Bakgrund: Psykiska ohälsa hos barn och ungdomar är ett växande dilemma i samhället. Genom hälsofrämjande insatser i tidig ålder hos barn kan psykisk ohälsa förebyggas. Skolsköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet i samverkan med elevhälsans övriga professioner. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av arbetet inom skolhälsovård med barns psykiska ohälsa i grundskolan. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i studien. Åtta sjuksköterskor som arbetar inom skolhälsovården i Västra Götalandsregionen intervjuades med semistrukturerade frågor. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Tillgänglighet, Hälsofrämjande arbete och Samverkan som är viktiga delar i det främjande arbetet med eleverna. Det finns önskemål om att utveckla screeningsverktyg för att identifiera psykisk ohälsa tidigt. Diskussion: Skolsköterskans tillgänglighet, hälsofrämjande arbete och samverkan med andra aktörer på skolan har en betydande roll och genom ett tvärprofessionellt samarbete kan hållbar elevhälsa uppnås. Studiens resultat kan bidra till framtida forskning för att förbättra skolhälsovården i grundskolan. / Background: Mental illness in children and young people is a growing dilemma in the society. Through health-promoting efforts at an early age in children, mental illness can be prevented. School nurses have an important role in the health promotion work in collaboration with the other professions of student health. Purpose: Elucidate school nurses' experiences of working in school health care with children´s mental illness in elementary school. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used in the study. Eight nurses who work in school health care in the Västra Götaland region were interviewed with semi-structured questions. Results: In the result, three categories emerged: Accessibility, Health promotion work and Collaboration which are important parts of the promotion work with the students. There are requests to develop screening tools to identify mental illness early. Discussion: The school nurse's accessibility, health promotion work and collaboration with other actors at the school have a significant role and through interprofessional collaboration, sustainable student health can be achieved. The study´s results can contribute to future research to improve school health care in primary school.

Tennesseans have been experiencing increasing rates of sexually transmitted diseases since the year 2000. Those rates are highest among those 15- to 24-year-olds. At the same time, Tennessee policy requires the teaching of abstinence as the primary form of sexual health education and emphasized the use of abstinence-only curriculum. The school nurse represents an available resource in the Tennessee public schools. The purpose of the qualitative study was to explore, describe, and interpret the perceptions and experiences of public-school nurses from rural, suburban, and urban areas of Tennessee related to the sexual health and sexual health education of students. School nurses were recruited from across the state and from a variety of communities to complete an electronic survey and to participate in individual interviews. Critical Discourse Analysis was used to analyze results in the context of the existing sociocultural and power structures. The research plan included a comparison of results from participants in rural, suburban, and urban areas that could not be done because of the limited responses obtained from potential participants. Emerging themes in light of the limited participant responses created a view of power structures within the context of existing conditions that may be impacting the sexual health of students.

Varför är det så svårt att samverka när det egentligen är ganska lätt? Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring samverkan i relation till förväntan på skolsköterskan i kommunal verksamhet. Granskning av samverkansdokument på nationell-, kommunal samt yrkespecifiknivå analyserades. I Sverige har samverkan inom elevhälsans medicinska insats lyfts fram som en viktig faktor för att stärka elevhälsan och förbättra elevernas förutsättningar att nå sin fulla potential. Därför är det viktigt att förbättra samverkan mellan olika yrkesgrupper och samverkansparter. En av de främsta fördelarna med samverkan är att den kan leda till en helhetsbild av elevens hälsa och välbefinnande. Samverkan kan också leda till att eleverna får rätt stöd och insatser i rätt tid, vilket kan vara avgörande för att främja deras hälsa, välbefinnande och skolresultat. Studiens resultat visar enhetligt på flera framgångsfaktorer för en god och effektiv samverkan. / Why is it so difficult to collaborate when it is actually seen as quite easy?   The objective of this study is to contribute knowledge about collaboration in relation to the expectations placed on the school nurse in municipal operations. Examination of collaboration documents at the national, municipal, and professional levels was analysed.   In Sweden, collaboration within the medical intervention of student health has been emphasised as an important factor in strengthening student health and improving students' ability to reach their full potential. Therefore, it is important to improve collaboration among different professional groups and collaboration partners. One of the main advantages of collaboration is that it can provide a comprehensive understanding of students' health and well-being. Collaboration can also ensure that students receive the right support and interventions at the right time, which can be crucial in promoting their health, well-being, and academic performance.   The results of the study consistently demonstrate several success factors for effective collaboration.

Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem där barn orsakas kroppskada, lidande, vanmakt eller sjukdom vilket ger konsekvenser för barnet både kortsiktigt och långsiktigt. Att växa upp i trygghet är en rättighet för alla barn. Skolsköterskan träffar barn regelbundet och har en unik position att identifiera barn som riskerar att fara illa eller far illa. Syftet med magisteruppsatsen var att skapa en övergripande sammanställning om skolsköterskors upplevelser av att möta barn där farhågor finns att barnet far illa. Metoden som användes var en systematisk och integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och genererade i totalt 363 träffar. Efter kvalitetsgranskning och en systematisk urvalsprocess inkluderades tio artiklar, två med kvantitativ ansats, två med mixad metod och sex med kvalitativ ansats. Tematisk analys användes till dataanalysen. Under analysen växte två huvudteman och fem underteman fram. Det första huvudtemat var Ett möte som innefattar ett ansvar att se och handla – Att ha erfarenhet att och våga fråga, Att samverkamed andra och Att uppleva behov av kunskap och handledning. Det andra huvudtemat var Ett möte som väcker starka känslor – Att balansera mellan känslor och Att skapa relationer och tillit. Som en del av hållbar utveckling kan skolsköterskans kunskap och erfarenhet bidra till en tidig identifiering av barn som far illa, vilket kan skydda barn från onödigt lidande. / Child abuse is a global public health problem where children are caused bodily harm, suffering, powerlessness or illness, which has consequences for the child both in the short term and in the long term. Growing up in safety is a right for all children. The school nurse sees children regularly and is in a unique position to identify children who are at risk of harm or harm. The purpose of the master's thesis was to create an overall compilation of school nurses' experiences of meeting children where there are fears that the child will be harmed. The method used was a systematic and integrative literature review. The literature searches were carried out in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and generated a total of 363 hits. After quality review and a systematic selection process, 10 articles with a quantitative approach, 2 with a mixed method and 6 with a qualitative approach were included. Thematic analysis was used for the data analysis. During the analysis, two main themes and five sub-themes emerged. The first main theme was A meeting that includes a responsibility to see and act - To have experience and dare to ask, To collaborate with others and To experience the need for knowledge and guidance. The second main theme was A meeting that evokes strong emotions - Balancing emotions and Creating relationships and trust. As part of sustainable development, the school nurse's knowledge and experience can contribute to the early identification of children who are in harm's way, which can protect children from unnecessary suffering.

Barn som far illa i hemmet kan innebära både fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och omsorgssvikt vilket kan leda till att barnets utveckling tar skada, både psykiskt och fysiskt. Skolsköterskan har här en viktig roll genom att identifiera och se till att barnen och eleverna får stöd och hjälp. 1 av 10 barn i Sverige utsätts regelbundet för fysiskt och/eller psykiskt våld från föräldrar eller annan vårdnadshavare i åldern 0–18 år. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans upplevelse av att möta barn, 6–18 år som far illa i hemmet. En litteraturöversikt med en deskriptiv design gjordes. Metod utefter Bettany-Saltikov har använts för dataanalys. Dataanalysen har utförts i nio steg. Resultatet visade att skolsköterskorna hamnade ibland i svåra situationer som kunde beröra dem. De kände ofta en frustration över ensamarbete vilket kunde bidra till sårbarhet. Dåligt samvete tyngde ofta skolsköterskorna vid misstanke om att ett barn for illa. De visste att enligt lag skulle en anmälan göras, men då det var brister i samarbetet till socialtjänsten gjordes inte alltid anmälningarna. För att kunna hjälpa barnen på bästa sätt krävdes att samarbetet mellan de olika professionerna inom skola och socialtjänst fungerade Skolsköterskan upplevde att yrkeserfarenhet var en tillgång för att uppmärksamma de barn som på något sätt for illa i hemmet. Hälsosamtalen var en viktig del i när skolsköterskan identifierade ett barn som for illa. Det framkom att skolsköterskan arbetade hälsofrämjande och förebyggande vilket bidrog till att hållbar utveckling främjades och att elevernas trygghet och säkerhet tillgodosågs. / Children who get hurt at home can involve both physical and psychological violence, sexual abuse and neglect, which can lead to damage to the child's development, both psychologically and physically. The school nurse has an important role here by identifying and ensuring that the children and students receive support and help. 1 in 10 children in Sweden are regularly exposed to physical and/or psychological violence from parents or other guardians aged 0–18. The purpose of the study is to describe the school nurse's experience of meeting children, aged 6–18, who are having trouble at home. A literature review with a descriptive design was done. The Bettany-Saltikov method has been used for data analysis. The data analysis has been carried out in nine steps. The results showed that the school nurses sometimes ended up in difficult situations that could affect them. They often felt a frustration with working alone, which could contribute to vulnerability. A bad conscience often weighed on the school nurses when they suspected that a child was ill. They knew that according to law a report had to be made, but when there were shortcomings in the cooperation with the social service, the reports were not always made. To be able to help the children in the best way, it was required that the cooperation between the various professions within school and social services worked. The school nurse felt that professional experience was an asset to pay attention to the children who were in some way bad at home. The health talks were an important part of when the school nurse identified a child who was unwell. It emerged that the school nurse worked in health promotion and prevention, which contributed to sustainable development being promoted and the pupils' safety and security being catered for.

Bakgrund: Barn som anhöriga till en förälder med psykisk eller fysisk sjukdom, missbruk eller dödsfall är en grupp som blir direkt påverkade av förälders situation och som ofta hamnar i skymundan. De tar ett större ansvar hemma och både skolan samt barnens sociala liv kan bli påverkat. Skolsköterskor har en stor möjlighet att träffa och hjälpa dessa barn. Det finns dock begränsat med forskning kring deras erfarenhet.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som anhöriga.  Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Data insamlades genom tio semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Den insamlade datan resulterade i två huvudkategorier; betydelsen av en god relation vilken belyser vikten av att lyssna, vara lyhörd och skapa en kontakt med barnen och att arbeta utifrån barnets bästa vilken belyser samarbetet med andra professioner både i och utanför skolan. Ett barncentrerat arbetssätt möjliggör för skolsköterskorna att identifiera och stödja barnen genom att se varje barn och utgå ifrån deras enskilda behov.  Slutsats: Arbetet med barn som anhöriga kommer med många möjligheter men även utmaningar. Samarbetet med andra professioner möjliggör skapandet av en helhetsbild kring barnen vilket förbättrar möjligheterna att individualisera insatser och stöd för varje enskilt barn. Därav behövs uppdaterade rutiner och riktlinjer för att ytterligare kunna hjälpa barnen. Då barn som anhöriga kan visa diffusa tecken och dölja sin situation behöver skolsköterskor ytterligare kunskap. Vidare forskning behövs för att fortsätta uppmärksamma barnen och deras behov av stöd / Background: Children who are next of kin to parents which are suffering from illness, substance abuse or death is a group which are directly affected by their parents' situation and are often neglected. They take on greater responsibility at home, which affects both school and their social life. School nurses have a great opportunity to meet and help these children, though, there is not much research concerning school nurses' experiences with children who are next of kin.   Aim: To describe school nurses experiences working with children who are next of kin.   Method: A qualitative interview study with and inductive approach was conducted to answer the studies aim.  Data was collected through ten semi structured interviews with school nurses. The data was analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: The collected data resulted in two main categories; the importance of a good relationship which enlightens the importance of listening and creating a contact with the children and working for the child’s best interest which enlightens the collaborations with other professions both inside as well as outside of school. A child-centered perspective enables the school nurses to identify and support the children by seeing every individual child and their needs. Conclusion: Working with children who are next of kin comes with both opportunities and challenges. Collaboration with other professions was essential when creating an overall picture of the child's situation and thereby individualizing the support and care. Hence, updated routines and guidelines are needed to be able to further help the children. As children who are next of kin can show diffuse signs and hide their situation, school nurses need additional knowledge. Further research is necessary for highlighting the importance of children who are next of kin and their need of support.

Upplevelsen av mötet med skolsköterskan – Hbtq-ungdomars erfarenheter och förväntningar Syfte: Att beskriva HBTQ-ungdomars erfarenheter av och förväntningar på skolsköterskans stöd i relation till deras sexualitet. Bakgrund: Forskning visar att skolsköterskan kan ha bristande kunskap samt negativa attityder gentemot sexuella minoriteter. Studier visar även att elever inte ansåg det säkert att prata med skolsköterskan om sexualitet. Metod: Ostrukturerade, berättande forskningsintervjuer genomfördes med 10 ungdomar som identifierade sig som HBTQ. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visar att ungdomar som identifierar sig som HBTQ hade upplevt både positiva och negativa erfarenheter i mötet med sin skolsköterska. De ungdomar som haft positiva erfarenheter av sin skolsköterska upplevde att hen lyssnade med respekt och förmedlade trygghet. De negativa erfarenheterna grundades på att skolsköterskan haft bristande kunskap om HBTQ samt upplevts heteronormativ. Ungdomarna förväntade sig att bli lika behandlade, få möjlighet till aktivt samtalsstöd, en tillitsfull relation och ett kompetent bemötande från skolsköterskan. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha kompetens och kunskap om HBTQ för att hen ska kunna möta ungdomar som identifierar sig som HBTQ på ett adekvat sätt. / The feeling of the meeting with the school nurse – LGBTQ-youths experiences and expectations Aim: To describe experiences of and expectations on support from school nurses by young LGBTQ people. Background: Research shows that school nurses may lack knowledge and have negative attitudes towards sexual minorities. Studies also show that students did not feel safe talking to the school nurse about sexuality. Method: Unstructured narrative interviews were conducted with 10 youths who identified themselves as LGBTQ. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The study shows that youths who identify themselves as LGBTQ have had both positive and negative experiences in interactions with their school nurse. Youths who have had positive experiences with their school nurse felt that the nurse listened with respect and mediated safety. The negative experiences are due to the school nurse not being well versed in the subject of LGBTQ as well as seeming heteronormative. The expectations of the youths were to be treated equally, given the opportunity for active call support, a trustworthy relationship and a competent response from school nurses. Conclusion: A school nurse needs to be compentent and possess knowledge in LGBTQ to properly interact with LGBTQ-youths.

No description available.

No description available.