från organisationsteorin och det empiriska materialet inhämtades genom en kvalitativ intervjustudie, där fem förskollärare intervjuades.Resultatet visar att förskollärarna tar ansvar för att etablera en god samverkan, att man anser att samverkan är något viktigt och att man ser det som något ömsesidigt snarare än nödvändigt. Utöver de samverkansformer som verkar sprungna ur skollagen och läroplanen utkristaliserades att den digitala plattformen blivit en viktig samverkansform och att val av digital plattform kan påverka möjligheten att etablera en god samverkan. Samtidigt synliggörs att det inte finns några kvalitetssäkringsrutiner och att det är faktorer som vårdnadshavarnas stress och språkkunskaper som försvårar för samverkan.Studiens resultat ger upphov till ett antal eventuella konsekvenser, så som behovet av att balansera synen på samverkan som inte enbart något som är ömsesidigt utan även nödvändigt. Vidare behövs det kvalitetssäkringsrutiner och en aktiv diskussion mellan förskollärarna och de som är ytterst ansvariga för verksamheten, gällande en god arbetsmiljö och andra grundförutsättningar som krävs för att förskollärarna ska kunna fullfölja samverkansuppdraget.