Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.

Worldwide, an influx of immigration, has increased the heterogeneity of our classrooms. In light of today’s heightened teacher accountability, standards and high-stakes assessment, traditional ways of teaching need to change in order to effectively serve the needs of our culturally and linguistically diverse students. Therefore, a qualitative-interpretive study was conducted with ten science teachers working in six private, international schools based in Portugal, Spain, Switzerland, and Belgium with a focus on teacher perceptions, beliefs, teaching practices, and instructional resources used to teach science to English Language Learners (ELLs). Emphasis was placed on the specific teaching modalities and resources that science teachers use to support ELLs in their classrooms. It also addressed the needs of teachers to effectively teach science to ELLs. In response to the research questions, the thematic analysis revealed that the teachers working in these schools had a good awareness of ELL needs in science and wanted to make a difference for these learners. They perceived ELLs as quiet, but hardworking and motivated students. To some degree, the teachers used all seven modalities of teaching: reading, writing, speaking, listening, doing, interpreting, and representing, with or without the use of technology, and considered multimodality to be the most effective way to make science accessible to ELLs. Though not exhaustive, this research offers a set of pedagogical tools and resources for pre-service and in-service teachers to meet the needs of their ELLs in science. Furthermore, based on the teacher responses, the research identifies five key areas which are necessary for science literacy development of culturally and linguistically diverse students. These include: (i) teachers’ positive mindset and awareness towards ELLs in science; (ii) school leadership and administrative support for ELLs; (iii) time, multimodality, and specialized professional development (PD) to scaffold science for ELLs; (iv) the provision of realistic opportunities to collaborate with the ELL or English Language Development (ELD) teacher; and (v) co-teaching science with an ELL/ELD teacher. I would hereby like to share the findings of this thesis and make these accessible to fellow science teachers in the hope that they will refer and/or utilize the proposed strategies and resources in their daily practice.

This essay presents an interventional field study that aims to refine practice in the English classroom in Swedish upper-secondary school by implementing imitation pedagogy. Imitation pedagogy is essentially learning to analyze and imitate texts’ internal structure for developing one’s own production. The focus on my first research question was on examining if imitation pedagogy with political mentor texts develop students’ language awareness, language control, and argumentative abilities in reading and writing. My second research question was focused on investigating if political mentor texts could be used to prepare students for future participation in civic discussions and debates. My initial hypothesis was that mentor texts with political topics in imitation pedagogy could be used to develop students’ argumentative abilities; the learners could through this pedagogy be taught to recognize linguistic features in political texts that aim to persuade audiences, and the learners could learn to imitate these mentor texts to produce own successful argumentative writing. To answer my research questions and to see if my hypothesis was accurate, I conducted an interventional field study that followed a lesson study model. The findings from my study indicate that imitation pedagogy does develop and enhance learners’ language awareness, argumentative abilities, and ability to provide stronger contributions to discussions in different social and democratic contexts. Imitation pedagogy enhances the learners’ confidence and improve their writing capabilities, specifically the ability to compose stronger argumentations in writing in different situations varying from smaller everyday issues to larger societal and political issues. Moreover, imitation pedagogy promotes the development of language control and critical language awareness. The learners practiced writing in new patterns, which forced the students to use their linguistic knowledge to produce sentences with language accuracy, fluency, and coherency. In addition, the students learned in this interventional study to recognize different linguistic and grammatical features that can add power to written compositions in different social and democratic contexts. By being able to recognize these features, the learners can be more aware of manipulative language in political texts and more effectively counter them.

The purpose of this study is to investigate how four teachers in grades 4-6 work with genre pedagogy in the Swedish subject. In this study the focus will be on these two issues: How do the teachers work with text types in the Swedish subject? How do the teachers describe genre pedagogy? I have used the two different methods which are interviews and observations in order to conduct the survey. I have also used two different theories that are related to the genre pedagogy in this study, these theories are the socio-cultural perspective and the circle model. These theories have been used to analyze the empirical material in this study. The result of this study shows that all four teachers work with the four different types of texts which are fact text, story, fabel and instruction in teaching in the Swedish subject. Furthermore all the teachers work in the same way with these different text types in the teaching, this by working with the text types based on the four different phases that are in the circle model in the teaching. These different steps consist of knowledge acquisition of a subject, the study of the text type with focus on the purpose, structure and linguistic features of the text type, the class writing its own text within the chosen text type,  which is followed by the students being allowed to write their own text within the chosen text type. This was reflected in the interviews and two of the observations. All teachers shared the same view that genre pedagogy is about a number of different genres. The texts that are written within a genre should consist of a specific structure, and language, depending on the purpose, situation and recipients of the texts, according to the teachers. This was evident in the interviews in this study.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vad ett antal svensklärare i årskurs 4–6 säger när det gäller hur och varför de arbetar med högläsning. För att generera data till undersökningen har semistrukturerade intervjuer använts. Studiens frågeställningar syftar till att besvara hur de sex deltagande lärarna beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen samt vilket syfte de uppger att detta har. I läroplanen nämns inte högläsning som ett krav som ska finnas med i undervisningen. Tidigare forskning visar dock att högläsningen kan ha en positiv inverkan på elevers språkutveckling om undervisningen runt den sker på rätt sätt. Forskningen menar att samtal om det lästa och ett medvetet syfte med högläsningen har visat sig vara exempel på didaktiska val som gynnar elevernas språkutveckling. Resultatet från den här studien visar att de sex deltagande lärarna upplever att högläsningen är viktig för elevernas språkutveckling och samtliga uppger att de använder högläsning i svenskundervisningen. Resultatet visar även att lärarna skapar tillfällen innan, under och efter högläsningen där eleverna får diskutera texterna och att syftet med högläsningen styr valet av bok. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt ramverk i studiens analysarbete. / <p>Svenska</p>

Studiens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv synliggöra hur pedagoger i förskolan arbetar med barnspråksutveckling genom stöttning i TAKK. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har empiri hämtats genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskolepedagoger samt genom observationer gjorda hos tre av förskolepedagogerna. Resultatet visar när, hur och varför TAKK används som språkverktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. En analys av den insamlade datan har gjorts med utgångspunkt i studiens tidigare forskning och teorianknytning; det sociokulturella perspektivet där begreppen proximala utvecklingszonen och scaffolding ingår. Utifrån studiens resultat kan vi se att TAKK är ett viktigt verktyg för att främja barns språkutveckling, men det krävs att arbetslaget aktivt arbetar med TAKK för att det ska fungera i förskolans verksamhet.

TITLE: International trends in reading strategy instruction and their possible aplication in Czech schools. AUTHOR: Ladislava Whitcroft DEPARTMENT: Primary Education, Faculty of Education SUPERVISOR: prof. PaedDr. Radka Wildová, CSc. ABSTRACT: This study focus is based on detailed analysis of reading strategy instruction abroad and possible strategies for application in Czech schools. The theoretical part of the study brings definition to the term reading strategies, and it maps different approaches to reading strategy instruction on the basis of relevant international studies. The empirical part is based on qualitative case study research methods. It presents a description and analysis of two Czech teachers; both are distinctive advocates of reading strategy instruction in the Czech Republic. The study shows how their values get reflected in their approach to reading strategy instruction and how they influence the way these teachers scaffold comprehension of their pupils. The US programme CORI was chosen for detailed analyses as an example of an international research-proven programme. In the concluding part, the study summarises practical recommendation for future teachers' preparation (inclusion of systematic reading strategy instruction methods as well as drama teaching methods and instruction in...

There are three different strategies for language learning, translation, code switching and translanguaging. In this systematic review we have investigated how important translanguaging is for students language- and knowledge development. The aim of the review is to acknowledge which support there is for teachers when using translanguaging in the classroom. We have analyzed eight different studies focusing on students and teachers development when using translanguaging, to find a conclusion to if it is important. The results show that translanguaging is presented positively both in general but mostly in classrooms and that translanguaging is a helping tool for students to show their full knowledge.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor. Studiens första forskningsfråga inbegriper hur förskollärare preciserar flerspråkighet i förskolan. Den andra forskningsfrågan innebär hur förskollärare uttrycker att de arbetar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. Den tredje forskningsfrågan handlar om vilka utmaningar förskollärare diskuterar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används en kvalitativ metod med frågeformulär som verktyg och en innehållsanalys. Analysarbetet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och betydelsebärande begrepp i perspektivet. Begreppen är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. I resultatet framkommer det gemensamt att förskollärarna preciserar flerspråkighet med språk. Förskollärarna ser att arbetet med flerspråkighet är positivt och en tillgång i förskolan, samtidigt som arbetet är svårt. I resultatet framkommer det även att det svenska språket anses viktigt att utveckla. Det framkommer varierande hur förskollärarna uttrycker att de arbetar med flerspråkigheten i förskolan. Främst synliggörs att inkludering av flerspråkigt material i den fysiska miljön är vanligt förekommande. Samtidigt anses det även viktigt att inkludera flerspråkig personal. I resultatet diskuterar förskollärarna främst att kommunikationen, tiden och kollegors förhållningssätt är en utmaning och ett hinder. Främsta tillgångar som förskollärarna uttrycker är att olikheter normaliseras och att barn och vuxna kan lära av varandra. Utifrån studiens resultat framkommer det två slutsatser. En slutsats är att arbetet med flerspråkighet i förskolan är viktigt för både vuxnas och barns utveckling och lärande. Den andra slutsatsen är att förskollärarna upplever det viktigt att all förskolepersonal har ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet.

Kooperativt lärande, KL, är en metod där lärande sker genom social färdighetsträning och samarbetsfärdigheter. Metoden bygger på olika så kallade strukturer, som i denna studie syftar på de konkreta arbetssätt inom KL, och samarbete inom mindre grupper. Genom samarbete och arbete inom sociala situationer utvecklar eleverna kunskaper tillsamman. Syftet med studien är att analysera hur lärare beskriver att implementeringen av kooperativt lärande har gått till, vad det har inneburit för deras undervisning samt vilka faktorer som påverkat implementeringen av metoden. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod där fem lärare i grundskolans årskurser F-3 intervjuades. Undersökningens resultaten visar att lärarna menar att eleverna blev bättre på att samarbeta och kommunicera med varandra. De blev även bättre på att sätta ord på sina kunskaper. Lärarna kunde ta ett steg tillbaka och låta eleverna ta ett större utrymme genom att eleverna blev varandras lärresurser. Gemensamt hos alla intervjuade lärare var att metoden KL har haft stor framgång i klassrummen och att ingen av dem vill gå tillbaka till en mer traditionell undervisning.