The construction industry has been heavily criticized in the past few years for its development of productivity compared to the manufacturing industry. In 2009 the Social Care Center developed a report that treated och criticized different errors within the construction industry. For instance competence, construction errors and performance had showned bad results which had to be improved. A common sentence within the building industry is that ”every project is unique”.   Today it’s common for a construction company to have costs for material and services which exceeds two-thirds of the total cost. The greater part of the total costs therefore does not lie within the companies internal organisation, but at the suppliers. Studies showed that external costs will increase in the future.   New working methods from the manufacturing company, like Lean Construction and Partnering are starting to establish more and more in the building industry. The larger companies have learned how to use this new way of working but also the medium sized companies have started to show their interests for these methods that will work in a way of preventing problems, finding solutions and shrinking the costs.   The construction company, Jonab, showed their interest for partnering and through earlier cooperation with Halmstad University it resulted in this final thesis. The scope of this thesis is to investigate with neutral view, Jonab’s business relationship focusing on the suppliers. From the perspective of partnering, we’ve given Jonab an overview over their relationships and recommendations on how to improve it with the use of partnering.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar. Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga. Det andra kommunklustret består av fyra kommuner; Nora, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg. Vi har genomfört sju intervjuer med IT-chefer och IT-samordnare vid de kommuner som ingår i de studerade kommunklustren. Syftet med studien har varit att belysa vilka problem som kan hämma IT-samverkan mellan kommuner samt vilka positiva effekter IT-samverkan kan medföra. IT-samverkan i de två klustren består av ett gemensamt förvaltningsnät. Genom det gemensamma förvaltningsnätet samkör man ett antal verksamhetssystem. Genom att kommunerna delar på system har man uppnått en ökad kompetens och specialisering på respektive system. Eftersom man delar system effektiviseras driften av dem då man enbart behöver en server för varje system. Det här har även underlättat supporten. De problem och upphov till problem som vi identifierat är; bristande mål och direktiv, skilda referensramar, arbetsbelastning, prestige och revirtänkande, skilda grundplattformar samt motsträvigheter från leverantörer. De positiva effekter som vi identifierat är; kostnadsbesparingar, gemensam expertis, ökad kompetens, rationaliserad drift och att man kan genomföra upphandlingar gemensamt.

En stor andel av de med missbruksproblematik har visats ha samtidig psykisk ohälsa.Individer med samsjuklighetsproblematik är en sårbar grupp. De löper exempelvis större risk för suicid jämfört med de med endast missbruksproblematik eller psykisk ohälsa, och de har även försämrad tillgång till vård. För att dessa individer ska tillförsäkras adekvat vård och stöd krävs insatser från både kommunal och regional verksamhet. Upprättandet av en samordnad individuell plan (SIP) är en lagstadgad skyldighet i såväl hälso- och sjukvårdens som socialtjänstens verksamheter men studier har pekat på ett ojämnt användande av SIP. Syftet med den här studien är att identifiera och förstå hinder för samverkan i form av SIP kring personer med samsjuklighetsproblematik utifrån de yrkesverksamma inom områdets berättelser. Data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar med personer med samsjuklighet. Data analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som bestod av: Socialkonstrutionism, Luhmanns systemteoretiska perspektiv och i synnerhet hans begrepp funktionell differentiering samt inslag av den nyinstitutionella teoribildningen. Resultatet visar att (1) yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården respektive från socialt arbete definierar orsaker, pekar på konsekvenser, formulerar lösningar samt vilka värden som motiverar stöd och hjälp på skilda sätt. Jag menar därför att samsjukligheten konstrueras olika av de olika aktörerna eftersom de anlägger olika perspektiv: ett medicinskt och ett som utgår från socialt arbete. (2) Informanternas tolkningar av samsjuklighetsproblematiken påverkas av organisationens behov av att legitimera sitt handlande. (3) Hinder för samverkan uppstår när SIP används som ett forum för att kompensera för bristfälliga insatser; skilda perspektiv i frågan när en individ är behandlingsbar; professionella från de olika verksamhetsområdena tolkar varandras agerande utifrån sina egna referensramar.

Studiens syfte är att synliggöra specialpedagogers och speciallärares upplevda möjligheter att bidra med sin specialpedagogiska kompetens genom samverkan med lärare. En kvalitativ ansats togs och halvstrukturerade intervjuer med tre speciallärare och tre specialpedagoger genomfördes. Vid analys användes Thornbergs teori gällande mångprofessionell samverkan och synkronisering av resurser för att kunna analysera hur väl samverkan fungerar. Resultatet visar att de specialpedagogiska kompetenserna tillgängliggörs för lärare och att lärare nyttjar dessa kompetenser. Detta tillsammans med att de specialpedagogiska professionerna skapar goda relationer till lärarna och har förståelse för deras profession upplevs gynna samverkan och öka möjligheterna att bidra med sin kompetens medan bristande kommunikation och informationsspridning, brister och motstånd i organisation och ledning och lärares upplevda integritet beskrivs försvåra detsamma. Studiens slutsats är att det finns faktorer som gynnar men också försvårar samverkan mellan professionerna. De specialpedagogiska professionerna arbetar ofta åtgärdande tillsammans med lärare vilket begränsar den tid de kan arbeta främjande och förebyggande. Detta begränsar också den tid de specialpedagogiska professionerna och lärare kan samverka för att utveckla mer tillgängliga lärmiljöer för alla elever.

Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom (BGFS), internationellt känt som Münchausen Syndrome by Proxy (MSbP), är en allvarlig och komplex form av barnmisshandel. Främst har BGFS belysts utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv och tidigare internationell forskning har fokuserat på att identifiera och beskriva varningssignaler på att det kan föreligga. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller riskerar att göra det, vilket innebär att de utgör en central aktör när det kommer till ärenden som rör BGFS. Då BGFS utgör en form av barnmisshandel som främst rör sig inom hälso- och sjukvårdens sfär, är socialtjänsten beroende av hälso- och sjukvårdens kompetens i deras arbete för att utreda barns situation och behov av stöd och/eller skydd vid misstanke om BGFS. Tvärprofessionell samverkan är här en central process, vilket även betonas i litteratur och forskning kring BGFS. Dock saknas det i svensk kontext forskning kring BGFS och samverkan i dessa ärenden. Syftet har därmed varit att utforska den tvärprofessionella samverkan vid ärenden som rör BGFS i svensk kontext. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner som har erfarenhet av arbete med BGFS. Studiens teoretiska ramverk utgörs av organisationsteori, nyinstitutionell teori, samverkansteori och professionsteori. Empiri har sedan tolkats och analyserats utifrån dessa teoretiska perspektiv och tidigare forskning med hjälp av tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar bland annat att det råder en omfattande okunskap kring BGFS och att detta utgör en försvårande faktor för samverkan vid arbete med och utredning av ärenden som rör denna form av barnmisshandel. Förutsättningar för en fungerande samverkan i ärenden som rör BGFS med en tydlig styrning, struktur och samsyn är även bristfälliga.

Det rapporteras om att barn och unga psykiska ohälsa blir sämre och sämre. I arbetet medbarn och unga psykiska hälsa står skolan som en viktig aktör och med olika professioner sommöter eleven. Läraren är den som möter de unga varje dag och skolkuratorn besitter kunskapom att stötta kring psykosocial problematik. Dessa professioners uppdrag och roller harändrats genom tiderna och där samverkan med varandra och det gemensamma arbetet medelevernas psykiska hälsa lyfts fram mer. Problematik lyfts fram om att elevhälsan behöverkomma in tidigare i elevhälsoarbetet i stället för att aktualiseras när problemet redan finns. Idenna studie kommer samverkan mellan dessa professioner inom grundskolan att undersökas,samt vilka erfarenheter som finns om samverkan. Kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer av fem skolkuratorer för att belysa deras erfarenheter av samverkan. Tillsammansmed skolkuratorernas berättelser och tidigare forskning om samverkan finns stor samsyn ivilka faktorer som påverkar samverkan. Grundläggande faktorer så som tydlig struktur, tydligtuppsatta mål och riktlinjer tillsammans är en förutsättning för att veta hur samverkan kan ske.Det gäller också att ge förutsättningar för att skapa goda relationer mellan professioner däravsätta tid och plats för samtal, både för att småprat i fikarummet och eller möte förelevgenomgång är viktigt. Genom att elevhälsan vävs in i det pedagogiska arbetet kanelevhälsoarbetet börja i klassrummet, där eleven är.

Införandet av en matrisorganisation i en kommunal verksamhet för att främja intern samverkan är en komplex process som kräver noggrann planering och engagemang från olika aktörer. Studien betonar vikten av att skapa övertygelse och konsensus bland divisionerna samt identifierar utmaningar som tröghet i förändringsprocessen och bristande integration av ekonomiska strukturer.

Totalförsvar är en verksamhet vars syfte är att bistå samhället vid kris och krig och består av både militärt- och civilt försvar. Syftet med den föreliggande studien är att ge en djupare förståelse för den rådande samverkan mellan Försvarsmakten, Hemvärnet och det civila försvaret ur ett totalförsvarsperspektiv. Totalt intervjuades åtta respondenter och datamaterialet analyserades induktivt med hjälp av den klassiska versionen av Grundad teori-metoden. Efter analysens genomförande valdes teorin om Collaborative Governance som slutligen jämfördes med resultatedelen och där operationaliseringen skedde först i diskussionskapitlet. Analysen av genomförda intervjuer resulterade i följande kärnvariabel: samverkan mellan ovannämnda tre aktörer kan förstås genom en aktörssynkroniserande process där man å ena sidan arbetar för en återuppbyggnad och ett upprätthållande av totalförsvarsförmågan i Sverige med ambition att kunna verka i kris och krig. Kärnvariabeln Aktörssynkronisering byggs vidare upp av tre överkategorier: Gynnsamma faktorer, Ogynnsamma faktorer och Förutsättningar för en ökad totalförsvarsförmåga som presenteras närmare i resultatavsnittet. Resultatet diskuteras teoretiskt och empiriskt mot bakgrund av tidigare forskning. Mycket av tidigare forskning kan bekräftas av den nuvarande studien, med den grundade teorin med dess kärnvariabel i spetsen, vilken gestaltas i NIDAS triangelteori för samverkan. Teorin är i sig ett unikt teoretiskt bidrag. Uppsatsen avslutas med ett antal förslag för fortsatt forskning.

Denna kandidatuppsats bemöter frågan om väljarbeteende i allmänna val; huruvida strategiskt röstande (taktikröstning) är ett förekommande fenomen i val till svenska kommunfullmäktige eller ej och i så fall vilka faktorer som ligger bakom strategiskt röstande. En underförstådd tes bakom väljarbeteende är att röstberättigade röstar i enlighet med deras partipreferens utifrån en rad underliggande orsaker, såsom sakpolitik, partifärg, ideologi och organisationsstruktur. Dock har viss forskning uppstått som tyder på att somliga väljare agerar konsekvent och röstar utifrån bästa möjliga utdelning (payoff), snarare än direkta skäl. Dessa indirekta skäl kan röra sig om partiernas valallianser med övriga partier, något som alltid inte uppskattas av väljarna. Under senare halvan av 1900-talet har studier kring väljarbeteende uppmärksammats av statsvetare och beteendevetare. En av de mest omnämnda publikationerna inom vetenskapen är undertecknad den amerikanska ekonomen Anthony Downs som genom sin bok An Economic Theory of Democracy (1957) har undersökt relationen mellan politiska kandidater och väljare. Uppsatsen kommer presentera för läsaren tidigare studier inom detta specifika forskningsområde samt en nutidshistorisk överblick i s.k. oheliga allianser. Resultatet kommer visa på partisamverkans tydliggjorda betydelse i hur kommunmedborgarna röstar i allmänna val.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes. Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor. Inga bortfall förekom. Resultatet av studien visade att föräldrarna ville ha inflytande över sitt barns inskolning men var osäkra på hur de skulle uppnå det. Resultatet visade även att föräldrarna uppfattade det som viktigt att pedagogen har ett gott bemötande och visar lyhördhet. Vidare klargjordes att samarbetet kring det egna barnet var viktigt för föräldrarna. De ville kunna diskutera vad deras barn kan, vill och behöver och de förväntade sig att pedagogerna så långt som möjligt skulle tillgodose detta. Nyckelord: